Jay kanske inte var riktigt på topp ändå … lite dämpad tyckte Skatan … men trots sista veckans turbulens tog han sig ändå till semifinalen med sin fantastiska röst …
Han har i Skatans tycke varit jämnast bland de tävlande … musikaliskt alltså … och aldrig ”hängt löst” … vad Skatan vet … hon har ju inte hängt med heeela tiden …
Fast kvällen var förstås gotlänningen Olles.
Det var han som var Idol-kungen .. . och tog alla med storm …
Olle har ”hängt löst” några gånger … men alltid klarat sig och med den här utvecklingen som han gjort och med den potentialen är det en ”himla tur” att han gick vidare de där gångerna han satt löst …
Och det är verkligen små marginaler. Synnerligen små marginaler.
Nu är Olle i semifinal och får åka till Göteborg tillsammans med Minnah och Jay …
Linnea lyste klart som en stjärna … i hela sitt uppträdande och framförande … men ändå räckte det inte ända hem … jo hem räckte det … för hon var ju på hemmaplan … men inte till Göteborg och semifinalen.
Liiite orättvist … men vem säger att livet är rättvist.
Linnea är det inte sista gången vi vare sig sett eller hört …
Mannen har varit på det kvarvarande bryggeriet … eller rättare sagt det nya bryggeriet i Nyköping, Nils Oscars … de gamla har slagit igen sina portar för längesen … och hämtat vört.
Förr var det svärfar, bryggaren själv på Nyköpings Bryggeri, … som hämtade hem vörten till limpbaket. Idag har det bryggeriet förvandlats till ett kulturcentrum mitt i stan
Nu skall det bakas vörtbröd till jul efter svärmors recept som är hur gammalt som helst.
Receptet har troligen svärmor Brita hämtat ur Hemmets Kokbok från 1930.
Idag har vi börjat med att koka ihop 3 liter vört tills det återstod 7,5 dl.
Det tog sin rundliga tid.
Och sen var det dags att göra en lös deg av jäst, mjölk och vetemjöl. Den skall stå över natten och tidigt i morgon fortsätter vi med att värma vört och blanda den i vetedegen från idag jämte rågmjöl och sirap och kryddorna som bara består av pomeransskal … och salt.
Svärmor Brita har strukit över fänkolen och anisen och använder bara pomeransskal.
OM baket lyckas blir det de bästa, godaste vörtlimpor man kan äta och som Skatan ätit varje jul sedan den första julen efter det att hon träffat Mannen.
Hur i fridens namns skall Skatan skriva ”ja”? Så att du förstår att det är ett långt ”a” och inte ett kort. Ett långt a skall uttalas med eftertryck och längre nerifrån halsen och med öppen mun … som jaaa.
Ja, hur skall du veta att det inte är ett kort a i ja … när Skatan menar ett långt … hmmm … och vise versa.
Jaaa … skriver Skatan ofta här i bloggen för att verkligen särskilja betoningarna …
Och… när du läser detta ”ja” skall liksom ett hack anas mitt i.
Ja-aa …
Ja … men … ja, då?
Så kan hon väl inte skriva? …
Skatan får sätta det fonetiska uttalet inom klamrar. Helt enkelt. Det där som stod efter alla engelska glosor …och tyska och franska … och som Skatan … när hon gick i skolan … skulle läsa och förstå och lära sig hur det uttalades.
Hon får helt enkelt sätta såna där klamrar och det fonetiska innanför så att man vet hur detta ”ja” [ja] skall uttalas. Är tänkt att uttalas av upphovsmannen/kvinnan/fågeln … alltså Skatan
Jaaa [ja:] …
Eller?
Skall det nu vara så märkvärdigt? Det är ju skriftspråk för sjutton som hon rör sig med … i alla fall … inte något slags talspråk.
Och så dessa eviga punkter … punkt punkt punkt …
Det liknar ju i n g e n t i n g !
Nu vill Skatan göra klart en sak för alla.
Det är inte skriftspråk i egentlig bemärkelse som hon kraxar fram här … och … det är inte heller talspråk.
– Men vad ääär [ä:r] det då?
Det är Skatans eget bloggspråk och med detta bloggspråk har Skatan skapat sina egna regler … det finns nämligen inga regler alls … utan Skatan skriver som hon kraxar.
