och gör en snabbvisit i Nyköping för att sedan flaxa vidare i morgon till Borlänge och Peace & Love. Förra året hade Skatan lovat sig själv att ta det liiite lugnare i år och hon förstår verkligen inte …hur det kan bli 🙂 … trots allt … hmm …

Strax ovanför Moskva … taget med mobilen

Fyllona och Resan hem

När Skatan klev in i Minibussen efter frukost på Tango …

Sista bilden från beachen … med mobilen

något trött efter gårdagens ”beach-party” med ungdomarna, lite resstressad också,  satt det ett par ryska damer där  längst fram i bussen redan. De hälsade  inte ens på ett vänligt … Sawatdee Kaa … och Good Morning …  från Skatan. 😦

Då pressade sig hon bakom dem och såg att en kille satt längst bak i bussen. Han både hälsade och log tillbaka i alla fall och hette John och kom från Nya Zeeland … men det visste Skatan inte då.

Vid nästa stopp … Kacha Resort … väntade och väntade och väntade de.  Skatan passade på att flytta längst bak till John som berättade att han måste med ett flyg och hade liiite bråttom till flygplatsen och blev liiite stressad av att de bara stod där och väntade …

Men så dök så äntligen den blivande  medresenären upp och  Skatan visste att det var bra att hon flyttat sig.

Dök upp förresten … snubblade och drogs in i bussen av en av hotellets personal, är kanske rätta benämningen… och så ramlade han ihop. Han fick också något att ”ha till hands” Det var en man som klart och tydligt  var på-gränsen-till-delirium-stupfull. Inte hade han betalt heller så när de kom med notan fladdrade det av sedlar som hotellpersonalen plockade åt sig en del av … försvann … och kom tillbaka med växeln som han knögglade ihop i en liten boll och slängde ner i en plastpåse.

Sedan kunde de resa vidare …

John från Nya Zeeland skulle hem men ett askmoln från ett vulkanutbrott i Brazilien gjorde att han hade en mastodontisk resa framför sig via Sidney, Australien och innan dess … Beijing … tror Skatan. Och han MÅSTE bara hinna med planet från Bangkok för annars skulle det kanske ta ännu fler dagar och han skulle börja jobba och och och …

Vid lunchpausen … 20 minuter … försvann vår på-gränsen-till-delirium-stupfulle och de fick vänta och vänta tills det blev 25 minuter … 30 minuter … Då kom han där till slut raglande från toaletterna med en Heineken i näven och en till i den andra …

Men … resan gick bra.  John hann i tid och  den stupfulle spydde i alla fall inte men hade lite högljudda mardrömmar …

Dagen på flygplatsen blev lång för Skatan … utan kamera och allt. Hon tog inte ens en bild med mobilen … men så småningom blev det i alla fall  så dags … eller så mitt-i-natten-klart  … att äntligen få borda planet.

Då fick Skatan se två grabbar komma raglande …

*suck*

-Bara inte de där får platsen bredvid Skatan, tänkte Skatan medan hon gick på planet.

Ni har redan förstått … Ha ha ha …

De fick platserna bredvid Skatan.

Det serverades snabbt middag  och det släcktes ner överallt och sedan var det meningen att alla skulle sova.  Det var ju mitt i natten.  Fyllona skränade och skrek men blev tillsagda och snart somnade de och satt där som cementfyllda hösäckar. När Skatan … som satt innerst … behövde uppsöka toaletten framåt morgonsidan var det snudd på omöjligt att få liv i dom … och upp från stolarna … tja … de var svenskar så Skatan kunde i alla fall ”ta i ordentligt” och då hasade de sig upp och hon kunde klämma sig förbi.

Vid frukost fick hon lite kontakt och det visade sig att de var inte helt omöjliga att prata med efter tillnyktringen … Hon utbytte inga djupsinnigheter men  … i alla fall.

Så´n tur med ressällskap har Skatan ofta. Vad är meningen att hon skall lära sig av detta, frågar hon sig då.

Att lära sig bästa sättet att umgås med fyllon? Att visa större tolerans och skippa ”näsrynkning och snurp med munnen”-stilen eller vad … ?

Nu är hon i alla fall på plats, vid datorn hemma i köket, klockan har hunnit bli halv sju … snart är det dags för Morgonrundan med StinaFina som fortfarande ligger i sängen hos Mannen och snusar …

Dagen kan börja på riktigt …