Kategori: Skatans Tankar

Tusen år av historia

Nu blev Skatan upprörd …

Så upprörd att hon knappt läste hela artikeln i SN innan hon slängde sig över datorn.

Det här får bara inte hända …

Protesterna växer mot förslaget som ännu inte finns, men som just nu bereds i finansdepartementet. Mer än en halv ­miljon släkt- och hembygdsforskare protesterar mot planer på att rasera en stor del av det svenska kulturarvet genom att införa förändringar i folkbokföringen. Detta är ­kanske den viktigaste kulturarvsfrågan som Sverige någonsin har stått inför!

—

År 1991 förlorade Svenska ­kyrkan ansvaret för folkbokföringen, en uppgift den haft sedan 1686. Förändringen var oundviklig, det var på sikt orimligt att låta ett av många religiösa samfund ha ansvar för denna viktiga funktion

Man valde fel företräd­are, Skatte­verket. Det hade varit mera rimligt att sjösätta en egen folkbokföringsmyndighet. Men ansvaret hamnade hos en ­myndighet som inte förstår socknens betydelse i ­nationens, hembygdens, släktens och inte minst individens historia. Skatteverket ser folkbok­föringen enbart som ett arbetsredskap.

—-

Från Kulturdepartementet hörs ingenting! Att Skatteverket inte tar hänsyn till vår historia och våra traditioner, tycks tyvärr inte vara skäl nog för kulturministern att yttra sig i frågan. Inte ­heller landsbygdsministern har något att säga.

—

Om riksdagen i höst tar beslut om att försämra folkbokföringen enligt Skatteverkets förslag, gör man det således i strid mot en världsomfattande konvention som man förbundit sig att följa. Då är det adjöss med tusenåriga traditioner, gamla medeltida ortsnamn och kulturell hemkänsla.

Tusen år av historia ställs mot ett ­kortsiktigt obestämt besparingsmål hos Skatteverket. Våra folkvalda politiker har nu ett stort ansvar, att värna kulturarvet är ­viktigt oavsett partifärg. Annars är det farväl till Stigtomta, Tunaberg och Bergshammar!

Barbro Stålheim

Stigtomta, förbundsordförande, 
Sveriges Släktforskarförbund

När Skatan på 80-talet sökte sina biologiska rötter var det till Folkbokföringen som då sköttes av kyrkan som hon vände sig för att på en snirklig väg genom många flyttar hittade sin biologiska mamma. Ska det nästan bli omöjligt i fortsättningen att söka sig fram på det här sättet …

Både min farfar (inte biologiska) och pappa (100-åringen) har ägnat många dagar av sitt liv till släktforskning, sin egen och andras släkt, ett idogt arbete där en släkts bakgrund och människor trätt fram genom århundraden. Och en tids, en individs, en släkts historia … har framträtt så levande som om man stått inför hen idag

Vad ska man göööra … för att stoppa politikerna att ändra i folkbokföringen för ett ”obestämt besparingsmål hos Skatteverket”

Ny dag, ny vecka …

denna regniga höst.

Inte en dag har gått utan en regnskur. Även om det är varmt.

Mannens pump som ska pumpa läns i källaren på landet har pajat … Skatan tror att det är den tredje pumpen i ordningen. 😦

Och i skogen trampar man runt på gyttjiga stigar …

Men det finns några ljuspunkter i alla fall.

Lägenheten i Villa Skogsberg är SÅLD!

Visserligen till ett mycket reducerat pris … men va f-n … oj då …

Och Skatan tycker att absolut rätt  personer  fick den …

De är unga … mycket unga. Hon är född -84 och han är född -86 och så har de två små flickor, en på fyra år och en på tre månader.  Han ska pendla till Stockholm … stationen ligger bara några minuter bort … och hon ska arbeta på lasarettet … som också bara ligger några minuter bort.

Trädgården är stor och där får det rum både gungställningar och sandlådor … man kan odla grönsaker om man vill och så förstås bada i poolen.

Och så blir det lite liv i luckan i huset … medelåldern sjunker betänkligt.

Äldst ut, yngst in 🙂

Så nu gäller det för Skatan och Mannen  att börja packa, slänga, ge bort, sälja så att de inte släpar med sig en enda pryl i onödan som inte ska vara där.

Det blir inte lätt.

Det blir mer än svårt.

Och hittills har Skatan stoppat huvudet under vingen och har svårt att sätta fart …

Men idag är det måndag och dags att börja …

Är det någon förresten som vill köpa ett par s k Göteborgsstolar … som inte får plats helt enkelt … som ingen av barnen vill ha … och som Skatan egentligen vill behålla men VAR ska de få plats i den nya lägenheten.

De får inte plats. Punkt slut. Säger Mannen.

Nu nalkas Morgonrundan med StinaFina … som Skatan tjatar om varenda dag … och sen börjas det.