Nu har det blivit så dags igen … att handlöst kasta sig bakåt i allt det där vita .
Skatan hamnade … baktung som hon är … som en säck potatis som bangats ner i backen … och lutade sig försiktigt bakåt … och bredde ut sina vingar …
En snöskata !!!
Men det var i snön som föll i fjol …
Årets snö ligger redan decimetertjock på marken men … snölekarna får vänta någon dag till … tills snön blivit torr och fin och mjuk … och riktigt inbjudande.
Men det är i alla fall hög tid att utfordra sina kompisar …
som inte har det som Skatan som kan hålla sig inomhus i stugvärmen …
Skatan läser i dagens Svenska Dagbladet … papperstidningen alltså … dagsversen av Kajenn och den fångar hennes intresse.
Se där en annan skata som inte gillar november …
Skatan måste bara visa er …hon är långt ifrån ensam att kraxa i moll så här års …
Det är ju inte mycket man kan göra nu i ruggiga kalla gråa november och i lika kalla men kanske något vitare december … annat än flyga iväg till varmare nejder … eller drömma sig bort och tänka tillbaka och verkligen försöka komma ihåg hur det vaaar … och sedan vänta på bättre tider 🙂
För även om hon bantar måste hon äta … för att hålla igång ämnesomsättningen eller nåt.
Och Skatan ”hatar” att laga mat … för att använda det starkaste ordet man kan ta till … som ungarna ju ofta gör.
– Jag hatar fisk … 🙂
… och Skatan ”hatar” också alla dessa evinnerliga matlagningsprogram på TV … då byter hon kanal på studs …
Men så var Skatan på den där Författarkryssningen och kom att lyssna på Birgit Hemberg, en av huvudredaktörerna för nyutgåvan av Bonniers kokbok …när hon berättade om den och dess innehåll.
Det Skatan fastande för när hon med ett halvt öra lyssnade på föredraget …intresseflaggan vajade inte för fullt kan man nog säga … var att alla ingredienser i alla recept står i den ordning de skall användas vid tillagningen. Samt att det till exempel inte bara står salt och peppar … när sådant skall tillsättas … utan precis i vilken mängd, 1 tsk salt t ex och 2 krm peppar.
En sån kokbok med över 1000 recept är som gjord för en sån som Skatan … som antingen översaltar eller tar alldeles för mycket lök … när hon skall laga till något …
Här får hon en bok för såna som är idioter i köket … och som ändå skall kunna fixa till något gott … om man bara kan läsa, väga och mäta …
Det är ju inte heller så att Skatan inte gillar att äta god mat …
Åh, vad hon gillar att äta god mat … men att tillaga den … nej, det skulle hon helst överlåta åt någon annan.
”Man tager vad man haver” … lär en annan receptskriverska och kock ha sagt, nämligen Kajsa Warg … så vad blir det nu till lunch …
Hmm … vad har hon nu i skafferiet, Skatan?
Hon får visst ta och bända upp en burk Knorrs Köttsoppa med grönsaker …idag.
Det var ”grållar” så långt ögat kunde nå när vi äntrade färjan Silja Galaxy vid Värtahamnen.
Och många!
Och det var ju inte så konstigt egentligen. Vem kan kryssa på en måndag … om inte just ”grållar”
Silja Galaxy tar 2800 passagerare. Det var 800 på den här resan och av dessa var det 600 som firade Bonniers Bokklubbs 40-årsjubileum.
Skatan blev allt lite besviken först när hon fick höra det. Hur i hela världen skulle vi ha en chans att mingla 600 personer med 10 författare, tänkte Skatan … men det gick bra visade det sig … över all förväntan.
Det var ett ambitiöst program.
Efter middagen i buffématsalen där vi lassade in för fulla muggar både mat och dryck … underhöll oss Lill Lindfors ackompanjerad av en fantastisk gitarrist som Skatan inte kände till tidigare, Mats Norrefalk … här nedan i egen hög person. Han var nästan ett snäpp bättre än självaste Lill Lindfors denna kväll, tyckte Skatan …
Lill Lindfors skämtade på Lill Lindfors-vis förstås med publiken … denna segregerade grupp 65 plussare. Och allt var väl inte helt lyckat kanske … tyckte Skatan.
