Något helt eget och bara Amanda Jensenskt ... in the Happy Land …
Etikett: Blaj
Surkärring
Nu har jag suttit och fibblat fram och tillbaka i Mannens dator för att kunna få in bilder.
För att kunna fortsätta att skriva om min Jordanienresa.
Vi är framme vid Amman … men utan bilder blir det lite klent.
Jag har också försökt kopiera bilder från den hemsida som en av klasskamraterna öppnat för oss och som inte är ”offentlig” (så jag kan alltså inte länka till den) men inte lyckats så bra.
Så det får bli annat ett tag till. Och utan bilder. Eller en och annan bild som jag lyckas hitta på nätet.
Ibland fungerar det. Ibland inte.
Tålamod är en dygd som jag har långt till.
Men övning ger färdighet.
Febern har förresten kommit tillbaka faastän inte hög nu heller. Och jag har hostat heeela natten, känns det som … så inte känner jag mig så munter heller.
Surkärring … ja, som en riktig sur och grinig Surkärring känner jag mig som.
Snart får jag döpa om min blogg till En Surkärrings tankar …
Men jag avvaktar lite till. Till så drastiska omändringar.
För i grund och botten är hon, Skatan, en boren optimist så det där med Surkärring är nog inte riktigt riktigt med sanningen överensstämmande.
Än på ett tag.
I alla fall.
Morgonrundan
Snart snart skall Skatan gå Morgonrundan (den första på ett bra tag … om jag får för Mannen vill säga)
Då skall jag ta med kameran så jag får lite nya bilder.
Känner mig ”naken” utan bilderna. Här … som stöd.
Orden räcker liksom inte till.
Även om de är många …
Ha det!
(Det var höst … och det kan jag äntligen visa via Mozilla Firefox och med hjälp av in mobil som jag tog bilden med förstås)
(Över bron över Nyköpingsån och in i nästa skog. StinaFina ligger lååångt före förstås)
(… och så Stenen … Stenen! Stina …. och StinaFina poserar villigt)
I natt pajade min dator
Son många av er vet förvandlas Skatan till Nattuggla när det är så dags. Går upp när hon inte kan sova och läser en bok eller ännu hellre kollar och skriver på sin dator. Passar på när allt är lugnt och tyst.
Så ock denna natt.
Men då hade datorn pajat.
Jag kämpade och kämpade med en massa ”restore”-program. Som tog evigheter på sig för att tala om att de inte hittat felet. Jag skulle försöka igen med dittan eller dattan. Jag satt där vid datorn i två timmar.
Förgåves. Den går helt enkelt inte att starta.
Och i min fina dator har jag en hel hoper bilder som jag varit för lat att föra över till ett externt minne.
Alla mina Jordanienbilder till exempel.
Men … datorn går helt enkelt inte att starta. Fst det behöööver ju inte i sin tur innebära att allt som jag sparat i den har försvunnit. För evigt.
Så nu börjar den jobbiga tiden med att lämna in den och vänta vänta vänta tills jag nån gång får tillbaka den.
Och Manne är hemma och behöver ju sin dator.
Jag får väl passa på när han har paus, eller nåt.
God morgon förresten!
Det är inte bara förkylningen
Mörkret och Kylan har hunnit ifatt mig. Tryckt ner mig mot marken. Bakbundit mig.
Och triumferat sagt till varandra:
– Det gick att få tag i na´i år också …
Lite feber …
… ont i huvudet … och halsen.
Snoret rinner.
Jag känner mig eländig … och sjuuuk.
Men ett inlägg lär nog komma framåt dan om jag känner mig själv rätt.
Om inte febern stiger ytterligare.
Vad kan det vara?
Svininf…
Tänk inte tanken!
Är vi inte lika på nåt vis … så säj?
Skogsnuvans ”tanta” och Skatan …
Skatan hade också fullt sjå med att behålla hatten på … när det kom en vindil
Nu går vågorna höga …
Statsministern låter lyxrenovera bastun. Uja min je … Inte sin bastu i Täby. Inte ens bastun i Sagerska palatset där han för tillfället håller till åtminstone ett år till. Nej, bastun i Harpsund, representationsvillan eller herrgården eller hur man nu vill benämna den. Dit potentaterna och andra länders regeringsrepresentanter tas för att bjudas på svensk gästfrihet. (Undrar hur de turkiska baden ser ut i liknande byggnader i t ex Istanbul eller Amman där jag ju nyss varit?). Den nya bastun går på 1,9 miljo0o0ner. Och vi skattebetalare måste punga ut med 25 öre var för kalaset.
Kan det vara rimligt? Vad säger Oppositionen?
Den säger nog ingenting för det är ingen så kallad politisk fråga.
