Kategori: Skatans Tankar

Skatan håller helt och hållet med …

Mats Gellerfelt i hans  recension  i dagens Svenska Dagbladet av Johan Hakelius´  Ladies.

Stor underhållning med udda damer

… skriver Gellerfelt redan  i rubriken.

Och det är just vad det är.

Johan Hakelius … angloman ut i fingerspetsarna , enligt egen utsago …

Redan när Skatan läste Döda vita män … tänkte hon  att den hääär boken skulle Lilla Blå läsa … vår … i bloggvärlden  … egna excentriska Lady … men det ”bidde ingenting med det” … och nu när Skatan har kommit en bra bit in i den nyutkomna  Ladies … är det verkligen på tiden.

Läääs den!!!

Eller rättare sagt läääs dom!!!

Detta är ett tips till er alla som älskar knäppskallar, galningar, och mer än lovligt excentriska exemplar av den mänskliga rasen. Båda böckerna är porträtt av minst sagt excentriska män och kvinnor … gentlemen and ladies … huvudsakligen från den engelska överklassen … med några undantag.

Skatan ääälskar dom  … både de Döda vita män(nen) och Ladies och vill ha dom hos sig … och inte bara som lånegods från bibblan.

Jennifer och Clarissa – Two fat ladies

Först ut i Ladies skrev Johan Hakelius om två … helt galna förstås … kvinnor:  Jennifer Paterson (1928 – 1999) och Clarissa Dickson Wrigth (1947 –  ) som av en slump föstes ihop och gjorde en lång rad matlagningsprogram tillsammans som  Two fat ladies …

Han inleder sin berättelse med att beskriva Jennifers färd till den sista vilan. Hon dog av lungcancer 1999 … det är hon som röker i klippet ovan (som är mer ett ”skojklipp” så Skatan rekommenderar också andra mer seriösa klipp från matlagningsprogrammet) …  och bara den inledningen gör att man fortsätter med stegrande intresse för att möta den ena mer excentriska kvinnan efter den andra …

Bland de sörjande i den katolska helgedomens nybarocka kyrkorum fanns mängder av kända ansikten …

…

Gregoriansk sång hade avlöst Mozarts Reguiem, eftersom Jennifer Patersons förstahandsval, Verdis Requiem, inte är liturgiskt erkänt.

Det icke erkända requiemet …

…

Det var en annan huvudbonad som alla objektiv riktades mot: hjälmen.

Störtkrukan var av samma typ som den tusentals mopedister burit och bär världen över. Det enda som gjorde den unik var dekoren. Grälla färger i mönster som förde tankarna till det fornnordiska täckte varje yta. På hjälmens vänstra sida fanns ett rödskäggigt, bevingat vikingahuvud med ett T i pannan. På framsidan stod det textat ”Born wild” och på baksidan förklarades T:et – det stod det Triumph, i den brittiska motorcykeltillverkarens sirligt gotiska typsnitt.

Skatan skulle kunna hålla på och citera hela boken … men det gååår ju inte … Att just en sån här störtkruka fördes fram  i kyrkogången mot kistan buren av en högtidlig begravningsentreprenör var egentligen inte bisarrare än att en överviktig sjuttioårig dam i rasande fart bar den när hon körde sin skoter på Londons gator.

”Det var på sätt och vis en god tidpunkt att dö.”   …. för Jennifer hade verkligen blivit en älskad kändis

”Som den mörka och bakom ungglelika glasögon lätt vindögda halvan av kockduon ”Two Fat Ladies” hade hon kört en gammal motorcykel med sidovagn rakt in i britternas hjärtan. Alla som såg programmet – … – gladdes och förfasades över att se henne stoppa sina lindrigt rena fingrar med de långa, ilsket röda naglarna i ännu en bytta köttfärs.”

Det finns förstås en hel del att skriva om andra hälften av de två feta damerna också men men … det överlåter Skatan åt er att läsa om tillsammans med alla de andra porträtten av mer eller mindre helgalna män och kvinnor  i båda Johan Hakelius böcker Döda vita män och Ladies.

Ha så kul …

Ha så himla kul!

Tomtemor har tjuvstartat …

Häromdagen kom en avi på posten och idag … idag har Skatan hämtat ut paketet och öppnat det och …

packat upp lager efter lager av papper och frigolit och … och så dök de upp till slut.