Först ut … blir nog … hmmm …

Bonniers uppslagsverk

… så att Skatan får rum med böcker som hon VERKLIGEN vill ha kvar i de reducerade bokhyllorna. (Det finns en hel del böcker i en bokhylla i källaren här också … snyft … med titlar som …  ja … nu gäller det verkligen att tänka sig för.)

– Tänk!!!

Icke önskvärda besök

Jag har fått en hel massa knäppa kommentarer på sistone och fattar inte varför inte de fastnat i något spam-filter. Nu har jag gjort så att jag måste godkänna alla kommentarer innan de publiceras.

Omständligt och dumt 😦 … men vad göra.

Har någon något tips hur jag ska göra mina inställningar här på WP så att inget oönskat slipper igenom?

Haruki Murakami och Bodil Malmsten

Det skulle inte falla Skatan in att läsa en bok om löpning vare sig den skrivits av Haruki Murakami, Bodil Malmsten eller någon annan av hennes författarfavoriter …

Det var synd att Bodil Malmsten gjorde det och missade 1Q84-trilogin …

Jag fortsatte läsa Haruki Murakami, men efter Vad jag pratar om när jag pratar om löpning, var det var slut mellan oss.
Inte för löpningens skull, för det litterära.

(Bodil Malmsten i Finistère, i inlägget Bite me!)

Inte för att det är Haruki Murakami … jo, förresten … just därför … för … för … ja …  för det finns ingen annan som skriver som just Murakami och det finns faktiskt inte ord för vad Skatan tycker.  Han är en författare som skriver fantastiskt … på alla sätt och vis. Skatan läser just nu den andra delen av trilogin och har hjärtat i halsgropen eller en knut i magen av spänning, skrattar uppsluppet emellanåt och njuuuter av berättelsen och  av det litterära … också.

Det man inte förstår utan förklaring kommer man inte att förstå även om det förklaras

(Haruki Murakami i 1Q84, del 2)

Om

… Skatan hade skrivit de där meningarna som hon lovat sig själv att försöka skriva  varje dag hade hon förstås skrivit mycket mer utförligt om

  • pappas 100-årsfirande  den 2 oktober …

  • dagarna med Karl Axel och Agnes

  • Pas födelsedag den 7 oktober när de åkte till Borlänge och firade henne och kusinerna träffades igen … och målade fantastiska masker tillsammans …

  • böckerna hon  läst eller lyssnat på  …  Christina Kellberg: Kupongtjuven (4 skator), Haruki Murakami: 1Q84 del 2 (5 skator), Nicola Krauss: Det stora huset (5 skator)

  • att Skatan höll på att köra av vägen till Skåne

  • att Mannen är i Österrike, StinaFina hos Titti och Jägar-Kent och

  • att Nobelpriset i litteratur gick till kinesen Mo Yan … som Skatan ännu inte läst och
  • att Skatan är i Skåne nu … som sagt … mestadels i regn och dimma men i en och annan solglimt också …  måste erkännas.

Men Skatan har inte inte skrivit varje dag … inte ens varannan … och … tja … vet inte när hon kommer igen … om hon kommer igen.

Så är det bara … just nu … så är det.

Kalabalik

Som ni alla vet är StinaFina sååå skotträdd … hos Skatan och Mannen … inte hos Titti och JägarKent … att hon inte vet vart hon ska ta vägen.

Och igår kväll/natt brakade det loss  …

Rena rama kriget.

Och StinaFina ville gräva ner sig i parketten.

Ingenting fick henne att lugna sig.

Bessie … som nästan är stendöv … sov  lugnt i sin korg.

Barnen sov .

Och Mannen och Skatan hade tänkt att ligga och läsa en stund när det började smälla.

Till slut var det badrummet som gällde. Mannen hjälpte Skatan att dra in en madrass … en tunn rackare … och så låg hon och StinaFina  där på golvet och sov … nåja … hela natten.

Och nu är det morgon igen …

Snart vaknar huset … Morgonrundan stundar …

Ha en underbar lördag!

Skatan flaxar bara hit till bloggen

… verkar det som … för att ursäkta att hennes tankar är på annat håll.

Men det är så det är.

Hon är tom på tankar förutom på de hon har  i  IRL … som det heter.

I verkligheten runt omkring henne … där de flaxar hysteriskt fram och tillbaka och upp och ner och hit och dit …

Den tar allt … den där verkligheten. Alla Skatans tankar.

Och veckan som följer då ?

Skatan ska inte klaga men … för ROLIGT är det också men …  nog kommer den att bli intensivare än på länge.

Fast på ett annat sätt alltså … 🙂

Och så länge lägenhetsförsäljningen hänger över henne är hon baklåst.