Skatan säger i alla fall … att det kan det … vara rimligt … och pungar med glädje ut 25 öre för en bastu som säkert kommer att ”hålla” fler än en regeringsperiod.
”När Aftonbladet söker statsministern för en kommentar blir det tvärstopp.
– Det finns ingen anledning för honom att kommentera det här. Beslutet om den renoveringen fattades inte på politisk nivå. Du får ställa alla frågor till förvaltningskansliet istället, säger Roberta Alenius, statsministerns pressekreterare.”
Som det ser ut … har ju faktiskt inte Reinfeldt fått bestämma ens färgen på kaklet. Inte ens det.
Skatan är hemma igen …
… från Jordanien fyra (4 [sic!] ) kilo tyngre* och sannerligen inte ”fit for fight” ännu på ett tag.
(The Siq i Petra fotat av Skatan)
Sådana dagar som de senaste var det ett tag sen jag upplevt … om än någonsin. Så jag måste liksom samla ihop mig.
och …
… jag kan ju inte ha någon ”korvstoppning” om mina upplevelser heller.
Deeet skulle bli för mastigt.
Få se … hmm … hur jag lägger upp det och fram det … om jag gör det.
Skönt att vara hemma igen … i all fall.
Och snart är jag tillbaka igen med besök hos er och kommentarer och inlägg.
Allt blir som vanligt.
Skönt.
* vilket fick mig att tänka på ett citat hos Lilla Blå som sannerligen kändes trösterikt: ”Magra kvinnor – det är ju för fan värre än bordsmargarin.”
Att hon bara har mage …
att klaga och ha sig …
Fruktansvärt bortskämd … kan det tyckas.
Och det måste ju kännas ”övermaga” * att höra mig sucka över mitt flax om man sitter där och kurar och tittar ut på regn och rusk, värmeljusen har tagit slut och man till exempel bor nånstans där regnet öööst ner heeela sommaren och man inte har fått en gnutta sol och det är långt till nästa sommar och man kanske inte har råd … eller kan och har möjlighet
… att sticka till solen.
Då måste det bara kännas övermaga … att läsa att hon inte bara flaxar runt som en skata (eller kanske jag skulle valt en stork eller annan flyttfågel som ”alter ego” och a k a (alson known as) ) utan att hon också har
… mage … att klaga.
Men det är just det. Det är just den ju.
(Magen har målats av René Magritte. Han kallar sin målning The Rape)
Och jag ääär tacksam och glad och bortskämd. Jag haaar fötts på en söndag med silversked i mun (guldsked till och med) och klagar e g e n t l i g e n inte.
Det är Magen som gör det. Och Åldern.
Tre dagar av uppladdning har jag denna gång. Inför nästa Flax. En dag och lite av den andra har redan gått. I morgon skall allt vara klappat och klart. Då åker vi, Mannen och Skatan och StinaFina, via Stockholm och pappa till Enköping och Syrran, där StinaFina skall ha en underbar vecka hos Syster Yster och på hunddagis, medan Mannen och Skatan … hmm … flaxar till värme och upplevelser.
Igen.
Denna gång till Jordanien.
Men så är det det här med … magen.
Jag veeet. Jag ääär bortskämd. Jag ääär tacksam. Men nånstans måste jag få ”klaga” liiite i alla fall. Och nånstans är ju här … på bloggen … hos er.
Var annars?
*I ordet ”övermaga” tycks man lägga in många olika betydelser.
Jag menar att övermaga betyder ” lite väääl mycket, lite fräckt och skrytsamt” medan
the urban e-zine förklarar det så här i sin blogg: ”Övermodigt självsäker” säger ordlistan (SAOL). ”Lite ogenomtänkt stursk” hade jag nog förklarat det ouppslaget” .
Inte sååå långt ifrån varandra alltså.
the urban e-zines ”ogenomtänkt sturskt” är väl det som ligger närmast vad Skatan tycker att ”övermaga” betyder.
Och vi skall inte tala om vad övermaga / övermage e g e n t l i g e n kommer ifrån och betyder.
Det gör vi en annan gång.
Äntligen hemma … några dagar
Vi stannar alltid på hemvägen från Bad Ischl i Wittenberg och sover en natt. Och det första vi gör är att gå en sväng med StinaFina … en kisserunda efter att ha parkerat bilen och packat in.
Så även denna gång.
Och det första … ja, nästan det första jag får se är denna … borttappade och hittade …
…sko … en vänstersko. Uppenbarligen. Ännu en vänstersko.
Nåt lurt är det med alla dessa borttappade skor på Skatans … väg genom livet.
Jag kan bara inte komma på vad??
Det blåste som bara den i Sassnitz … när vi gick nästa kisserunda med StinaFina
så det kändes lite pirrigt att vi alldeles strax skulle sitta där på färjan till Sverige … i de där … ja, nästan … stormbyarna.
men det hade mojnat redan innan vi kom iväg.