De var så väl och omsorgsfullt inpackade så att de inte skulle frysa på vägen  (eller gå sönder) … Skogsnuvans änglamuggar … och de kom till Skatan  tillsammans med ett så fint och vackert julkort man kan tänka sig.

Skatan blev så rörd att en tår inte kunde hållas tillbaka … och varför skulle den det ? … och blev varm i hjärtetrakten. Riktigt varm.

Vilken härlig, fantastisk människa hon är  … ja, hon är inte av denna världen, en riktig julängel själv … Skogsnuvan.

Åh vad Skatan är glad att ha fått träffa henne på riktigt också … och att vi blev så goda vänner.

Skatan önskar dig allt gott, Skogsnuvan, och framförallt en mild vinter framöver … och det kan gott sluta snöa också . 🙂

En milstolpe är nådd

Bildnis Frau Eleonore Frey II, by Otto Dix, 1936
Image by pirano via Flickr

Frau Eleonore Frey II  av Otto Dix 1936

Skatan har efter många tunga avståenden och umbäranden nått ett delmål …

Minus 10 kilo !!! … och hon kommer i klänningen som hon bar på lilla e:s bröllop 2004.

Det ni!

Mirror (1921) Otto Dix

Skatan har engagerat sig i Idol på sistone

… och måste förstås följa upp programmet med att berätta vilka som gick till finaaalen i Globen nästa fredag.

Jay … och …. och …. och

… Minnah, som var helt fantastisk ikväll.

Jay har en helt underbar röst och har aldrig suttit löst (hmm … inte p g a den ) medan Minnah har en mer ojämn stämma och har till och med åkt ut en gång men kommit tillbaka och gått så långt som till final.

Det kan hon tacka sin otroliga inlevelse  när hon sjunger och hur hon förmedlar sångernas berättelse …

Man får ståpäls… som en känd dalmas en gång sa …

– Man får ståpäls

Det kommer bli spännande i finalen … helt klart.

Olle var  också fantastisk … det är ju inte för inte som de här tre har kommit så långt tillsammans …  men … som han sa i eftersnacket … han kände sig inte lika motiverad ikväll … och det kanske var det som saknades i hans sång. Det där riktiga engagemanget.

Nu skall Olle  ta sin gitarr, skaffa sig ett band och spela det han känner för.

Julian Assange och Wikileaks

Det blir bara värre och värre för Julian Assange … och Wikileaks.

Inte nog med att han är internationellt efterlyst för våldtäkt och sexuellt ofredande  och HD vägrar pröva  häktningen.

Julian Assange är hotad till livet … trots att det är föga troligt att han har begått något brottsligt (om han nu inte fälls för våldtäkten vill säga)

Mike Huckabee som försökte bli republikanernas presidentkandidat 2008 anser att de som läckte dokumenten ”ska avrättas”. Senatorn Peter King har varit inne på samma spår när han uppmanat president Obama att använda ”varje offensiv kapacitet för att stoppa ytterligare skadliga offentliggöranden av Wikileaks”.

Tony Flanagan, rådgivare till Kanadas premiärminister sa i en TV-intervju att Assange ”borde mördas” och att Obama ”borde fixa ett kontrakt på honom eller kanske använda en drönare (obemannat bombplan)”. (Aftonbladet 2/12 2010)

Andra sätter likhetstecken mellan al-Qaida och wikileaks verksamhet.

Nu jobbas det för högtryck i många länder för att hitta något sätt att åtala Julian Assange  för vad  Wikileaks har publicerat

Problemet för myndigheterna är att det inte är Wikileaks eller Julian Assange som läckt dokumenten. De har bara gjort dem tillgängliga på nätet. Läckt är det andra personer som gjort.

Eftersom Wikileaks publicering sker globat på internet är det svårt att hitta lagar som reglerar vad som gäller för en publicering. (Aftonbladet)

Skatan är kluven till Wikileaks nytta för demokratin … snarare har publiceringarna av diplomaternas ”osmarta” uttalanden stärkt diktaturer som nu verkar kunna komma åt tidigare krypterat material. Slutenheten kommer inte att minska utan snarare tvärtom. Nu om någon gång sluts leden och man blir än mer försiktig.

