Författare: skatanstankar

Flaxfunderingar

Lasse Olssons skata(Foto: Lasse Olsson)

Kanske beror det på det. Att Skatan känner sig ovanligt ”låg” … Att hon inte flaxat på ett tag. Att hon är där hon är och nu flera dagar i sträck.

Hur många dagar blir det nu sen hennes senaste flax. Hmm … redan en dryg vecka sen jag landade efter mitt flax i Fisksjön hos Skogsnuvan.

Inte undra på att det börjar rycka i vingarna.

Men så kan hon ju inte ha det. Vara sååå beroende av sitt flax att hon känner sig låååg utan.

Hon satt där bakom den lilla gröna dörren i huset nedanför backen och funderade över livet och bläddrade lite förstrött i en gammal tidning från 2005 som låg där.

Det skall alltid ligga gamla tidningar att läsa på utedass. Det vet ju alla.

Hur det nu var läste hon en artiekl om Ayurveda (indisk hälsolära) som också ger en vink om vilken sorts personlighet man är och hur man skall leva för att må bra. Och gjorde den där självtesten som naturligtvis medföljde.

IMG_3747

Som ni ser. Skatan är en Vata. Utan tvivel och helt klart.

Och det förklarar det mesta med hennes rastlöshet och otålighet och flaxbehov. Hon är en Vata i obalans.

Vata och Pitta

En obalanserad Vata är tankspridd och ok0ncentrerad, irrationell med en diffus verklighetsuppfattning. En utmaning för en Vata är att leva ett regelbundet liv!

Om Skatan nu försöker lugna ner sig lite och  l e v a  ett  r e g e l b u n d e t  liv åtminstone en eller några veckor till kanske hon kan komma i balans och bli den hon är menad att vara nämligen en Skatta Lätt till sinnes, snabb i tanken, entusiastisk, livlig, spontan, kreativ, k o m m u n i k a t i v (den egenskapen har hon nog inte tappat helt ännu), och excentrisk !! …

En Vata-typ är väldigt kreativ men är å andra sidan också flyktig (tacka sjutton för det att en skata är flyktig) och kan lätt tappa intresset.

Mannen är en Pitta . Förstås. Oerhört fokuserad, driver sig själv och andra, noggrann, strukturerad, effektiv etc. etc …

Och vi skall samsas under samma tak.

Det heter att man k o m p l e t t e r a r  varandra …

Vecka 31

Ni som hängt med här ett tag vet att jag brukar kika in hos Majsan då och då och ”knycka” = låna = piratkopiera hennes Veckans visdom. Den här gången kunde jag verkligen inte motstå kopiering.

Så här lyder den …

Vecka 31

När man är ute på djupt vatten är det klokt att hålla munnen stängd. Okänd

Det var ord och inga visor för en krax krax kraxande Skata det …

Är så himla trött att jag inte ens orkar blogga

Och dååå är ”the bottom” nådd.

Sedan 3-tiden i natt har jag suttit och surfat runt för att hitta nåt intressant. Ögonen går i kors av trötthet men benen RSL- spritter … som vanligt. (Måååste försöka få tag på ”min” läkare för diskussion … verkligen). Jag läser och engagerar mig men … orkar helt enkelt inte ta tag och blogga om än det ena (Kalle Anka) eller det andra (simdräkter eller nåt)  eller. Har också lite slött tittat på mina ”närmaste” bloggare …

Kalle_Anka

Nej, nu går jag in och försöööker sova några timmar till … innan den riktiga dagen börjar och jag skall åka till Nyköping och klippa mig och köpa present till den lilla tösen som blir 1 år.

1 år … fantastiskt egentligen. Ett oskrivet blad, som ”dom” säger. Med hela livet framför sig.

IMG_3229

Hur Skatan hamnade där hon hamnade …

Bob_Hansson

”De som lever. De som alla börjar den här dagen med att leva. Någon av er som lyssnar på det här, kommer möjligen dö idag. Men nu lever vi, just nu lever vi.. hajar ni, kan ni blunda och känna tacksamhet för de, eller är ni för lata,,, nej det är inte, blunda nu då, känn hur du lever, hur du idag, förmoligen oxå resten av hela den här dagen kommer göra det, kommer leva, va, känner du – vilken grej… ”  (Bob Hansson)

Jag var ute på min dagliga bloggrunda och läste lite här och lite där. Först hamnade jag hos Soldansaren och där blev jag nyfiken på hennes blogroll. Och så hamnade jag hos Bob Hansson och läste hans senaste inlägg från 2008, tror jag. Det är från det inlägget som jag citerar …

Och

För att kunna kommentera måste jag bli medlem i My space och så blev jag det. Och fick en ny blogg på köpet. Det var ju inte riktigt vad jag tänkt mig men är det så att Bob Hansson inte har skrivit i sin sedan 2008 behöver jag ju inte göra mer än något inlägg om året.

