Åh en så´n underbar dag jag haft idag.
Fylld till bristningsgränsen.
Efter frukost med familjen i Yngsjö begav jag mig söderut för att träffa bloggvännerna Znogge och Pruddelutt IRL, som sagt. Jag kopplade in GPSen, trodde jag åtminstone, på rätt sätt och satte på radion och for iväg genom den sköna sommarnaturen i Österlen och vidare…söderut…
Plötsligt tyckte jag, efter att ha blivit dirigerad i en rondell av GPSen, att jag liksom for tillbaka samma väg.
Jo… mycket riktigt.
Nästa kommando var att jag skulle göra en U-sväng (inte en högersväng i en vänsterkurva men nettopp). U-svängen var lite svår att genomföra eftersom det var ett mitträcke i vägen. Jag svängde helt sonika av och drog mig på mycket kringelikrokiga vägar ner mot havet.
Och ringde Znogge.
Hon blev något konfunderad men lotsade mig rätt. Jag stängde av GPSen och snart var jag framme och fick träffa både henne, Pruddelutt och inte minst Miss E och Herr Hund. Döttrarna presenterades allt eftersom de dök upp. Vi satt i trädgården och pratade som om vi inte gjort något annat i livet, gick en trevlig sightseeingrunda innan vi blev bjudna på italiensk glass på platsens träffpunkt och glassbar.
Det är verligen fantastsiskt att man lär känna varandra så bra, att föreställningarna om ”ansikterna” bakom bloggmaskerna ”stämmer”.
Ja, det var verkligen kul.
Efter denna minnesvärda träff begav jag mig vidare till min folkhögskola och stundande skrivarkurs. Nu gick färden helt galant. Jag hamnade inte ute i naturen den här gången.
Men jag var ganska trött när jag väl kom fram, parkerade, fick mina nycklar och började släpa in min inte så lilla packning.
Det första jag upptäckte var att jag hade gemensam dusch och toalett med ytterligare två rum trots att jag betalat för egen toa och dusch.
OK, tänkte jag. Jag får väl kräva lite slantar tillbaka då för just då orkade jag inte bråka. Liksom.
Men se´n upptäckte jag att fönstret inte hade några haspar. Man kunde alltså inte stänga det ordentligt… öppna det kunde man förstås.
Jag bäddade i allafall sängen och samlade ihop mig för att gå till baren och få mig någonting att äta och dricka. Då kunde jag inte heller låsa dörren. Efter mycket trixande hit och dit gick det. Men då kunde jag inte låsa upp.
Jag gick nu till baren och sa att jag hade fått fel rum, hade betalat för ett rum med toa och dusch, att rummet inte gick att låsa. Och när man slutligen låst inte gick att öppna. Jag kunde helt enkelt inte bo där i det rummet.
Saken undersöktes av en mycket tilllmötesgående ung trevlig glad personal. Och så, vips hade jag ett rum med dusch och toa som man kunde låsa också. Förstås.
Man hade blandat ihop Andersson och Anderson.
Det är s-et i Anderson som görét… Skillnad alltså.
Men det var onekligen lite tröttsamt att kånka runt med grejorna i värmen….
Sedan träffade jag lilla a som skall gå på målarkurs samtidigt som jag går min skrivarkurs. Vi åt lasagne och drack rött vin och satt på terassen och njöt av den sena solen och snackade med lite annat folk och jag fick förhandstips att min ”lärare” hade en ”manlig” ledarstil men att man fick lära sig mycket, många knep och jobba hårt.
I morgon börjar allvaret.
Ida 
Johanna eller JoJo 12 den 9 juli…
Och så lilla Agnes 11 månader den 1 juli…
”… där solstrålarna leter sig in mellan trädstammarna” (Margiths diktrad)
… och se´n ser du havet mot horisonten…
(Den här bilden tog jag i morse … med mobilen när jag var på väg till Frissan… fniss…)
Skatans tankar 