Diplomatin och förhandlingar länder emellan kräver nog så kallat ”hemligt” material när de diskuterar över ”gränserna” . Det är ju många gånger ytterst känsliga balansgångar.  Och Skatan har inte heller satt sig in i det hela  ”i grunden” och ”på djupet” … för att kunna säga ”bu eller bä” …

Assange svenske advokat Björn Hurtig tycker det är mycket märkligt att Sverige valt att låta efterlysa Assange internationellt med tanke på att han inte är misstänkt för ett allvarligare brott.

– Det är inte omöjligt att det finns en rädsla i Sverige för att om man inte tar i med hårdhandskarna mot Assange så stöter man sig med stora och mäktiga länder. (Aftonbladet)

Och är det så som advokat Björn Hurtig antyder … att Sverige låter efterlysa Assange för att vi är rädda att stöta oss med andra … då … jag då … är vi ute på ”hal is” … vare sig Assange är skyldig till den här våldtäkten eller inte … Då är det ju att ta till mer än vad andra i samma situation blir utsatta för.

Rena rama hetsjakten …

Syftet med sajten (Wikileaks,  Skatans anm.)  var och är global rättvisa och yttrandefrihet.

På vägen finns tre delmål: fri press, att etablera rätt och fel genom att avslöja övergrepp samt att skapa och bevara historiska data.

– Alla människor, oavsett om det handlar om mannen på gatan, eller en person i regeringsställning, kan ta mer informerade beslut om de får veta hur världen verkligen ser ut, säger Julian Assange till Svenska Dagbladet.

Kanske är detta väl idealistiskt och naivt ”tänk”  i vår hårda kalla verklighet …

Är det så ?

… eller ?

Agnes´ morfars morfar …

… har gjort det fina dockskåpet som Skatan och Mannen tänker ge henne i julklapp.  Hon är så liten ännu att hon inte tittar i någon blogg så Skatan kunde inte motstå att visa det för er ”i förväg”.

Cykelhästen  förresten … som står där bredvid … fick Skatans pappa som är född 1912 i julklapp någon gång … kanske julen 1915  … men den behåller vi här hos oss tillsammans med gunghästen som Mannen och hans systrar hade när de var små.

Den har blivit friserad … ja snaggad … av någon … jo … av Agnes mamma.  Manen är klippt ända in till roten och borta och svansen kortklippt i page … 🙂

Hela eftermiddagen har Mannen och Skatan varit ute och köpt julklappar till de yngsta barnbarnen.

Inte till Alice förstås eftersom hon är i Thailand och de firar ju inte jul där … men kanske ändå något litet …  Skatan skall fundera ut vad hon kan hitta på.  Sedan får det väl bli lite senkomna klappar när Alice väl är hemma i Sverige igen.

En adventskalender med glitter på som  Skatan inte kunde motstå har hon i alla fall skickat iväg …

Skatan tänker inte avslöja mera av julklapparnas innehåll annat än att till Agnes kanske en och annan möbel och invånare till det fina huset kan passa.  De ”gamla” möblerna och invånarna får ligga i tryggt förvar några år tills Agnes växt till sig lite mer.

Skatan som alltid brukar vara ute i sista minuten har nu nästan ”handlat”  årets julklappar färdigt och det är bara första december ännu.

Kors i taket …

Och en viss julstämning infann sig till och med på kuppen … 🙂

Bara så ni vet …

så är Eccos fordrade, varma och vattentåliga superduperkängor i Gortex helt slut … även hos Ecco … fick Skatan veta igår.

Så Skatan fick köpa kängor av märket Geox … inte så dåligt det heller men  de är förstås bara vattenavstötande.

Fast just nu är det ju inte så blött … om man säger så …  🙂

En julklapp i förväg

…  sååå efterlängtad … men …  i senaste laget … i sista minuten.

Fast en julklapp … hmm  … en gåva …  en skänk från ovan?

Det kan man ju knappast säga att det är fråga om här …

Skatan tar genast tillbaka det där hon skrev om ” julklapp”.

För Tomten har då rakt inget med saken att göra …

Skatan läste i ”bladet” att Annica Holmquist, den svårt sjuka kvinnan, som uppmärksammades under slutskedet av valrörelsen och som blivit utförsäkrad, fallit mellan stolarna  och … you name it …  har ”återupprättats”.

Hon har äntligen fått tillbaka sin sjukersättning.

Och retroaktivt dessutom.

Rätt skall vara rätt … och blev rätt.

