För att inte tala om vad det har blåst inatt. 

Skatan vaknade av att hon trodde hela huset skulle lyfta som det skakade och vred sig.  Och när hon så småningom gick på stället blev hon plötsligt tilltalad från soffhållet till. Det var Skogsnuvan som tagit sig ner och lagt sig här. Det var helt enkelt omöjligt att sova däruppe på övervåningen.

 Oskar kom inte till Skatan inatt … nu när matte också låg härnere … kan hon tänka sig.

Idag har vi en innehållsrik dag framför oss. Först bibblan men en utställning  … sedan lunch ”på stan” … sedan kommer  DansBritt och någon av Skogsnuvans meditationsvänner … tror Skatan … och se´n ikväll PappersBeda som ska äta middag med dom.

Igår började dagen med Morgonrundan utan vare sig StinaFina eller Oskar. De gick i skoterspåren på sjön längs stranden. Det skulle bli SM i pimpelfiske senare och de såg  en och annan förberedelse till den (skotrar) men annars var det stilla. 

Alla Skogsnuvans fåglar sjöng som galningar föstås.

– Vad mycket fåglar Skogsnuvan har hos sig! Ni kan aldrig tänka er ..

Hela stora björken … med sitt skatbo längst upp … är full av dom: talgoxar, blåmesar, någon hackspettssort … Skatan är trots att hon själv har vingar … långt ifrån någon fågelexpert. Hon är en riktig sta´bo och känner inte till namnet på alla sina ”släktingar” och Skogsnuvan sover så hon kan inte fråga … någon tita eller pipa och sparv fanns där … och  en och annan  domherre till och med. Och mitt bland alla fåglar skuttar ekorrar omkring, pilar in och ut i det lilla fågelhuset och bråkar vid fågelbordet med Oskar om han skulle få för sig att sitta där och bevaka sitt revir.

De gick alltså längs stranden … såg spår efter rådjur i skaren, såg träd som bävern fällt, såg stugor och hus som var stängda för vintern och Skogsnuvan berättade om folket som bodde här  förr … om öden och äventyr … Nu är det bara närmaste grannen och hon kvar som ”övervintrare”.

Och Skatan njöt …

Från sjön tog de sig upp till vägen genom skogen där nedfallna träd låg kors och tvärs efter de senaste stormarna. Det var fortfarande svinhalt märkte Skatan. Inte på sjön eller i skogen. Men på vägen. Det var tur att hon hade sina dubbstövlar på!

Sina egna!

De hade en mysig söndag med mycket prat om allt möjligt … huller om buller … stort som smått … de eviga frågorna och nya drag i spelet Castleville som verkligen är Skogsnuvans ”grej” som den sagotant och sagoväsen  hon  är.  Skatan läste lite och spelade Wordfeud … som har blivit Skatans ”grej” istället. 

De får allt ta och akta sig för att bli riktigt fast … i både det ena och andra.

Risken finns.

Skogsnuvan skriver inte bara i sin blogg och FaceBook, hon har skrivit helt underbara sagor också.  Skatan fick läsa några av dem och de är så fantastiska berättelser så dom har Skogsnuvan lovat att försöka  få utgivna efter övertalning av Skatan …  De får hjälpas åt att hitta barnboksförlag och se vad som krävs … 🙂 

Ni kan inte ana.

Det är berättelser om upplevelser här vid Fisksjön under hennes barndom fast blandade med väsen, tomtar, vättar, troll och så med Skogsnuvan själv förstås … hur Skogsnuvan hittades i djupa skogen.

Ja, det är helt underbara berättelser om förr och ändå så, så  ”utan tid” … tidlösa … eviga.  En skattkista av hur det kunde vara … hur en barndom vid Fisksjön och livet omkring familjen var då …

Nu börjar det röra sig borta i soffan tror Skatan … Skogsnuvan slår snart upp sina korpgluggar som ser allt … överallt … på hitom och bortom … och denna måndag kan börja … denna magiska måndag som säkert blir lika magisk som söndagen …

Detta bildspel kräver JavaScript.

PS  Förresten berättade Mannen att Skatan hade givit  honom Maffiakyssen när hon åkte sin väg …

– Maffiakyssen?

– Ja, dödskyssen du vet … har du inte hört om Maffiakyssen.

– Jo, det förstås … men ???

Jo … så här menade han.  Vi hade glömt av oss och Skatan pussade på Mannen sin och nu var han lika förkyld som Skatan var för en vecka sedan. Skatan hade alltså visat FörkylningsMaffiabossen vem nästa ”till rakning” stod att finna …  😦   

Typiskt!   DS