På något sätt kändes rubriken väldigt bekant … Lyckan, den måste Skatan ha skrivit om för inte alls länge sen.

Och mycket riktigt … i slutet av förra året skrev hon om den … men i en lite annorlunda tappning. Det handlade då om Karl Axels lycka … vad som kan vara en stor, alldeles fantastisk lycka. I alla fall  för en liten grabb …

Nu såg Skatan den första delen av programserien om Lyckan som TV2 börjat sända med Hanna Hellqvist som suverän programledare och hon … stja … kom att fundera lite på den igen, den där Lyckan. Att just Hanna Hellqvist  ”räddar Jakten på lyckan” tycker också SvDs krönikör Rebecka Åhlund.

Räddar och räddar förresten. Hanna var en ”befriande” spontan programledare som man blev lycklig bara av att se 🙂 och som  bara genom sig själv ”gjorde” halva programmet.

Skatan tänkte alltså  till ännu en gång på det här med Lyckan.  Det ligger sannerligen i tiden att tänka på just den. Skavlan snackade om Lyckan t ex i  sitt program nu i kväll.

Hanna Hellqvist hälsade i det första programmet om Lyckan på hos en ”nystenrik” fastighetsmiljardärska Wonna I De Jong som föddes och växte upp i  en fattig familj i dåtidens kommunistiska Polen. Hon började sin ”karriär” med att sälja grönsaker som 6-åring och kom snabbt fram till att dill och persilja hade ett högt kilopris så då gick hon hem och odlade just dill och persilja och sålde på torget. Driftig från barnsben alltså.

Och Wonna sa sig vara lycklig. Pengarna gav henne trygghet och frihet.

Skatan tror också att pengar kan ge lycka … till en viss gräns.

Det måste vara svårt att vara lycklig om man ständigt måste tänka på att vända på slantarna, inte ha några pengar kvar att betala hyran för eller mat till sina barn eller … Att ständigt behöva ängslas för att ens pengar inte skall räcka. Att då få pengar … mycket pengar …måste göra en verkligen lycklig.

Få … förresten?

Wonna var ett affärsgeni och hade själv, med egna händer, ”gjort”, skapat,  sin förmögenhet. Och är fortfarande ekonomiskt sinnad och jobbar stenhårt på sin förmögenhet. För att bli ännu lyckligare?

Att Wonna är lycklig som gått från fattig till rik … från otrygg till trygg … från känslan av ofrihet till att nu vara fri  är inte svårt att förstå

Men  det är säkert  inte samma sak för en person som är född rik, inte vet om något annat än obegränsat med pengar. Inte tror Skatan att den personen är  lyckligare än någon annan på grund av just sina pengar.Hon kanske till och med är olyckligare på grund av sina pengar.

För mycket pengar kan säkert också göra en olycklig.  Man kanske är odrägligt bortskämd, har svårt att sätta sig in i andra människors liv som har mindre pengar, man kanske har blivit  oempatisk, självisk och … girig …

Och då är man ju inte lycklig.

Mycket vill ha mer, heter det ju.

Men det är naturligtvis långt ifrån alla som är rika som är så … Är man rik kan man också dela med sig och göra mycket gott.

”Det är saligare att giva än att taga ”, sa Jesus i Apostlagärningarna 20:35 och det vet alla som sett en glädjestrålande unge räcka fram och ge bort något han eller hon  ritat eller knåpat ihop på dagis till mamma på Mors dag eller till pappa på födelsedagen. Givandets glädje och lycka som lyser från det barnet ögon kan man inte ta miste på.

Också Skatan blir gladare, lyckligare, av att ge än att få … även om hon förstås blir glad och lycklig av att få också …

Men viktigast av allt för att i grunden vara lycklig tror Skatan är att vara älskad, omtyckt, ha nära och kära … för Skatan är det barnen och barnbarnen och Mannen och StinaFina och pappa och syskon och  vännerna förstås… att finnas där för någon … det är det viktigaste för Skatan ändå.

Det gör henne  lycklig.

Och en sak till  gör henne lycklig förresten. Och det är att det blir ljusare för var dag som går … att om några månader är snön borta och om ytterligare några kan vi gå barfota igen.

Bara det …

Läs även andra bloggares åsikter om Lyckan, postaday2011, Ulf Lundell