Igår var det så här …

En Stockholmsfamilj med två små barn !!! … skulle se våningen. Skatan hade noll (0) förväntningar eftersom det bara är tre egentliga rum (varav ett är sovrum) men det hjälpte inte … Hon och Mannen fick städa, städa, feja och fixa för att presentera våningen från sin bästa sida likt förb-t.

Och lämna hemmet …

De satt i bilen på andra sidan vägen och spejade och såg den lilla karavanen traska in på tomten … mamma med vagn och pappa med liten krabat  i famnen och sist men inte minst en liten fröken på si så där tre år.

När visningen var klar och de träffade mäklaren igen var hon entusiastisk.

Så hääär bra hade hon aldrig känt att det varit tidigare. De gillade verkligen lägenheten.

Ja, ja … tänkte Skatan, alla gillar lägenheten men att gilla är en sak … att köpa en annan.

Jo,  men dom var helt lyriska … de hade fått lånelöfte osv osv … vårt vardagsrum skulle bli ett sovrum till och vårt matsal skulle bli deras vardagsrum … De skulle bara se på ett radhus också innan de bestämde sig …

Där sjönk Skatans hjärta som en sten från att ha varit uppe i ”det blå” en stund.

Mäklaren lovade dyrt och heligt att ringa Skatan och Mannen på eftermiddagen när radhusvisningen var över … och Mannen och Skatan fortsatte sin söndag i väntans tider, de lunchade, de tvättade i tvättstugan, de promenerade med StinaFina och de väntade, hängde tvätt, väntade, åt middag,  väntade tog ner tvätten, såg Babel på TV och väntade på det där samtalet.

Mäklaren ringde inte…

Till slut försökte Mannen ringa henne. Inget svar. Skatan sms:ade: ”Du lovade att ringa … Har du glömt oss?”

Inget svar.

Förrän klockan 10 på kvällen!!!

Då var Skatan slak som ett lakan (säger man sååå ??? hmm ) bland sina lakan.

I sängen alltså.

Och mäklaren VET hur spänd och hispig Skatan är just nu …

Hej!! Jag ber om ursäkt att jag inte ringde. De dök inte upp på sista visningen. Däremot var de på visningen i Oppeby. Svårt att säga hur de tänker. De sa att de lockades mycket av kvalitén i er lägenhet o närheten till sjukhuset. Jag ringer dem i morgon när de smält dagens intryck. Hls C….

Klockan tio !!! när hon visste att vi väntade …

Nu har i alla fall all ork gått ur Skatan. (Trots att hon sitter här vid datorn  så här dags. Bloggar hon inte nu blir det inget  av med det den här veckan heller. )

Fast den här veckan blir rolig … förstås … men men … tar ju också på krafterna fast på ett annat (roligare) sätt:

Måndag: frissan, beställa tårtor (i sista minuten)  till pappas medgäster i matsalen. Skriva tal  (i sista minuten) … det har Skatan skjutit på i alla oändlighet … Lämna StinaFina hos Titti

Tisdag: Hämta tårtor, blommor och köra till Stockholm för att fira pappas 100-årsdag med lunch och filmvisning och hela  stora familjen (utom skåningarna) … barn, barnbarn, barnbarnsbarn .

På seneftermiddagen … träff med den ”nya” bostadsrättsföreningen och se  hur långt man kommit med den nya lägenheten som Skatan inte haft ork vare sig att tänka på eller glädjas åt.

Barnbarnsbarnen och kusinerna

Onsdag: Hämta StinaFina från Titti  och köra till Örebro.

Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag: vara barnvakt hos Karl- Axel och Agnes medan föräldrarna är på Malta 🙂

Söndag: Åka upp till Borlänge med ungarna till kusinerna där och till Pa som fyller år och som ska firas förstås. Och så tillbaka till Örebro.

Och så är det måndag igen då vi åker tillbaka till ”vårt”.

Mannen åker till Österrike igen veckan därpå  då Skatan hade tänkt att försöka komma iväg till Skogsnuvan och pusta ut och haaaa det så där härligt som man har det hos henne i Fisksjön …Skatan vet att hon tar emot mig och StinaFina … några dagar. Men är det så hääär … att lägenheten är osåld … måste  hon planera för visningar  osv osv … och är vingklippt och kan ingenstans flyga …

Skatan tror faktiskt … på riktigt … att hon håller på att bli tokig …

HJÄÄÄLP!!!

Snart står hon faktiskt inte ut …

IRL tar över och svischar förbi i en rasande fart

Det går så fort så Skatan hinner inte med … trots att hon flaxar och flaxar och flaxar …

Det e mycke nu …

Skatan kommer inte ihåg var hon började och slutade … men .. hmm …

Jo, i fredags hjälpte hon Mannen att köra båten till sitt vinterviste på förmiddagen, stack till Stockholm och Sverker Hybbinette och pappa på eftermiddagen för att med några minuters försening hinna till förvernissagen på Galleri Sjöhästen…, ta ett glas vatten !!! … hon hade ju bilen …  och lugna ner sig och lyssna på  och se och njuta av Frank Björklund och Micke Johansson.

