Skatan är så omtumlad efter sitt storstadsbesök idag

… att det inte blir många ord här på bloggen …

Hon orkar inte samla ihop sig helt enkelt …

Idag har Skatan nämligen haft sitt återbesök hos doktor ”Kortisol” som gjorde en koll på läget.

Det tar sig … men Skatan får ta och  utveckla det lite närmre framöver …

Skatan var förstås också hos pappa   … som hastigast för vi skall ju fira honom ordentligt i morgon på hans riktiga dag (98 år)  … och fick en kyss till Lilla Blå som fyller på samma dag som han. Pappa returnerade den glatt när Skatan berättade att han fått en av henne …

Sedan berättade han för Skatan  att han själv håller sig frisk av allt äppleätande … när Skatan berättade om sitt egentliga ärende i Stockholm idag … besöket hos doktor Kortisol.

– An apple a day, keeps the doctor away …

– How do you manage to hit him? … skrockade pappa förtjust över sin egen lustighet …

Tänk om man kunde åldras så som han ändå …

Och med den ”medicinering” som Skatan har i sikte  … kanske det  ”finns hopp om livet” … ändå.

Fake it till you make it

Skatan tankar ligger ”i tiden”. Det var inte för så många dagar sedan som hon tangerade ämnet  som slås upp stort idag i en artikel skriven av Anna Lagerblad på SvDs Idag-sida.

Rubriken är Tvinga fram leendet – och bli gladare i papperstidningen och Ditt leende smittar dig glad på nätet

Snarlikt va? Det som Skatan skrev  om … att vi har ett val … med rubriken Valmöjligheter här på bloggen den 27 september.

Skatan blev nästan imponerad av sig själv.

Är hon synsk eller? 🙂

För bloggen i tiden …

Sagobröllop

Mitt i sommaren damp det ner ett tjockt kuvert på hallmattan hos Mannen och Skatan.

En inbjuden … men inte vilken som helst … var det som dumpit ner där i hallen.

Vi var bjudna på århundradets bröllop!

Något liknande det som gick av stapeln den 19 juni … ?

Nej, bättre upp.

Om en dryg vecka reser Mannen och Skatan och nästan alla deras ungdomsvänner till Frankrike och Loire-dalen och skall fira i dagarna tre … att sonen till några av våra allra som bästa vänner gifter sig med sin slottsfröken …

Chateau de Champchevrier

Skatan har inte varit i Loiredalen sen ungdomen … när hon tillbringade ett halvår där. Också på ett slott … men bra mycket mindre. Hon hade blivit ”förvisad” på grund av ”olämplig”  kärlek och för att läsa upp betyget i franska som hade dalat betänkligt tillsammans med alla andra betyg på grund av den ”olämplige”.

Men det är en annan historia.

Nu skall slottsfröken Laurence gifta sig med vår ståtlige svenske Gustaf …

En finare inbjudan har nog Skatan aldrig fått. Allt var utsökt. Till och med frimärket som man använt på det med skönskrift tecknade kuvertet var utsökt.

Maman - Louise Bourgeois' Giant Spider
Image by jordi.martorell via Flickr

Frimärket visade den där jättespindeln Maman som skulpterats av Louise Bourgeois, en konstnärinna som Skatan alltid fascinerats av.

Mina arbeten har alltid varit registreringar av mina känslor. Det är inte ett koncept jag är ute efter, utan en känsla som jag vill behålla eller göra mig av med. Alla mina skulpturer förmedlar sårbarhet och ömtålighet. Sexualitet är ett tema som är sammanbundet med dessa två levnadstillstånd.” (Louise Bourgeois)

Men nu är hon ute och cyklar igen, Skatan … och kommer från ämnet.

Vi flyger till Frankrike och blir hämtade på flygplatsen och körda till hotellet, också det i ett slott,  där vi skall bo under de här tre dagarna. Där vilar vi ut någon timme, tvättar av oss och byter om för på kvällen bli transporterade till Chateau de Champchevrier och  middag och ”lära-känna-varandra-kväll ” i ”Salle de chasse”, jaktsalen,  på slottet.

Bröllopsfestligheterna har då börjat och fortsätter i dagarna tre …

Skatan har låtit sy upp en tredelad klänning i lila … två lila nyanser … och har köpt en hatt därtill … en lila hatt. Det blir alltså en Tant Gredelin som träder dansen på lördagkvällen … fast då utan hatt antar Skatan.

Bildvisning om hur hon då tar sig ut, Skatan, i sin fina stass, kommer med tiden … och mera ”inside stories” från själva tillställningen.