Vad gör man inte för att kunna kraxa lite varstans …

Swing it!

crow

Zigne, en bloggvän från Borlänge, har varit ”borttappad” en tid. Han måste ha ”ramlat bort” från dem jag vill ha ”nära till hands”.

Nåväl. Han är återfunnen och med honom musik som Skatan har hört i sin barndom men … inte vetat om eller hur jag nu skall säga.

Sven Arefeldt

Ett lite ”inkorrekt” smakprov kanske?

Mums …

arealb

Fantastiskt sammanträffande

Skatan har en gammal studentkamrat som bor i London sen många många år. Nu vet Skatan att hon har byggt ett sommarhus lite längre norrut vid kusten och vi kom på att vi kanske skulle försöka bjuda hit henne och hennes engelska man. Men hur sjutton skulle vi få tag på henne. Vi hade inget telefonnummer här i Sverige till henne, kände inte till hennes mobilnummer och visste bara ungefär … i vilket område hon bodde. Men tänkte vi. Vi chansar och åker dit till det där nybyggda området och letar. Sagt och gjort. Vi satte oss i bilen och for i väg … genom Nyköping, och strax innan slottet skulle vi svänga höger ner till ringleden förbi slottet och ut ur Nyköping …

– Men där är hon ju … , skrek Skatan. ”Stanna. Det måste vara hon. Därborta. Vid museet.”

Mannen tvärnitade, backade tillbaka och vi körde fram för att titta på den kvinna som jag fått en skymt av vid museets utomhusutställning.

Jovisst var det hon. Inte klokt helt enkelt. Skatan tyckte nästan det var lite otäckt … som att bli bönhörd eller nå´t.

Vi fick vägbeskrivning och skulle köra i förväg och hittade trots beskrivningen inte rätt hus. Men sen dök hon ju upp med sin engelskregisgtrerade bil.

Och vi blev bjudna på kaffe … och pratade om alla våra gemensamma vänner och hur fantastiskt det var. Slumpen? Neej, inte slumpen,  tror Skatan.

Och nu är min studentkamrat och hennes man bjudna till oss  på en liten fest framöver.

Vaaar inte detta ett sammanträffande så säj! Ingen slump. Ett sammanträffande.

crow

Låt var och en bli salig på sin fason

pettersmart

”Jag har läst Det agnostiska manifestet och är mycket glad att Stefan Einhorn tog upp frågan och skapade ”ett icke konfrontations-manifest” i trosfrågor. Låt var och en bli salig på sin fason … Jag tycker vidare att manifestet inte hindrar vidare forskning på det metafysiska området. Varför skulle det göra det? Kan vi b e v i s a det ena eller andra behövs ju inte Manifestet. Eller hur? Men var kanske inte så tvärsäkra när ni framför era argument och sluta att slå varandra i huvudet med era trosfrågor.Tills man verkligen kan bevisa det ena eller andra. En annan sak som jag har lagt märke till är att det nästan bara är män som engagerar sig här med kommentarer. Hmmm … vad kan det bero på? Själv är jag ingen forskare, vetenskapsman, filosof, teolog utan ”bara” en vanlig äldre kvinna som tycker det är ett fantastiskt manifest som ju också är öppet för färändringar och tillägg. Heja Stefan Einhorn! /Skatan”

Den här kommentaren skrev jag in som kommentar på Newsmill där Hans Iwan Bratt tycker att Stefan Einhorn är ”ute och cyklar”. Läser jag sedan kommentarerna, hos Stefan Einhorn och hos Hans Iwan Bratt, lägger jag märke till att den hätska debattonen och ”sura”  kritiken mot Det agnostiska manifestet mest framförs av män. Dessa män …

Som sagt …

Låt var och en bli salig på sin fason

Leva och låta leva …

Stiltje

Vindstilla?