Det var mycket snack om ensamhet … och hur man skulle bära sig åt för få lite kroppskontakt och beröring … i vår ålder. Och mycket snack om fast hull och inte ”örongodis” utan ”ögongodis” …
Hmm …
Och …
”Är man ensam är man ingen men tillsammans är ett sätt att finnas till ”
Vad är det för trams … Är man ensam är man ingen …
Där satt sexhundra 65+++-are , en del med sina sambos , en del änkor med väninnor och en del ensamma förstås … en hel del ensamma … som Syster Yster, änka, ensam och Någon …
För Alla är Någon i alla högsta grad … vare sig man är ensam eller inte …
Sen blev det dans förstås och till och med Skatan dansade och det var så längesen … och det var hur kul som helst och hälsporren glömdes bort … den kände hon inte alls.
Ovanpå detta show och sen blev det kojen … för det var ju bara första dagen och en morgondag väntade med ett så digert föreläsningsprogram som började redan klockan 8.45 att man måste hinna få lite frukost dessförinnan för att ”klara dagen”.
Skatan vaknade som vanligt tidigt och för att inte väcka någon höll hon till på toa … klädde på sig och fixade sig i god tid och satt där sedan och läste och tog några bilder för att föreviga det hela och få tiden att gå …
Först ut var Björn Ranelid … en fantastisk estradör följd av Karin Wahlberg, deckarförfattare och läkare och så … dagens höjdare förutom Björn Ranelid … enligt Skatan … Christopher O´Regan … en fantastisk person som förmådde levandegöra 1700-talet så man tyckte man gjorde en tidsresa och befann sig där. Hans böcker tog också slut innan Skatan hann köpa någon. Däremot frågade vi, Syster Yster och Skatan, om han kunde tänka sig föreläsa på pappas äldreboende. Och det kunde han 🙂 … han sa att han kände sig mer hemma med många 90-åringar än med kompisar i sin egen generation … han är väl cirka 40 år 🙂
Det var en häftig mix av författare så det fanns någon för alla, Annika Borg t ex präst och författare talade om sorg och sorgearbete, Ulrica Norberg om Yoga, Håkan Nesser om hur han skriver rent ”handgripligt” och så läste han ur en bok som han håller på med, som kommer ut nästa höst och så Birgit Hemberg, kokboksredaktören och Elizabeth Gummesson, livscoach.
Då och då … emellanåt fick vi kaffe med dopp.
Och så var det bokförsäljning och signering förstås … och mera mat och dryck … och mingel
Björn Ranelid minglade med damerna förstås inklusive Lill Lindfors
Väl hemma igen efter tågresan till Nyköping och efter att ha hämtat StinaFina som haft det sååå bra hos extramatten Helen … somnade vi ovaggade … efter en verkligt givande Författarkryssning …
Hon inte bara snubblade … hon formligen stupade på sin dåliga karaktär och tog inte ens emot sig med händerna …
Det blev inte som planerat … kanske ett halvt glas vin till buffén på kvällen … äta lite och LÅNGSAMT av väl utvalda rätter från de dignande borden, inga sötsaker FÖRSTÅS !!! … och de vanliga två äggen till frukost.
För övrigt gurka och tomater …
Pyttsan!
Redan i vänthallen i Värtan skålade de förväntansfulla tre i vin och öl, Mannen, Syster Yster och så Skatan .
Skatan skålade i vin åtminstone. Två glas vin …
Det var ju en ganska lång väntan …
Väl ombord snabbt ombyte i hytten och … till de dignande bufféborden …
För att göra en lång historia kort. Det blev inte riktigt som Skatan tänkt sig …
men väl på en färja till Åbo … och inte ”själv” heller utan tillsammans med Mannen och Syster Yster och Bonniers Bokklubb som firar 40-årsjubileum med att ”bjussa på” en knippe författare och Lill Lindfors …
… kommer Skatan att vara det närmaste dygnet.
