Inte direkt ljuger … kanske … men skarvar, lägger till eller drar ifrån. För att det skall bli lite roligare eller för att hon inte vill berätta precis som det är.
Helt enkelt.
Det var en av hennes gamla goda vänner som avslöjade henne.
har Skatan för en gångs skull inte funderat speciellt mycket över vem som skall få, inte spekulerat och inte heller läst eller hört om andras spekulationer. Så när hon läser det här:
I vadslagningsfirmornas spekulationer om vem som blir årets litteraturpristagare ligger den syriske poeten Adonis och den japanske författaren Haruki Murakami bra till. Adonis toppar Ladbrokes vadslagningslista, medan Murakami ligger överst på Unibets oddslista.
Måtte det bli Haruki Murakami som hon läst och tycker är så fantastisk på många olika sätt. Språket, magin, fantasterierna, intrigerna och den helt egna surrealistiska stilen.
Peter Englund gör sitt bästa för att trigga upp stämningen inför torsdagen då han skall öppna den där dörren och tillkännage årets pristagare. Och för andra året i rad kommer det att ske tidigt. Redan den första torsdagen i oktober.
Först måste Skatan ut med StinaFina på sedvanlig Morgonrunda. Lite tidigare bara. I tidigaste laget, om man frågar Skatan.
Men varför skall man göra det.
Klockan nio skall Skatan vara hos frissan och måste gååå dit …
– Vad kan det ta? … en halvtimme, trekvart?
Hur som … måste Skatan vara hemma igen till lunch då hon får besök av en som skall hjälpa Skatan med ”storstädning” och som är hundrädd. Och då passar det ju bra att StinaFina och Skatan går sin Middagsrunda …under tiden.
– Sedan då?
Tja, sedan vet inte Skatan så noga så sååå farligt med flax är det ju inte. Skatan börjar bli som de där pensionärerna som om de har ett enda projekt under dagen stressar de upp sig och har sååå mycket att göra och huuur skall de hinna och huuur skall det gå?
Det är bara det att allt kör ihop sig på förmiddagen …Liksom.
Om ni förstår?
PS Några kanelbullar kommer det däremot inte att vankas för Skatan … det skall hon då sätta stopp för. 🙂 … varken idag eller mååånga dagar framöver. Nu gäller det nämligen …
… som blev invald på stolen i Svenska Akademin efter Birgitta Trotzig. Tomas Riadheter han och är professor i nordiska språk och specialist på språkets ljud :-). Även om Skatan inte hade hört talas om honom tidigare älskar hon ju orden och språk och kan bara gratulera.
Så låter den svenske kocken i Mupparna … och varför … jo, det kan just Tomas Riad berätta.
Läser man artikeln som Tomas Riad har skrivit i Språktidningen som berättar varför andra hör vårt språk som ”Börk börk börk Ehula hule de chokolad muus” förstår vi också lite mer om våra dialekter, hur det kommer sig att de låter så olika (skånska kan man ju inte ta fel på 🙂 ) … och ibland lika (dalmål och gotländska, speciellt om kullor och gotländska kvinnor talar).
– Så … eh … grattis … å … börk börk börk Ehula muuus … å … chokolad 🙂
Lilla Blå … som fyller år i år också och just idag. Hur mycket eller lite förtäljer inte den här storyn i alla fall … och förresten talar man inte om en dams ålder.
Skatan Elster där ovanför sin säng … och drömfångaren som Skogsnuvan gjort åt henne och som nu kommit igång igen och fångar in alla drömmar så att Skatan kan komma ihåg dem när hon vaknar …
Hon gillar sin Kurre i hallen … som har tappat öronen (nästan), sin Nalle och den härliga tavlan med den nakna flickan i sina röda skor som sitter där på Draken och röker i lugnan ro …
… eller Brittsommar som den ju också kallas … fast Birgitta inte har namnsdag förrän om en vecka … , är det här hos oss … och varmt och gott. Passar så bra nu när vi skall ha vår Höstfest i Villa Skogsberg.
Skatan har gjort köttgrytan och skalat potatisen. Förrätten som förutom kräftorna består av en havskräfta och scampi skall ligga portionerad tillsammans med ett gott bröd, det skall G fixa och L (grannarna), har säkert gjort Punchparfaiten färdig också.
Nu skall Skatan bara sova lite ”middag” så att hon inte somnar redan till kaffet …
Ångesten är puts väck och nu vet jag hur jag skall ”mota honom” i grind om han skulle dyka upp igen. Hade bara glömt bort att det inte är så farligt … egentligen. Utan det brukar gå bra genom att bara tala honom lite tillrätta så … ja, då brukar det ordna sig.
Hoppas ni får en lika härlig sensommartidighöstkväll som det kommer att vankas här.
… att hon varit hemma hos sig i Villa Skogsberg i Nyköping ända sen tisdags kväll.
Hon och Mannen och StinaFina.
De har redan gjort sin första Morgonrunda här och hade förstås glömt bort hur det kunde smälla från skjutbanan så här i älgtider … Då hjälper inga ”lugnande droppar” för StinaFina. Panikslagen drar hon hemåt så fort hon kan och kan dra med sig Skatan.