Ni kan tro att telefonledningarna … finns såna fortfarande … gått varma här hemma om vad man skall ha på sig … hattarna … har du köpt en nyyy … skall du ha byxor eller klänning … vilken färg …

Och nu är det bara drygt en vecka kvar …

Patricia

… är Mannens chefs hustru i hierarkiernas Österrike. Och i Österrike säger man inte ”hej och du” i första taget så för mig var Patricia länge Frau M.

Patricia för ett år sedan ungefär …

Tills jag träffade henne. För hon hade verkligen hållit sig undan. Av princip. Jag hade tyckt det var ”knepigt” att de inte bjöd hem oss när vi var nyinflyttade och vilsna och inte kände någon men det visade sig att de … eller rättare sagt Patricia … inte bjöd hem någon av ”plikt” utan bara sådana hon gillade och ville träffa …

Att vara ”vit mans slav” passade inte och passar inte Patricia.  Det var därför jag träffade henne så sent … och helt av en slump.

Min träff med henne hade förstått föregåtts av skvaller, tissel och tassel … att sååå sa Frau M och sååå gjorde hon … och … kan Frau A … det var jag …  tänka sig … (jag försökte ”lägga bort titlarna”  så fort jag hann men det var inte alltid så lätt … )

Alldeles i början av vår vistelse där i Österrike … (vi bodde i en liten by, Schardorf,  ovanför staden där Mannen arbetade, Leoben) … hade Mannen kommit hem från ett möte med kunder då de ofta drog sig tillbaka upp i bergen och representerade i en ”fäbod”, Almhütte … eller vad jag skall kalla det … ett firmaställe, lustigt och pittoreskt … och Frau M … Patricia … som för en gångs skull var med,  hade blivit medelpunkten. Hon skrattade och pratade med gästerna/kunderna … visst gjorde hon det … men hon var klädd i trasiga jeans, var barfota och halsade … HALSADE … sitt öl. Hon kanske till och med var lite berusad … Kanske ändå inte ändå … för hon var alltid sådan … som om hon var lite berusad 🙂

– Hur var hon, var hon snygg … pratade du med henne …

Frågorna haglade över Mannen när han kom hem … Jag själv var hemma med barnen och hade sagt ifrån redan från början att jag inte var någon som tänkte ”hänga med” i alla sammanhang. Som utlänning och  svensk och exotisk  var jag ursäktad och förlåten. Och så var jag ju inte heller en hejare på språket …

Patricia är okonventionell. Hon kunde hänga  på pubar och Gasthaus och slå sig i slang med vem som helst, med motorcykelfolket … inte Bandidos och Hells Angels förstås … men med ”motorburen” ungdom  … och med skådespelare, konstnärer. När hon fyllde femtio fick hon en HD.  Hon hade haft ett yrke och jobbat som sjukgymnast men skadat sig i ryggen och var ”bara hemma” men passade på att utbilda sig till en ”medmänniska i livets slutskede” och fanns vid många döende människors sida.  Ett tag. Sen utbildade hon sig vidare … Just nu vet jag inte vad det är hon ”läser” … men något ”existentiellt” är det i alla fall. Hon är 7-8 år yngre än jag.

Jag satt och väntade utanför skolan på Sonen … hans skola låg en mil åt ett håll  i Trofaiach och lilla e:s en mil åt ett annat håll i Leoben och det gick inga bussar … då det knackade på fönstret.

Och där stod hon Patricia och log, presenterade sig och antog att jag var Frau A …

– Säg Eva, sa jag ..

När Sonen kom gick vi på café och åt glass och pratade och pratade och pratade. Dåförtiden såg Patricia ut som Annie Lennox med snaggat blonderat hår … nu är det lite längre och ibland rött ibland blont  …

och jag var såld. Jag blir ofta såld på människor som är ”sig själva”. Och en sådan människa är Patricia.

Sig själv.

Vi hade då bara några veckor kvar innan vi skulle åka hem till Sverige och jag skulle stanna kvar där hemma med barnen och Mannens och mitt långa särboförhållande skulle ta sin början … han kvar i Österrike och jag i Borlänge med ungdomarna …

Så jag hann inte träffa Patricia så mycket mer då innan uppbrottet till Sverige  och nuförtiden träffas vi bara sporadiskt …

Det var förresten hemma hos Patricia som jag såg Buddah-huvudet med sina fyra ansiktsuttryck första gången … och när Patricia såg min förtjusning så … vips hade hon sett till att få tag i ett sånt huvud till mig också … till min födelsedag.