Äta, dricka och mingla med författarkändisar
och med Lill Lindfors
är inte det sämsta …
Det ni … slår nästan att vara på A slow boat to China …
Och anledningen är förstås att Jay har ”åkt fast” för att varit påverkad av hasch … fått ett återfall men ändå fått stanna kvar i tävlingen Idol på TV4 …
Så här kommenterade jag Ingrid
Jag tycker alla skall få en andra chans … Olle blev på fyllan (drogen alkohol) http://nyheter24.se/noje/idol/485153-de-bryter-mot-idol-alkoholregler, Jay har rökt hasch eller nåt … fått ett återfall, varit öppen med det och TV4 har godkänt att han får vara kvar i tävlingen. Då tycker också jag att han skall få den här chansen … en andra chans
Mörkar man människor som har drogproblem och stoppar sånt under mattan gör man alla ungdomar en otjänst tycker jag. Det är ett problem bland ungdomarna och då göra Jay till martyr … det tror jag inte på. Istället kan Jay bli en ”idol” på många sätt, en som har lyckats få bukt med ett beroende och kommit igen. Det är ju inte så att han har fördel … han sjunger ju inte bättre för att han har rökt på …
Nu röstar jag inte på någon .. men mina barnbarn gör det. Och vi i vår familj har alltid varit måna om öppenhet … ända sen min bror dog … drogberoende och alkoholiserad …
Det kan tyckas att jag är drogliberal … och det kanske jag är … men denna moralpanik som drabbar en kille som sjunger som en gud och ändå kommer att ta sig fram genom sin röst vare sig han får vara kvar i Idol eller inte … denna moralpanik och krav på att han skall uteslutas gör honom bara till martyr och en ännu större idol … speciellt för ungdomar som redan ”röker på” …
Låt killen få en andra chans … och offentligen göra avbön … berätta om hur det kan gå om man ”provar på” … om sitt före detta missbruk, om återfall, och AVRÅDA alla som har en tanke på att prova …
Psst … blippa på bilden så sjunger Jeanne Moreau för dig …
Ända sen Skatan såg filmen Jules och Jim på 60-talet har hon velat ha en kepa som Jeanne Moreau hade i rollen som Catherine /Thomas … (Skatan tror Jeanne Moreau kallades Thomas i filmen när hon var klädd som man i de där bylsiga kläderna och kepsen)
Nuu har Skatan äntligen funnit sin kepa … med inte riktigt samma stuk men hon får se vad hon kan göra framöver. Hon får fixa och stuka till den lite … tills den blir riktigt bra … riktigt rätt.
Bland annat måste hon ju ”frigöra” skärmen … det är ett måste för att få det rätta härliga kepa-stuket …
Skatan älskar redan sin nya gubbkeps.
Sextiotalet var Skatans tonårsdecennium .Då lekte livet på ytan. Men då skulle man också ”finna sig själv”. Som ni alla kan se var Skatan aldrig en Brigitte Bardot- eller Jeanne Moreau-typ.
Brigitte Bardot
Skatan var smal som en pinne … och så var det det där med näbben …
Hon var androgyn och spelade på det … hade alltid kortkort hår, var för det mesta svartklädd och svår och långt ifrån en femme fatale …eller ljuv ängel …
Skatan hade många vänner både killar och tjejer men ingen pojkvän. Hon var för det mesta det femte hjulet under vagnen. Hon var ju kul och fick alltid hänga med … men som flickvän … nja …
Skatan var ju varken kvinnlig, ljuvt söt eller hade plutmun 🙂
Sedan kom Twiggy-eran och räddade Skatan … och hennes typ 😛
Det var först på sin första språkresa till England som femton-sextonåring som hon blev besvarat förälskad. Han var fransman … och hette Patrice …
Och på den vägen var det …
Skatan har alltid ”platsat bäst” utomlands …
Efter Patrice … kom några svenska pojkar … en av dem ”hopplös” så Skatan blev ”deporterad” till Frankrike där det blev en fransman till, Frédéric … Och så hem till Sverige igen … Mannen kom in i Skatans liv … men tillbaka i La Douce France blev det en tvekamp inom Skatan mellan just Frédéric och Mannen … hon vacklade, hon tvekade och … ni vet redan slutet på historien.
Mannen vann …
Det var en lång historia om en keps´betydelse för självbilden hos en skata som Skatan.
… ett sådant där magiskt … fick Skatan vara med om idag.