Äntligen …

Ingen regel utan undantag …

Skatans tågresa hem från Stockholm med start 12.40 och hemma i Nyköping 13.40. var det där undantaget …

Tåget avgick från Stockholms Central och anlände till Nyköping i tid.

Prick!

Tåget gick som på räls!

Och …

Skatan hade en hel ”kuppe” för sig själv !!!

Där satt hon och njöt av det förbiilande vinterlandskapet, dök ner i sin bok, läste några sidor, tog en slurk av kaffet som hon hämtat i den fungerande automaten … och riktigt njöt.

Så kan det också vara … 🙂

Tågkaos

… verkar det som  Skatan inte kan komma undan när hon åker till Stockholm.

Trots att hon långt ifrån är någon pendlare.

Hennes granne som pendlar varje dag har börjat föra bok. Han berättade för Skatan att det inte har gått en dag som tågen har kommit i tid eller haft de vagnar  som de skall ha … eller …helt sonika är inställda.

Allt detta och mer därtill … sedan snön föll. Och det blev kallt.

Igår, när Skatan skulle upp till Stockholm, var tåget en halvtimme försenat dit … Men Skatan hade marginaler och gott om tid … och vagnen som Skatan skulle sitta i fanns åtminstone med.

Så det var frid och fröjd … tills returen …

På Centralen i Stockholm var det rena rama kaoset med folk som sprang som yra höns, högtalarrösterna dånade ut förseningar och ändrade plattformar mest hela tiden och när tåget till Nyköping slutligen rullade in var det tre vagnar av sex med i tåget. Skatan hade löst platsbiljett i vagn nummer 6 … som alltså fattades. Som tur var hittade hon en plats att slå ner sin häck på  och fick sitta  … men men …

Folk stod som packade sillar överallt. Och var förbannade.

Och Skatan har väldigt svårt att ta det hela med ro.

Idag är det dags igen.

Skatan skall  ta tåget till Stockholm  … till tandläkaren.

Hon börjar redan stressa upp sig fastän hon veeet att det inte är lönt … att det är skadligt … men ”va´ f-n ”,  försöker hon tänka … (Skatan tar ofta till ”förstärkningar” när hon är upprörd) … hon haaar ju i alla fall ben att stå på.

Men så är det den där hälsporren … *suck*

Idag är inte heller marginalerna till den där tandläkartiden så väl tilltagna.

Nåja … Skatan skall  inte ta ut något i förväg.

Hon haaar i alla fall löst platsbiljett …

Håll tummarna!

Vargtimmen

Där satt han igen på Skatans bröst och försökte med giriga fingrar få grepp om hennes vilt slående hjärtat.

Hon hade vaknat upp med ett ryck av hjärtat sitt.

Klockan var fyra …

Vargtimmen !

Det var  längesedan Skatan fick besök av denne listige herre.

Herr Ångest.

Skatan låg så en stund … stel som en pinne … med bultande hjärta … rörde inte en fjäder …

Men så tänkte hon …

Va f …

… tog sig samman, trevade efter tofflorna vid sängen och stapplade ut på sin hälsporre-häl till badrummet, tände lampan, lutade sig fram mot spegeln och stirrade sig stint in i ögonen.

Vad är det här för fjant?

Vad ääär det med den där Vargtimmen som gör att hon  kan ligga där skyddslös för allehanda ”löst” folk … just då?

Nu har hon ”vilat” ännu en timme, är på benen igen  och sitter vid sin kära trösterska, datorn … och har jagat Herr Ångest dit pepparn växer.

Det var bra längesen nu som han hälsade på …

When I’m lyin’ in my bed at night I don’t wanna grow up
Nothing ever seems to turn out right I don’t wanna grow up

How do you move in a world of fog that’s always
Changing things Makes wish that I could be a dog

When I see the price that you pay I don’t wanna grow up
I don’t ever want to be that way I don’t wanna grow up

Seems that folks turn into things that they
Never want The only thing to live for is today…
…

I don’t wanna have to shout it out I don’t want my hair to fall out
I don’t wanna be filled with doubtI don’t wanna be a good boy scout
I don’t wanna have to learn to count I don’t wanna have the biggest amount
I don’t wanna grow up
…

 

Vi pulsade genom snödrivor

och halkade runt på gator och trottoar … som inte sett en snöskovel sen förra vintern …  ner till stan  i eftermiddags.

Tänk att det skall vara så svårt för kommunen att komma ihåg att vintern KAN komma tidigt … att snön KAN vräka ner så här års och vara liiite mer förberedda.