Nej.

Det blåser ganska kallt.

Det har regnat.

Snart är det Morgonrundan med StinaFina.

På många bloggar råder stiltje.

Sommaren sätter sig i huvudet. Hjärnaktiviteter i krypfart. Idétorka.

Vad skall man blogga om? Allt är sagt. Om väder och vind, sol och regn och blåst. Har blåbären kommit? Jomenvisst. Och kantarellerna. För länge sen.  Åtminstone här i Sörmland. Hallonen är på G. Solstolarna åker in och ut. Solparasollet upp och ner. Grillen fram och tillbaka. Tröjan av och på.

Nuuu får du väl ge dig, Skatan!

Ja, jag ska.  Och gå en liten vända till det lilla blå rummet som döljer sig bakom den gröna dörren en bit nerför backen mot ängen …

dasset

Femöredag

Idag, den 25 juli 2009, sken solen och det blåste kallt.

Det är svensk sommar.

IMG_3729

När inte StinaFina är på Morgonrunda, Middagsrunda eller Kvällsrunda spelar hon helst fotboll …

IMG_3728… eller tittar besviket på oss för att vi inte är med på … att spela fotboll.

IMG_3725Denna morgon gör Kristina  sina chigong-rörelser bland tallarna innan det bär av hemåt till storstan igen …

IMG_3726och Stora E plockar årets blåbär att ta hem, frysa in  och ha till vinterns filfrukostar …

IMG_3734 Mannen som aldrig kopplar av (nästan) passar på att dra upp syrénskott som växer som ogräs.

(Skatan har ställt sin fina trädgårdstomte på annat håll senare idag. Hon kom plötsligt på att fåglarna inte har badat i fågelbadet sen hon ställde honom (på vakt?) just där)

IMG_3733Svanmamman simmar med sin unge … och snart tar Stora E sats (den enda av oss) för ett sista dopp … för den här gången.

IMG_3735

Titta så skönt det ser ut … men (Znogge!) det var faktiskt bara 18 grader …

IMG_3738

IMG_3731

Vid foten av flaggstången växer farmors små små blåklockar, dom som hon tyckte så mycket om.

Sommardagen har nu blivit kväll, middagen (rester) har ätits upp tillsammans med ett glas vin. Vi har tittat på väderprognosen. Det kaaan bli uppehåll i morgon med.

Men då far vi till stan. I vilket fall.

Vi har tvättstugan.

Kulturrunda i Nyköping

270px-Nk-villan_bild

I Nyköping har man ”lagt ner all kultur”. Pelles Lusthus är inte vad det varit, Länsmuseumet är stängt. Kanske kommer det tillbaka efter reparationer, kanske inte. Slottet är stängt för reparationer. Så nu vilar allt på eldsjälar och privata initiativ.

Och NK-villan*, där Mannen en gång i tiden gått i Kindergarten, stängdes också och såldes men har öppnats igen med utställningar (kanske inte konst men i alla fall). Just nu om Nyköpings industrier. Såna som varit stora och lagts ner och såna som fortfarande finns kvar.

Igår åkte vi i alla fall in till stan. Dels för att handla lite, dels för en vandring på Kulturstråket längs Nyköpingsån. Kommunen har pressats att ge ut en broschyr så att turister och folk vet vart de skall ta vägen om de vill hitta till konst och konstigheter.

IMG_3724Vi började med Bryggeriområdet och Lilla Å Galleriet där jag fick tips om akvarellkurs i höst och en väldigt trevlig pratstund med Helén Björklund Gustafsson och Fastrarna köpte lite Nyköpingsnycklar. Nyckeln är en symbol för Nyköping (och deeet är också en annan historia förstås) 896069712_b6d8002715 Vidare till Fiskhuset som också ligger inom Bryggeriområdet och såg Sörmlandskonstnärer och hade en ny pratstund. Krax krax krax. Skatan kan inte låta bli…

Slutligen hamnade vi alltså då i NK-villan där vi kikade runt och sedan åt en lätt men urgod lunch och ovanpå den kaffe med dopp.

Väl hemma igen tog sig Stora E ett dopp. Det var 19 grader och i sååå kallt vatten badar inte Skatan. Jag passade på att läsa tidningen och sen ta itu med middagen.

