Skatan bara lovar … bara lovar … bara lovar

Portrait of Gertrude Stein, 1906, Metropolitan...
Image via Wikipedia

att hon skall skriva ditten och datten … att hon skall fördjupa sig i det ena eller andra ämnet här på bloggen att hon skall göra det eller detta … men det blir inte av …det skjuts upp … det faller i glömska.

(Det fantastiska Bröllopet i Frankrike t ex … det måste hon bara ta tag i snart … till ettårsjubileet kanske?)…

Fast Skatan själv mycket väl  vet hur hon är … i det här avseendet i alla fall … så fortsätter hon med beteendet.

”Fort men fel” … STORA planer som faller platt till marken …                                                          Porträtt av Gertrude Stein målat av Pablo Picasso

Någon gång skall det väl bli ändring på det också. (Hon skulle åtminstone kunna ”hålla käft” om sina planer 😦  )

Någon gång …

Som att skriva om Gertrude Stein … Skatan bara tänker …  och lovar och lovar och lovar …

Och titta bara … se!

Nu gör hon det igen … skjuter upp och skjuter upp och skjuter upp …

Det skulle  passa så bra nu med ett inlägg när det spelas TVÅ pjäser om Gertrude Stein i Stockholm … (en på stadsteatern (Gunilla Röör) och en på Stadra Sommarscen (där Magnus Wetterholm spelar Gertrude Stein … hon ser onekligen ut lite som en karl …, och Marika Lagercrantz Alice B Toklas).

Stadsteateruppsättningen med Gunilla Röör ensam på scenen som Gertrude Stein måste bara Skatan se … kan hon bara inte missa.

Så … Skatan återkommer med det där inlägget om Gertrude Stein … hon återkommer, hon återkommer, hon återkommer.

Dom är ju födda på samma dag och allting … Skatan och Gertrude Stein. Den bästa av dagar: 3 februari … så det är klart att hon återkommer.

Tro´t om ni vill …

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Urfågeln …

var inte en fågel

Och osökt kom frågan  till Skatan att tänka på  ..

Vad är Skatan? …

Kan hon verkligen  klassas som skata?

– Var gränsen går är oklart. Naturen är komplicerad. Allt det vi trodde var typiskt för fåglarna fanns hos dinosaurierna, säger Per Ericson.

Allt det Skatan ”trodde var typiskt för”  skatorna finns ju hos henne… utom det där tjuvaktiga förstås …

… och så fjädrarna som hon saknar … hmmm …

Men hon har ju ”en fjäder i hatten” … i alla fall.

Så hon har bestämt sig.

Skatan ääär en skata  i  människohamn  …

Så det så.

Morgonrundan

… skall StinaFina och Skatan snart ge sig ut på …

Det blåser halv storm …

… och kommer säkert se ut så här ute vid klipporna … i viken … på Femöre.

PS  Skatan har försökt en timme nu att lägga upp en liten film … hur gööör man? Som ni ser har hon inte lyckats …  DS

Glasögonbågarna

Efter Skatans starroperation skulle hon inte behöva annat än läsglasögon sas det. Men men … Efter bara några månader såg hon dimmigt på långt håll.

Och så var det ju detta med det  ständiga letande efter läsglasögonen som hon lagt än här än där och aldrig där de skulle vara när hon behövde dem.

Så hon gick till optikern och hörde sig för.

Jovisst, såg hon illa på långt håll också och så hade hon ju det där brytningsfelet. Optikern hade också lagt märke till att just en av ögonläkarna trodde att en starroperation skulle lösa ALLT med synen och uppmuntrade sina patienter att ”slänga glasögonen” . Han hade påpekat för sjukhuset flera gånger att så oftast inte var fallet.

Efter synundersökningen skulle det förstås väljas bågar ochSkatan visste precis vad hon ville ha … vad hon letade efter.

Men ni känner ju Skatan väl vid det här laget.

Eller hur?

De flesta tar god tid på sig, väljer ut några bågar som de lånar hem för att prova i godan ro för att riktigt känna att de väljer den ultimata, snyggaste, mest passande bågen.

Inte Skatan, inte.

Hon flaxar runt i butiken, provar ett par där, ett par där … ser framför sig vad hon är ute efter och så hittar hon den … bågen …den ultimata … den rätta …  en Tiger:

Den hääär … wow … i den kommer hon se så där intressant nördig ut som hon gillar när hon ser det hos andra. Den bågen tar hon.

Och så  bestämde hon sig på stört. Glasögonen gjordes i ordning, väntan blev lång men nu har hon burit dom i sisådär fjorton dagar.

Och visst var de snygga … men inte på henne. Hon ser ut som en nörd. Visst. Men en tråkig, beige variant. Inte ett dugg spännande.

Bara trist.

Som tur är hade hon bytesrätt på bågarna i tre månader och nu har hon bytt. Med liiite större eftertanke och med Mannen som slutligt smakråd. Hoppas bara hon hinner få dem innan hon skall resa till Österrike om två veckor …

Visst är de här fräcka.