Idag skall Skatan och StinaFina ge sig iväg lite tidigare innan de där jägarna börjar sina mordiska övningar.
De hade uppackning, de hade tvättstugan, de hade högar med post, de hade bibblan … där Skatan hittade en borttappad sko strax utanför, … en högerdoja …
De hade planeringen inför Höstfesten i Villa Skogsberg nu på fredag. Mannen och Skatan skall ju gubevars vara värdar tillsammans med de andra på samma våning. Så hemma hos L o G planerades menyn och inköpslistan över en kopp kaffe med kaka… och ingredienser som sedan inhandlades av Mannen och Skatan.
Idag skall det lagas Höstgryta minsann … (Förrätt blir kräftor … några stycken bara … med dillbröd och ostabit. Efterrätt blir Punchparfait som L skall laga till)
Men festen kommer att få hållas inomhus i samlingslokalen … inte så tokig den heller att vara i … eftersom det blivit alldeles för kallt vid poolen trots infravärme och allt … Skatan har redan letat fram gamla ärvda damastdukar som nu kommer till användning.
– Visst är det trevligare med ”riktiga” doningar?
Och …
igår kunde Skatan också hämta sina nya glasögon … de röda som hon inte kunde låta blir att ta ett kornigt foto av … osminkad och allt … med sömndruckna ögon och allt … trots allt.
Bara så ni får se u n g e f ä r hur de kommer att te sig.
– Häftiga va?
Men bilden gör dom inte riktigt rättvisa ändå. Förgen är knallandes röd … inte som här rödbrun.
Morgonrundan med StinaFina närmar sig … och Skatan … som tillsammans med skatan Elster som också den har satts på plats … skatan Elster alltså … på en spik ovanför sängen … hälsar er en riktigt God Morgon och en riktigt Fin Höstdag idag …
Skatan Elster … här dock inte mot Skatans hemmavägg … varifrån bildbevis kommer senare. Mannen sover och Skatan vill inte störa.
Och livet här hemma går snart vidare 🙂 … i sin vanliga ”gamla” härliga lunk.
… ja kärt barn har många namn … med häftigt färgstarkt hår …
Härligt att vara hemma … som sagt …
De åkte in till Kristianstad och hämtade Ida i skolan, mötte upp med pappa Mathias
Ida, Mathias och Karin
och gick först till torget … för att hitta ingredienser till middagsmaten och sen på café.
Ida skulle gör laga … allas vår älsklingsthairätt ”stekt ris med kyckling” till middag 🙂
Skatan kunde inte heller låta bli att fotografera Bokhandeln med stort B … en sån som är så gott som utrotad och ersatts med Bokia eller någon annan stor kedja. Skatan har handlat här tidigare och vet att i Kristianstads Bokhandel finns ALLT … och finns det inte så fixar man fram det på ett eller annat sätt.
Och så luktar det så gott av ”riktig” bokhandel.
Vid caféet slöt JoJo upp och ja … inte är det ofta som hela familjen S är samlad så här så …
Lyckan var fullständig … för Skatan som äntligen ”landat” .
Skatan, Mannen, StinaFina och Brigitte gick rundan kring Skatans älsklingssjö en sista gång …
Nu skall vi äta rökta foreller och sova och sen …
Schüss Österreich … schüss …
PS Skatan kommer att flaxa in till er alla så fort hon kan, hinner, får möjlighet … Hon vill ju så gärna men här slits det från alla håll och kanter … Vi skall visst få fler gäster till kvällsmaten också , med hund !
Dagen och natten är lika långa detta dygn … eller korta om man så vill.
Nu börjar nedräkningen … tre månader kvar till jul och en enda dag kvar tills i morgon då Skatan och Mannen och StinaFina med välfylld bil tuffar hemåt igen …
Wow … eller Kraxelikraxelikraxkraxkrax … 🙂
Igår var vi i Leoben … Donawitz. Det var dit ovanför i bergen i en liten by, Schardorf, vid foten av Reiting som är lika högt som Kebnekaise (ungefär) , som vi flyttade 1992 och där Mannen skulle bli kvar så länge … och som han inte riktigt ”släppt” ännu …
Mannen skulle till sin ”husögonläkare” och besöka ”kontoret” och träffa gamla arbetskamrater … och vi hängde på.
Och passade på att bjuda Angelica på lunch. Angelica, som letat upp och infångat Skatan åt Skatan.
En lite tilltufsad Skata som inte gör sig så bra på bild.
Näbben pekar i alla fall längtansfullt mot norr … med målet i sikte 🙂
Det känns alltid lite i hjärteroten ändå att se och besöka trakter där man bott och levt, skrattat och gråtit, haft det bra i och längtat hem ifrån.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Alldeles snart skall Skatan gå sin näst sista Morgonrunda här i Bad Goisern med StinaFina och se hur många katter hon kan jaga upp, hur många nya bekantskaper vi kommer att träffa … och gamla.
Skål!
Sedan skall Skatan åka en sista gång till Bad Ischl och köpa en hatt !!! … en jättefin filthatt som hon skall ha i höst och vinter … Att den är fin skall ni få se inom kort här på bloggen … 🙂
… och den senaste Hubert von Goisern som fått så bra recensioner här i Österrike och ligger fyra på nå´n lista …