Rapport och sällskapsspel och snack avslutade en trevlig dag med, får man nog säga, hyfsat väder. Det regnade ju inte i alla fall.

*NK-villan i Nyköping är ett hus i nationalromantisk stil/schweizerstil, utvändigt klätt med väggspån och ritat av arkitekten Ferdinand Boberg.

NK-villan ritades som utställningspaviljong åt Nordiska Kompaniet till Industriutställningen i Norrköping 1906. Efter utställningen flyttades villan till Nyköping och skänktes till de anställda vid NK:s verkstäder. (Wikipedia)

2006 öppnades huset för allmänheten.

Margith

Dorren%201_500(Margith har målat porten i akvarell)

Idag för ett år sedan tog vi farväl av Margith i Gustafs kyrka. Det var den vackraste sommardagen och det vackraste och sorgligaste farväl jag tagit … och samtidigt nu så här ett år efter … känns livet hoppfullt  och rikt igenoch jag har börjat leva  som hon uppmanade oss … för henne också.

Men jag saknar henne förstås … varje dag går åtminstone en tanke till henne och jag minns …

Även om porten tycks stängd så tror jag ändå att nånstans, nångång möts vi på nytt.

Det var samma dimma som rullade in här vid middagstid …

som fick Gotlandsfärjorna att krocka … Om deeet nu var dimman … som gjorde det ?

2009-07-23 mot lunch smög sig dimman in ...Mannen hade hissat flaggan innan hann tog bilen in till Nyköping för att hämta sina systrar … blåbären hade plockats nedanför stugan – det var som att hämta dom från skafferiet – och Skatan fixade det sista med tårtan. Sju flaggor runt yttre kanten och sex i mitten = 67. Det var ett flaggspel det. Typiskt att jag inte förevigade denna skapelse med en bild.

IMG_3713 Och så ringde Mannen från stationen. Bilen hade fått punka. ”Fastrarna” åkte buss meden Mannen fick ta bilen till verkstad. När tiden var inne gick StinaFina och jag för att möta upp.

Först kom Mannen krypande i bilen. Man får inte köra mer än 50 km/tim med reservdäcket. Skatan hade inte en aaaninga om det och hade nog ”brassat på” …  IMG_3714

Och sedan kom Fastrarna … IMG_3717 .

Det regnade i alla fall inte. Vi kunde njuta av naturen, göra kortare promenad, Mannen åkte tillbaka in och fick sitt riktiga hjul – det var en lite större knappnål som satt instucken på sidan av hjulet. Sabotage! Någon som ville ha lite kul så här mitt i veckan?

Och så grillades det förstås och åts och hade trevligt. Brasan tändes för det blir fort fuktruggigt …IMG_3723 Stora E och StinaFina satt/låg i det ena hörnet av soffan IMG_3718 … och Kristina i den andra … IMG_3719 och Mannen i ”sin” stol förstås … IMG_3721

Idag skall vi fira Kristinorna, Kristina och jag själv, som också bär namnet som andranamn … och plocka blåbär om nu inte regnet öser ner.

Det gjorde det klockan fem men nu … ja, det kanske duggar, men mer är det inte.

Fisksjön, ett litet potpurri …

IMG_3704
IMG_3695Med solen i ögonen, motljus alltså, knäppte jag denna bild på  Skogsnuvans fina hus där vid Fisksjön … solen som lyst med sin frånvaro visade sig när jag stod redo att åka hem igen …

IMG_3699 Och så här ser det ut från vägen. IMG_3701Och från trädgården …

Jag kom mitt i en mellanperiod när blomsterprakten falnat och började göra sig redo för en ny omgång  …

IMG_3706 IMG_3708

IMG_3697Den ”riktige” Karlsson på Taket stack ut huvudet i solen så jag fick hälsa på honom … Han bor granne med Skogsnuvan … och ja, det är faktiskt bara propellern som fattas. Men den kanske sitter där bak på ryggen. Vem vet?

IMG_3707

Det är tätt nu mellan födelsedagarna … men …

Vad är det för en dag?

Är det en vanlig dag?

Nej det är ingen vanlig dag

för det är Mannens födelsedag.

Hurra Hurra Hurraaa  Svenska flaggan

Skatan sitter här i mörkret.

Vad mörkt det är!