Skatans nya Carrera-bågar … Wow …

Skatan flaxar och hafsar …

… till exempel … alltså …

(Bildbevis kommer hääär inom kort … när Skatan hittat mobilen. Fast … å andra sidan … att hålla inläggs-löften i bloggen är hon ju inte en ”hejare” på 😦 … så … det är bättre att ”ingenting säga så har hon ingenting sagt”  )

Sist till exempel … alltså … hade skjortan  hamnat ut-och in … upptäckte Skatan på Stationsgatan när hon gick där i allsköns ro med Alice i vagnen …

Jösses!

Gamla männska!

Skatan ställde sig resolut bakom ett träd och slet snabbt av sig skjortan och tog på den igen.

Rättvänd.

Det är  inte mycket ”rätt” för övrigt med den där Skatan …

Hon och Alice gick i alla fall och mötte Lilla A,  Ann,  och  föreslog en kaffe tillsammans  på Peace & Love Caféet ...

Förstås.

Skatan är nämligen så omåttligt stolt och glad över att se ”sin” tavla* hänga där på caféet så det kan ni aldrig tro …

Hon finns  alltså ”representerad” i  offentlig miljö … 🙂

* /

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dylan-tavlan gav hon till Jesper Heed  som ett tack för hans ansträngningar  att år ut och år in jobba för att få  Bob Dylan till Peace & Love festivalen …

Och så lyckades han i år …  2011.

Och så hängde Jeppe den dääär.

På Caféet …

Tack Jeppe!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Så fasansfullt och obegripligt

Först bombdådet i Oslo och sedan sköts minst 80 ungdomar ihjäl … utan pardon, fångade på en ö.

De var på det norska socialdemokratiska ungdomslägret utanför Oslo.

En del hade visst försökt simma därifrån i panik …

En ung högerextremistisk grabb är misstänkt.

En ung kille ...

Den 17 juli la han ut sitt första och hittills enda inlägg på Twitter, ett citat från den brittiske filosofen John Stuart Mill.

– En människa med en tro är jämförbar med kraften hos 100 000 som bara har intressen, skrev han.

Det fanatiska onda har kommit så nära … krupit inpå …

Jag tänker uppgivet … på alla de döda, på grabben …

Det finns inte ord …

Så fasansfullt och obegripligt …

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Skatan har hypnotiserats

av Kafka på stranden

Haruki Murakamis roman uppfyller henne … lever i henne.

Nu väntar bara Skatan på att det skall regna makrill …

och att StinaFina skall säga henne något … tala till henne … tala allvar med henne … på ren svenska.

Hon lyssnar också på ”Ärkehertigtrion” om och om igen … Hoshino ledsagar henne in imusikens och Beethovens värld … och Murakamis …

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

 

Skatan har liksom kommit av sig

med bloggandet.

Har inget flyt … inget flow som det heter. Det har varit så mycket …

Efter akvarellkursen, som var intensiv in i det sista,  åkte Skatan till Yngsjö och Dotter I … inga bilder blev det där av någon anledning … jo, en på Coco, lilla söta Coco.

  Där sov Skatan över natten och träffade både Karin, Ida och JoJo … Svärson I var i Kina … men for tidigt på morgonen vidare norrut och hem till Femöre där ett helt gäng väntade på henne: Mannen, Karl-Axel och Agnes som hade föräldrarna på fest och var anförtrodda åt oss, Sonen, Pa och lilla Alice … och så StinaFina förstås … som Skatan redan nästa morgon återupptog sina Morgonrundor med …

Kärt återseende från alla håll

Helgen gick som i ett rus … med mat och fiske och lekpark och glass och  mat och lek och  …

Karl Axel hjälpte morfar att rensa avloppet och Bessie fick liksom nys om det och fick med ens en helt annan kulör, ja svart som en sotare blev hon och med en viss omisskännlig odör. Och hon gick bara inte att släppa innanför dörren utan fick avvakta på trappen innan Svärson I tog henne till duschen …

Blääähhh …

Sonen, Pa och Alice åkte hem till sitt på söndag eftermiddag och familjen B på måndag eftermiddag och idag tisdag … har dom, Skatan och Mannen och StinaFina, tagit igen sig … slappat … bara varit …

En sån dag behöver man emellanåt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På Grundkursen i akvarell * – dag 3 och dag 4

… steg intensiteten med varje timme …

Skatan tyckte dag 3 var bäst. Då hade hon kommit in i en andra andning, ett ”flow” …

De målade hus … ett Lars Lerin-hus … med bara två färger: light red och ultramarin, sedan indian red och ultramarin.

Lars Lerin-huset här målat av Lars Lerin själv … så genialt i sin enkelhet

Bland annat.

Förstås.

Slutligen målade de bara huset med en enda färg: Neutral tint.