Patricia har förresten hela sin trädgård full av överraskningar … är det inte trädgårdstomtar i bur så en hel stor …  nej två … stora tjurar …och en hel igloo och …

När Mannen senast var i Leoben och träffade sin chef och Patricia nu senast hade Mannen  med en sig ännu en present  från Patricia … Elsterbohnen … svartvita skatbönor …

Patricia är Patricia är Patricia … en varm, okonventionell, generös, engagerad och spännande människa … en av de riktigt ”riktiga” människorna … om ni förstår vad jag menar …  som jag träffat under mina ”flax” och möten  … här i livet …

… och som blev min vän … en vän för livet.

Skatan har varit i stan idag

… storstan alltså.

I Stockholm.

Hon och Mannen och StinaFina åkte tidigt i morse så StinaFinas och hennes morgonrunda blev något kortare än vanligt … för det var så tidigt … Kanske inte kortare för vi gick … nej sprang … den nästan hela. Och Skatan såg ut som Halta Lotta med sin hälsporre …

Väl i Stockholm gick Skatan till sin gamla fysioterapeut med sin hälsporre. Han knäckte till höfterna på henne och ryggen och behandlade foten med ultraljud … och den kändes genast mycket mycket bättre. Skatan har inte vågat tala om för Kinesen att hon varit ”otrogen” men i morgon skall hon ringa återbud till tiden hos honom. Hon kan ju inte springa hos ”healers” varje dag …  Kinesen gör sin grej … och Thomas i Stockholm sin … och ibland behövs båda …

Vi åt en jättegod lunch hos K, Mannens syster i hennes nya lägenhet högt upp i luften, så ljus och luftig och härlig så Skatan skulle kunna flytta in där i morgon dag … om det var så.

Nu är det inte så och hon trivs alldeles utmärkt i sin ”småstad” som är lugnet själv i jämförelse. Rytmen och trafiken och stressen skulle ta kål på henne efter bara några dar … inbillar hon sig. Stockholm i små portioner är allra bäst …

Och sedan hade vi så pappabesöket förstås. På lördag fyller han (och Lilla Blå också förresten) år. Pappa fyller 98 och hur många år Lilla Blå fyller vet inte Skatan … och kan inte ens gissa. Då skall vi fira pappa med lunch och filmvisning (filmer som han själv tagit med sin filmkamera under hela vår uppväxt) ch träffas vi syskon som vi brukar när han fyller.

Tja … nu är Skatan helt slut … nyheterna, Rapport, och sens läsa lite och sen …  till sängs.

Godnatt!

Bildning

Så är hon där igen, Skatan. Hon kan helt enkelt inte  låta bli Bodil … Bodil Malmsten och hennes suveräna tankar och … hur hon förmedlar dem …

”Om jag vore kulturminister
skulle jag återinföra folkbildningsidén. Förbjuda alla tv-program med
ordet ”fru” i rubriken. Klona Bengt Göransson */ så fort det kan göras riskfritt.”
*/
Kultur- och utbildningsminister 1982–1991.
(Bodil Mamsten Om Bildningens betydelse)

Bildningen har nästan all betydelse i världen för att vi skall få större förståelse och se samband och se liiite djupare och mer genomträngande än till vattenpussens spegelbild.

Bodil länkar till den avgående kulturchefen på SvD, Stefan Eklunds artikel om just detta. Han efterlyser en medveten kultur- och skolpolitik och menar att det var kunskapsbrist bakom SD:s stora framgångar i valet och det tror Skatan också …

Att ge den uppväxande generationen verktyg för att förstå det främmande har sällan haft plats på agendan för kulturpolitiska satsningar de senaste 15-20 åren – där har istället höga publiksiffror i allt högre grad varit mål för verksamheten. Resultatet har blivit en kunskapsbrist, den främsta drivkraften bakom SD:s framgångar.” (Stefan Eklund)

If poverty is the mother of crime, stupidity is its father. (Jean de La Bruyére, French satirist )

Valmöjligheter

Skatan och du kan möta dagen …


förnöjd … eller något bekymrad …

ledsen … eller glad?

pessimistiskt eller …

optimistiskt?

Valet är Skatans …

och ditt med …

Varje dag …

PS … Det här får nog Skatan äta upp .,.. för sååå enkelt är det inte. Visserligen har Gud givit människan hennes fria vilja att välja  … men men … att trycka ner negativa känslor och bekymmer och möta dagen med ett leende när man haaar bekymmer eller är ledsen. Inte lätt inte. Och är det något eftersträvansvärt. Egentligen. Att lägga band på sig så. Inte varje dag i alla fall. Vi är ju inte mer än människor … DS

Professorn och konstnären Arne Isacsson har avlidit

efter en tids sjukdom

Transsibiriska järnvägen

Arne Isacsson var förutom  professor i akvarellteknik och Ria Roes Schwartz´ lärare och mentor en stor konstnär och en av Sveriges mest kända akvarellister.