Har slagit in paketet i pappersservetter i väntan på morgondagen som ju redan är här … i väntan på morgonen menar jag. Klockan är två och jag tänker inte tjata om varför jag sitter här mitt i natten.  För deeet vet ju många av er.

I morgon, idag, kommer i alla fall Mannens systrar och firar sin brorsa och stannar några dar. De vill också hinna med att plocka lite blåbär som ju har mognat nu.

Nej, jag tror jag går och försöker sova en sväng. Och drömma om fint väder. För det lär väl bara bli en dröm. Turbulent väderprognos i går. Vädergubben kunde varken säga ditten eller datten.

God natt och God morgon!

Pretty Boy Floyd – nu får han väl ge sig …

Charles Arthur ”Pretty Boy” Floyd (3 februari 1904 – 22 oktober 1934) var en amerikansk bankrånare och anklagad, men inte bevisad, mördare, som charmade folket genom pressen och även folksångaren Woody Guthrie som skrev låten The Ballad of Pretty Boy Floyd. (Wikipedia)

Så.  Nu har jag berättat vem Pretty Boy Floyd var och nu kanske min blogg får vara ifred … För han spökar här sedan veckor tillbaka. Var och varannan dag söker man den gode herrn här. Och det enda Skatan har gemensamt med den bankrånaren och mördaren är födelsedagen, 3 februari.

PrettyBoyFloyd01

Sommarcafé och kyrkan i Håsjö

IMG_3632

(Sommarcaféet i strilande regn från bilen innan jag vågade mig ut)

Regnet strilade ner från en helt grå himmel idag också när det var Skogsnuvans tur att stå i sommarcaféet i Håsjö tillsammans med PappersBeda.  PappersBeda hade sin dotter Erika med sig och det var hon och jag som var hjälpredor till Skogsnuvan och PappersBeda som tog emot gästerna och tog betalt. Erika och jag bredde mackor och la upp bullar och kakor i korgar. Och PappersBeda och Skogsnuvan kokade kaffet. Ja, just det  k o k a d e  kaffet. Godare kaffe än här uppe i norr hos Skogsnuvan har jag sällan druckit. Det är kokkaffe.

IMG_3645

(PappersBeda, Erika och Skogsnuvan i sina fina förkläden redo att börja café-dagen)

När cafédagen var slut visade det sig att vi haft näst flest cafégäster i år. Och sålt bra mycket lotter och böcker. Folk lämnar nämligen in böcker som de läst och inte tycker de vill behålla och som sedan säljs där på cafét.  Och det var många riktigt bra böcker. För en  billig penning.

Många av Skogsnuvans bröder, svägerskor, brorsabarn och brorsbarnbarn och vänner passade på att titta in på en fika. Så vi fick många trevling pratstunder.

IMG_3669

(Skogsnuvan i kretsen av sina bröder, vänner, brorsbarn, brorsbarnbarn … )

Vi tog paus när det var lite folk och passade på att titta på Håsjö gamla kyrka som är Jämtlands enda bevarade kyrka från 1600-talet. Den står på en plats där en så kallad ridkyrka från medeltiden tidgare stod och det finns spår inne i den från 1100-talet och varje århundrade fram till 2000-talet. Utom från 1300-talet då Digerdöden härjade och folket inte hade ork eller tid med sina kyrkor.   En kopia av klockstapeln, som byggdes först 1779,  finns faktiskt som kopia på Skansen, Håsjöstapeln. Församlingsassistenten berättade och visade. IMG_3684 Först hade man velat ta och köpa den riktiga . Men det gick inte församlingen med på. Och så vacker som den är var det ju en väldig tur.

IMG_3654

(Håsjö kyrka med sin klockstapel)

Klockan 6 stängdes caféet och vi åkte urhungriga – vi hade helt enkelt glömt bort att äta – hem till Fisksjön där grillen stod på farstun och Michael, Skogsnuvans son, och Emma, hans sambo, gjort i ordning en urgod grillmiddag. Och så drack vi ett gott vin därtill.

Innan ungdomarna gav sig iväg på nya äventyr spelade Michael gitarr och sjöng för oss. Bland annat Knock knock on heaven´s door.

IMG_3694

Vi gick sen över till vänner i närheten och drack lite mer vin och kaffe och hade en trevlig pratstund innan det var dags att gå hem och se Morden i Midsumer och blogga och gå och lägga sig.

IMG_3638