Det var fantastiskt att vara hemma igen i Sverige och gå Morgonrundan med StinaFina och Coco utefter Furuboda-stranden i det frostnupna gräset … tidigt på morgonen.
För att inte tala om hur det kändes idag när jag var hemma på riktigt.
Idag … på min runda på Femöre med StinaFina i duggregnet och höstrusket … suck …
dök ännu en liten sko upp på min väg …
… en barnsko … och inte en vänstersko. En högersko … men … en ensam borttappad sko likafullt.
Mysko …
Alla dessa skor …
Verkligen … mysko …
Vill bara hälsa och säga att jag är hemma nu …
men inte med egen dator utan en med mycket små tangenter … och mina fingrar får inte plats så det blir en kort hälsning bara …
Hej! och Ha det! tills i morgon kväll … eller lördag … eller
Hmm … alla dessa nakna vänsterfötter …
Det har blivit en nätt liten samling …
Först ut var ju skon från en av Morgonrundorna med StinaFina … kan det ha varit för en vecka sen ungefär ?
Det var egentligen inte en sko utan en känga … men ändå.
En vänsterfot som saknade nåt … i alla fall. Helt klart.
Några eller någon dag därefter åkte vi till Attersee för att vandra i Gustav Klimts fotspår … och vad hittade vi där, ja vad hitta´ vi där …
En vit sandal hitta´ vi där.
Den hängde på gärdsgårn i Slottsparken i Kammern vid Attersee.
Ännu en vänsterfot saknade nåt.
Och en sandal sin ”make” …
På Morgonrundan redan en eller två dagar därefter … såg Skatan en borttappad sko i Kurparken här i Ischl. Det var en ljus träningssko som en vänsterfot saknade.
Attans … både mobil och kamera hade Skatan glömt hemma. Hon gick sin runda en timma med StinaFina. Hämtade sedan kameran och rusade till parken.
Men skon var borta.
Ni får tro Skatan på hennes ord …
… att det var en vänstersko.
Och så igår … eller var det i förrgår … på Morgonrundan förstås … på muren vid Salinenplatz alldeles nästan hemma …
stod en borttappad svart sko eller tja … sandal.
En från vänster fot.
Åh, alla dessa borttappade skor och deras bara vänsterfötter …
Igår slappade vi …
… trots att solen sken från en klarblå himmel.
Hela dagen … gjorde vi i n g e n t i n g.
Da Capo … Zarah … da capo … skynda att …
Om och om och om och om … igen …
Det är bråttom nu.
Skatan flaxar lite lågt … och kraxar nog lågt ett tag
… för hon känner sig låg , ”lägre än en sjunken båååt” … trots sol från en klarblå himmel och ingen anledning alls.
Skatan ligger alltså lågt … ett tag … åtminstone några timmar eller dagar eller idag eller …
I alla fall.
Klockan är sex … och jag är inte ensam
om att vakna tidigt tidagare tidigast. I dag har jag legat och snott och sparkat med benen se´n halvfem. Igår var klockan fyra osv osv
Jag slog på datorn och kollade statistiken och såg att av de som idag hade varit hos mig och läst … hade fördjupat sig i några speciella inlägg … och är mina systrar och bröder. På ett sätt. Det var i alla fall dessa inlägg som visats:
Adartrel … traliralirel (5 visningar)
Sitter här mitt i natten … igen … (2 visningar)
Det blev faktiskt inte en enda blund (2 visningar)
Andra bensprattlare alltså, som är uppe nattetid och desperat letar efter hjÄÄÄLP …
Trots att Skatan återgått till sina gamla Sifrol-tabletter har det börjat igen … eländet … på morgonkvisten. Och tar hon en tablett till dååå blir hon trött och dåsig hela förmiddagen. Men det är kanske dags i alla fall att ”trappa upp” … känns det som.
Lite vanmäktig känner hon sig allt, den flaxande kraxande Skatan.
STINA … SAINT
Anagram
Stina med lite omkastade bokstäver kan på engelska bli SAINT
Och … konstigt nog … fast inte helt oväntat … kan
Skatan bli SANKTA
… på svenska.
Sådan Matte sådan Hund …
Hommage till Kaxe
De hääär skogsmaskinerna och traktorn stötte vi på däruppe bland bergen på Tauplitzalm. Den skulle röja så att det blev ännu mer plats för korna att beta …
Vad betyder då ”hommage” … Jo det är en hyllning till någon och eftersom Skatan-Mormor veeet att Kaxe älskar stora maskiner och traktorer och sånt … så … här kommer min hyllning till en liten stor man.
Och så måste det ju vara ett youtubeklipp ”som grädde på moset” … så här kommer ett passande tror jag …
Skatans tankar 