Galghumor (Frank Björklund)

Glaskonst (Micke Johansson)

Vad underbart det är med konst …

Mannen och Skatan kunde inte hålla sig i vanlig ordning och köpte … en sån där glasdroppe. (Den kommer på bild när de får hem den)

När Skatan och Mannen kom hem från förvernissagen snusade redan unga familjen A i gästrummet i källaren och på lördag var det full rulle inomhus hos gamla familjen A .

Regnet ööööste ner  … stod som spån i backen.

Två allvarliga flickor i köket  … mamma Pa och Cissi

Alice vill lyssna på Bamse 

StinaFina på spaning … 

Och på kvällen var Skatan och Mannen och StinaFina på middag på Norrby hos vännerna där som inte vill vara med på bild och som inte vill nämnas vid namn osv osv … Middagen var som vanligt SUPERB …som vanligt.

 Det snackades så taket lyftes.

Som vanligt.

Och de hade mycket trevligt.

Som vanligt.

Mannen och StinaFina och Skatan for hem mitt i natten (Skatan var nykter !!!  och kunde köra) för att kunna ställa upp i trädgården på Villa Skogsberg tidigt söndag morgon. Poolen skulle stängas för säsongen, en av väggarna rivas och tja …

Hösten är här …

Och igår då … ja … vad hände igår då.

JOOOO …

Två ”spekulanter” som grannarna ”hittat” kom och tittade på lägenheten. De har bott här förut och känner till husets alla vinklar och vrår och nu … nu hoppas Skatan så hon … skakar …

-Måtte de ”slå till” …

De skulle åka hem och ”räkna på det” …

– Håll tummarna hörni! Håll tummarna!

Idag är det en annan dag och Skatan ligger efter 🙂 …

Det ä mycke nu …

watch?v=b3AdeWwiWGM&feature=related 

Klockan har hunnit bli sex

och Skatan tänker försöka få ner några ord medan fransyskan blir rostbiff i ugnen och hon dricker sitt te för att få i gång magen. Denna ISO-diet med bönor och kikärtor och frukt, frukt, frukt … tycker man skulle ” göra susen” … men men …

– Va? … Va? … Börjar hon skriva om sina inkomster och utgifter nu också?  … Nu får hon väl ge sig.

Ja, Skatan ger sig.

Förra helgen var Skatan med Kärringgänget hos Marie, som bor  i samma by, Dalkarlsbo,  där Margiths föräldrahem låg (och där hennes bror och svägerska numera huserar). Först hade hon inte tänkt fara för hon var så in i bomben trött … Mannen hade varit borta länge och nyss kommit hem och det var visning på lägenheten på söndagen … men hon fick ”lov” att flaxa  iväg.

Så det gjorde  Skatan  …

De skulle träffas och prata och  plocka svamp och äta.  Trots att det var ett decimerat gäng, bara sex stycken … Marie själv, Monkan och Monkans Marie, Birgitta, Angelica och så Skatan, var det full rulle men också mer plats för djupare samtal och  de kom  varandra närmre än någonsin genom vad de delade med sig av …

En helt underbar lördag och söndag alltså  i ett underbart höstväder.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här ovan ett litet bildspel där bilderna hamnat huller om buller …

Och nu har klockan blivit halv sju och rostbiffen har kommit upp i 50 grader … bara 10 kvar alltså.

Dags för Morgonrundan innan dagen sätter fart på allvar.

Det går åt helvete i alla fall …

När så ÄNTLIGEN Skatan vill blogga så går WP inte att få fram … det krånglar och tar evigheter på datorn.

Hon har ju egentligen hur mycket som helst att berätta om … det händer ju saker hela tiden.

Som snabbt blir gamla.

Och tiden flyger …

Ibland känns det som om hon vill ge upp …  släppa taget … börja om … .

Men …  men … Skatans tankar tänker likt förbannat …

Oj, vad hon har börjat svära nu också 😦

Börjat och börjat … nu svär hon även i skrift.

Snart är det dags för Morgonrundan, de har tvättstugan idag, hon ska börja fixa med ISO-maten som är ett enda fixande OCH de har visning på lägenheten …

Dagen har börjat.

 

Temat

hos Znogge är  så fint att Skatan bara måste ”härmas” .

Men nu är hon  så trött så ögonen går i kors pch nå´t mer inlägg än det här blir det inte idag. Visserligen är klockan bara barnet … halv tio … men man får betänka att hon ääär pensionär … den gamla Skatan … och hon har hållit igång mer än vanligt i helgen 🙂

Natti …