Varenda år är det likadant.

Nåväl … vi skulle till en av stans gallerior och kolla på Jay, Olle och Minnah men snön hade satt käppar i hjulen så i stället för Jay, Olle och Minnah fick vi … som var lite sent ute …  i alla fall lyssna till Andreas Weise som sjöng och träffa både Geir och Daniel som skrev autografer och sålde plattor.

Sen gick vi över Stora Torget där det var julmarknad … en liten fin ”genuin” precis-som-den-skall-vara-julmarknad … och fortsatte ner till Bryggeriområdet där det var Öppet hus i Gallerier och ateljéer …

Skatan hade inte kameran med sig men tog bilder med mobilen … fina bilder.  Det var bara det att hon inte ännu hittat sladden som förbinder mobilen med datorn … så

inga bilder blev det …

I morgon tar Skatan tåget … som förhoppningsvis går trots snön … till Stockholm och pappa …

Nu skall Skatan krypa till kojs och läsa lite ur någon av alla de romaner, biografier etc etc … som ligger påbörjade, en del lämnade, en del halvlästa på sängbordet och på golvet vid sängen och bakom sängen …

Så inte har hon tid att sitta kvar här nå´ längre …

Ha det …

Första advent

Skatan stupade i säng tidigt igår …   smet från alla julförberedelser … och

… vaknade tidigare än vanligt och smög sig ut till sin dator.

Ett starkt lysande sken strålade mot henne från vardagsrummet …

en klart lysande stjärna …

Det är  första advent.

Och Mannen hade jobbat hela natten (överdrift) … för att få det riktigt adventsfint.

Det var sannerligen vackrast och mest stämningsfullt innan ”solen gick upp” …

Utsikt från Skatans köksfönster 08.34 söndagen den 28 november 2010

(Mannen gick Morgonrundan med StinaFina … bara så ni vet)

Lars Lerin och Skatans Tankar

Varje dag … och då menar Skatan varje dag … sedan Mannen, StinaFina och Skatan … åkte till Stockholm och såg Lars Lerins utställning på Waldemarsudde och skrev om den resan här … har ”sökare” efter Lars Lerin  hamnat hos Skatan.

Sökarna har förstås sökt efter …

Lars Lerin – En liten konstnär

… och en av de främsta bland Nordens akvarellister.

Skatan tyckte således att det kunde vara på sin plats att ge Lars Lerin ännu ett inlägg så här i denna mörka ödsliga kalla vintertid.

Skatan blev påmind om  att det beror alldeles på ”hur man tar det” … eller vilket perspektiv man väljer att se saker och ting med … och tänkte på hur Lars Lerin ”ser” och skildrar sin värld och omgivning.

Om detta  har Skatan skrivit förr …

… och  egentligen inte då heller skrivit om Lars Lerin utan om Skatan själv … när hon sett världen med Lars Lerin-blick …  och ur Lars Lerin-perspektiv …

Idag är det en sådan där Lars-Lerin-blicks-dag … där Skatan får anstränga sig att se det vackra i det fula … om hon inte går ut i skogen förstås …

Skatans och StinaFinas skog ser inte ut så här som Lars Lerins björkskkog inte  … vi går i granskog som just nu är snöklädd och svårforcerad … vi får balansera oss fram på smala upptrampade stigar.

Men det är vackert …

Nu snöar det … igen och ymnigt … ser Skatan …  så det finns nog inget upptrampat för dagens Morgonrunda och Skatan och StinaFina att gå på …

Men men … om Lars Lerin … var det ju … som

Lars Lerin har studerat vid Gerlesborgsskolan (skolan som den kände akvarellisten Arne Isacsson grundat)   … liksom min fantastiska  kursledare i somras  … också  hon en fantastisk akvarellist

Ria Roes Schwarz,

Båda har alltså gått i lära hos Arne Isacsson som avled i september … precis i de dagarna som han skulle ha besökt och ställt ut här i Nyköping.

… och båda har varit på Lofoten och målat …

Som ni märker har Skatan  egentligen aldrig skrivit om Lars Lerin.

Ni som har sökt skall inte finna honom här …

Skatan har skrivit om sig själv … som vanligt … i förhållande till vad hon ser, upplever, träffar på, entusiasmeras av … etc etc …

Skatan kraxar helt enkelt på … som vanligt.