När Skatan satt på tunnelbanetåget på väg till Gamla Stan flög förstås tankarna fram och tillbaka och plötsligt kom hon att tänka på Bodil Malmsten någonstans mellan Zinkensdam och Slussen. Att hon kom att tänka på henne då berodde förstås på att Skatan var på väg till Maria-Thérèses vernissage och att Skatan visste att de känner varandra, är vänner. … Bodil och Maria-Thérèse.
Då … vid Slussen … vem stiger inte på tunnelbanevagnen om inte Bodil Malmsten i egen hög person. Med ett blomsterpaket i handen. Våra ögon möttes en bråkdel av en sekund innan hon gick till en annan del av vagnen och Skatan som kände på sig att Bodil Malmsten inte skulle uppskatta någon form av ”påhopp” satt stilla på sin plats och sa i vardaglig ton till Mannen.
– Såg du att det var Bodil Malmsten som klev på alldeles nyss.
Nej, det hade han ju inte sett förstås.
När Skatan sedan gick av vid Gamla Stan satt Bodil kvar men en man som hade suttit mitt emot Bodil steg av i stället. Skatan la märke till att han tagit över blomsterkvasten men inte hur han såg ut … så Skatan kunde inte se om han var kvar där i galleriet när hon så småningom kom dit.
Maria-Thérèse berättade i alla fall att Bodil Malmsten hade skickat blommor med en man och att hon själv varit förhindrad att komma.
Så idag fick Skatan verkligen uppleva ett riktigt meningsfullt sammanträffande – en jungiansk synkronicitet …
och i drömmarnas värld … hamnade de… efter att ha tagit sig från Söderns höjder med tunnelbanan till Gamla Stan,
mött upp med Svägerskorna och ätit en god lunch på Vapiano … innan de alla fyra drog vidare uppåt genom gränderna mot Stortorget och Köpmangatan och galleriet där Maria-Thérèses utställning öppnade idag med Vernissage.
Julmarknaden var redan i full gång på Stortorget … och det är inte ens första advent 😦
Det var från ett grått, fuktigt och ogästvänligt Stockholm som de dök in i värmen i galleriet genom att passera genom antikaffären som också invigdes denna dag …
Och där fanns hon, Maria-Thérèse, bland sina tavlor och Skatan fick träffa sin bloggvän och konstnären IRL.
Det var som om vi redan kände varandra …
Skatan hade förstås sin kamera med sig men kom alldeles av sig och tog nästan inga bilder alls. Inte på gränden och Köpmangatan, inte på antikvitetsaffären och galleriet … inte på Svägerskorna …
Köpmangatan sedd från Stortorget (Wikipedia)
Men hon tog en bild i alla fall … på Maria-Thérèse …
Maria-Thérèse
och så tog Mannen en på dem tillsammans …
Maria-Thérèse och Skatan*
Skatan tog inte heller några bilder på de två tavlor hon köpte … två fantastiska tavlor förstås … båda original. När utställningen är slut den 20 december skall Skatan hämta dem och då … då kommer hon att visa dom här på bloggen …
Den ena hette Sjön … Den andra Hemligheten.
Skatan och Mannen skiljdes från Svägerskorna utanför galleriet och tog tunnelbanan tillbaka till Hornsgatan och bilen som stod parkerad hos pappa , som vi förstås passade på att besöka och fick en fin pratstund med.
Så åkte vi hemåt i dimman och diset och regnet, hämtade StinaFina som haft det bra hos sin nya ”extramatte” Helen … nöjda och belåtna och trötta efter en fin eftermiddag i ”en förlorad värld”.
I morgon blir det nya äventyr. Då skall Skatan och Mannen och Syster Yster åka på kryssning med Bonniers Bokklubb som firar 40-årsjubileum.
Det skall bli kul. Hoppas det inte gungar för mycket bara … 🙂
* … i sin nya kepa som döljer hennes ”bad-hair-day-hår”. Kepan har förresten en egen historia som Skatan får återkomma till …
Skatan är tolerant … på gränsen till menlöst tolerant … Leva och Låta Leva är hennes absoluta signum.
Men hon har en hemlighet .. en hemsk hemlighet … som bara hennes allra närmaste känner till … Mannen alltså … och som hon nu ”avslöjar” för hela världen.