Skatan vet redan vad som fattas och var hon skall gå in och peta … för att bilden skal bli bättrre …

Dagens ord (till tröst) var som lyder: Ofullkomligheterna är en del av det konstnärliga skapandet (Andy Warhol)

På kvällen uppträdde trollkarlarna (modell yngre).  De var helt fenomenala … och charmiga… och enastående duktiga originella och … som sagt …  riktiga charmörer med ett tempo och timing som var … bara så himla bra.

Senare läste Jan Sigurd (författare och Skatans kursledare när hon gick skrivarkursen här) ur sina böcker och kåserade …

Ja, dag 3 var klart bäst …

På dag 4 skulle det hinnas med ALLT på förmiddagen … måla åtta bilder med överlappningar, teori, mat … man äter hela tiden här på Fridhem  … för på eftermiddagen bar det av till Borstahusen och ett Museum där Hasse Karlsson hade utställning …  På kvällen underhölls vi med orientalisk dans och de äldre trollkarlarna som …. som sagt … låg i lä för de yngre. Skatan gick mitt under föreställningen för hon var till medvetslöshet trött trött trött.

Hasse Karlssons pingviner från Antarktis på Borstahusens museum

Och så regnade det och blåste som bara f-n … bra mycket värre än under dag 3 …

Skatan har glömt sina skor … har bara de hon står och går i, ett par präktiga sandaler, som numera är ständigt iskallt fuktiga …

Inte bra … inte bra …

Dag 5 har inletts … Skatan måste packa och duscha och äta frukost innan dagen hos Ria börjar … för hon vet vad som skall hinnas med idag och rummen skall lämnas före klockan tolv.

Speedat till sista andetaget …

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

* Ria påpekade upprepade gånger att det INTE var en nybörjarkurs utan en GRUNDKURS. Och det märktes … 🙂 Det var ABSOLUT INTE en nybörjarkurs 🙂

Önskan av Karin Boye

Ack låt mig leva riktigt
 och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
 i ont som i gott.
Och låt mig vara stilla
 och vörda vad jag ser,
så detta får bli detta och inget mer.

Om av det långa livet
en enda dag var kvar,
då sökte jag det vackraste
som jordlivet har.
Det vackraste på jorden
 är bara redlighet,
men det gör ensamt liv till liv
och verklighet.

Så är den vida världen
ett daggkåpeblad
och ini skålen vilar
 en vattendroppe klar.
Den enda stilla droppen
är livets ögonsten.
Ack gör mig värd att se i den!
Ack gör mig ren!

När Skatan efter dag 3 på Fridhems akvarellkurs tog sig en titt i Facebook …

vad fick hon se … ja, vad fick hon se om inte lilla Agnes som ätit blåbärspaj så det står härliga till där vid köksbordet på Femöre.

Och solen LYSER in, ser Skatan … och kanske kvittrar den lilla sädesärlan som envisas med att bygga bo på taket.

Här i Svalöv regnar det … och det gör det ordentligt.

Agnes  (Foto: Lilla e )

–  Spara lite paj till mig, Agnes … (men den har väl redan gått åt förstår jag) … för jag kommer på lördag! Det skall bli sååå kul att ses igen 🙂

Innan den där blåbärspajen verkar det ha vankats grillat för här står ju Mannen och ordnar med grillbriketterna så som de skall vara för att det som skall grillas grillas på det enda rätta sättet 🙂

Mannen (foto: Svärson II, I presume)

Skatan längtar hem …

Dag 2 på Fridhem

… var om möjligt ännu intensivare … så intensiv att Skatan inte ens hann att skaka loss i prova-på-orientalisk dans 😦  och somnade över sin bok … Kafka på stranden …

Och det har ni väl redan förstått. Att det är den boken Skatan somnar över just nu …

OCH att hon somnade är ett bevis på att hon är fullständigt uttröttad. För boken är fantastisk, vidunderlig, helt makalös …  drömframkallande …

Skatan var fast i det gröna …

”Sju sköna skithuven skötte charaderna” (H Murakami)

OCH till på köpet var hon en av de tre som skulle skriva i dagens DAGBOK. Det är en bok som de får ta hem när kursen är klar och som skrivs av oss kursdeltagare.

Denna dags ORD PÅ VÄGEN löd ”Så här ser det ut, är ingen ursäkt”  med en tilläggsfråga att tänka på i alla lägen…

VAD VILL JAG BERÄTTA OM?

… och så mellan kolteckningsritande och målande grönt med svarta + gula färger = gröna  ute i det Gröna var det genomgång om Gyllene Snittet, om färgernas egenskaper (Spridare, Bitare och Anhopare), om lasyr, om att runda former blir rundare om de målas lite kantiga, om att den röda färgen dämpar den gröna komplementfärgen om det gröna  blivit för skrikigt, om att slagskuggan alltid är blå, om att himlen sällan är blå … och då pratar Skatan inte väder … etc etc

Fattar ni?

Skatan blir full … så det gäller att sortera och ta det för vad det är …

Detta bildspel kräver JavaScript.