Inte hela världen men …
Skatan är långsint …
Så in i bomben LÅNGSINT
Hon glömmer aldrig en oförrätt … ett svek …
Aldrig.
Om någon har satt en tagg i hennes hjärta sitter den benhårt fast där.
Trots att hon sagt sig … och själv trott på det … att hon förlåtit och dragit ett streck över det hela och är på väg att gå vidare.
Taggen sitter där den sitter … och det blir aldrig som förut.
Långsinthet borde platsa bland de sju dödssynderna … och är lika förgörande för den som bär på den här känslan … som avunden eller girigheten eller vreden …
Skatan tror att hon har förlåtit men under ytan … sticker och ömmar den där taggen och sitter där. En varböld brukar spricka och tömmas på sitt var … men Skatans långsinthet sitter fastare än fast … där i hjärteroten.
Sån är hon … och hon är inte stolt.
Har någon ”out there” några tips … något botemedel … mot denna förgörande sjukdom.
En sak klamrar hon sig fast vid, Skatan. Det är tanken på att … förhoppningen … att när hon i alla fall är medveten om sina brister och i synnerhet denna … kan hon slåss mot dom … och slippa sluta sina dagar som förgrämd och bitter … i alla fall.
– Det här visar att vi har problem med det svenska systemet och att det är oerhört lätt att häkta någon på sannolika skäl. Det är inte rätt att frihetsberöva någon bara för att man vill kunna förhöra personen när man själv vill, säger Björn Hurtig.
i Svenska Dagbladet … Björn Hurtig är Julian Assanges svenska advokat.
– Jag har inte delgivits ett enda dokument om varken anklagelser eller annat. Jag vet ingenting mer än allmänheten om vad som händer i ärendet.
Assange berättade att han stannade i Sverige i tre, fyra dagar efter polisanmälan för att vänta på ”att de skulle få ihop saker och ting”, men när han då inte kontaktats av polis eller åklagare lämnade han landet.
—
… i ett pressmeddelande från Julian Assanges brittiske advokat, publicerat på Twitter , skriver han att Assange flera gånger de senaste tre månaderna har erbjudit sig att bli förhörd. Assange har, enligt advokaten, gått med på att bli intervjuad antingen personligen, per telefon, via videolänk eller e-post, både före han lämnade Sverige och även senare, när han befann sig i Storbritannien.
Enligt pressmeddelandet har alla förslag nekats av åklagaren.
Det är inte utan att Skatan blir mörkrädd när hon läser det här … Att för det första inte få komma till tals, få någon information och sedan när man lämnar landet för att jobba … han är ju inte svensk … bli anhållen i sin frånvaro. På sannolika skäl …
Inte konstigt att han överklagar häktningen …
Än är Julian Assange inte dömd … men det verkar inte bättre än att ”rättsväsendet” redan ser honom som sådan.
Tar det alltid så här lång tid mellan en så allvarlig brottsmisstanke och att bli kallad till förhör? … frågar sig Skatan.
… har Skatan i sin bokhylla. Åtminstone var det vad hon trodde.
Skatan har förstås läst Bodil Malmstens första roman Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån och tycker mycket om den eftersom hon tycker om allt … eller åtminstone det mesta som Bodil Malmsten har skrivit.
Och så häromdagen när hon läste inlägget Kastanjeboken i Bodil Malmstens-bloggen Le Finistère fick Skatan en obetvinglig lust att läsa om den …och så hittade hon den inte. Alla Bodils böcker står förstås samlade på ett och samma ställe i bokhylla så den skulle vara där och ingen annanstans.
Men det var den inte.
Någon har lånat den och glömt att lämna tillbaka den. Och just nu vet inte Skatan ens vem det är … så hon kan inte ens strypa den … .
Här i Nyköpings enda bokhandel, Kullbergs, fanns den naturligtvis inte … deras sortering kände hon till sen gammalt. Kullbergs var en gång i tiden en fin gammal bokhandel som har changerat å det grövsta .
När Skatan var i Stockholm sist hade hon räknat med större tur och gick från bokhandel till bokhandel så länge tiden räckte till … Men icke sa nicke …
Nu har i alla fall Skatan beställt den på nätet för en femitolapp ungefär.
Skatans tankar 