Skatan fick stifta närmare bekantskap med hans syn på akvarellmålning och hans egen konst i somras på akvarellmålarkursen på Fridhems Folkhögskola …men fick aldrig chansen att träffa honom personligen och se hans konst ”live” … så att säga.

Det var meningen att han skulle ha ställt ut på NK-Villan här i Nyköping samtidigt som Ria ställde ut på Galleri Sjöhästen men det gick om intet på grund av att han blivit sjuk.

Arne Isacsson när han fyllde 90 år för tre år sedan …

Anteckningsböckerna

Skatan samlar på anteckningsböcker.

Nja … samlar och samlar. Hon använder dem flitigt och har dem inte bara ”till lyst”.

De senaste tillskotten kommer Skatan också att använda … fast efter mycket eftertanke … för de är verkligen så vackra att hon  kanske ändå behåller dom enbart ”till lyst”.

Men  … nej, det vore fel.

Hon skall nog ha en  enbart till bra fina tänkvärda citat … och den andra … hmm … får hon fundera lite över vad hon skall använda den till.

Det är Maria-Thérère eller afiori som skapat dem och de finns till försäljning tillsammans med så mycket vackert att Skatan knappt vågar besöka Maria-Thérèse för Skatan  har ju  så lätt att  ”falla” för frestelser … och säger som Oscar Wilde ungefär har uttryckt det  …

Jag kan motstå allt utom frestelser

Ett av dagens sökord var ett nygammalt ett: Sexy titts

… och då kom Skatan osööökt att tänka på kvällens Skavlansgäst Erica Jong som sa att det sista sextabut var att överhuvudtaget prata om sex efter sextio … att det var en bok som kanske borde skrivas …

Sex efter sextio …

Våra  barnbarn … den moraliska generationen … enligt Erica Jong … tror inte man gör sånt efter 35 …

Och den som är nyfiken på hur det kan vara med ett sånt där ” knapplöst kn-ll” kanske skall skynda sig att passa på … Det är kanske efter de sextio som det är som bäst  … 🙂

Margith och jag hade faktiskt planer på ett liknande projekt om att skriva en bok om kvinnlig sexualitet och porr  … Pill och Pull … men det är en annan historia som Skatan berättade om i ett utkast till sin berättelse Lev för mig som sedan ”redigerades bort”. *

Sexy titts ja … Den sökningen återkommer med en dåres envishet och likaså de där nedvikta gummistövlarna …

*Och skrattade. Ingen har skrattat som de, Isa och Liv. En gång körde de nästan av vägen. Så mycket skrattade de. Det var den gången de spånade om att skriva en bok tillsammans. En ”sagobok för vuxna”. Först skulle rubriken sättas. Den kunde inte heta Bill och Bull. Det hette Isas katter och så  var det ju den kombinationen  upptagen i Pelle Svanslösböckerna. Knoll och Tott. Nej! Men Pill och Pull då, förslog Liv… Hon visste som vanligt inte hur rolig hon var förrän Isa började gapskratta. Och skrattade och skrattade … till de nästan körde av vägen…Pill och Pull…

PS … Om något av mina barnbarn läser här har hon sett i syne … eller missuppfattat eller nåt …

Sexton (16) röster skiljer Alliansen från egen majoritet

… enligt Aftonbladet fast de procentuellt är störst och till och med har blivit större än de RödGröna …

Det är SD som har gjort skillnaden sen förra gången …

Och nu … om någon gång …  gäller det väl att ta fajten med SD … behandla dem som vilket parti som helst … i utskott … och för övrigt.

Det är hög tid …

att ta fajten på riktigt alltså … i debatter och i argumentation …

Det hade förstås varit enklare om Alliansen hade fått den där majoriteten men … i alla fall … nu gäller det.

För ALLA partier i riksdagen … och de utanför …

Skatan har blivit oerhört besviken på politiken och våra politiker och hur de- kan ”jonglera” med de demokratiska grundvärderingarna hur som helst  …

Är man i riksdagen har man blivit vald av en del av befolkningen och har rätt att göra sin röst hörd och att bli debatterad med …

För övrigt tror inte heller Skatan … om nu deeet har någon betydelse …  att ALLA dessa … var tjugonde väljare … är främlingsfientliga. SD har blivit ett missnöjesparti av många anledningar … SD har gått starkt framåt i Gnosjö t ex … en plats där integrationen har varit mönstergill och fått priser etc etc … där folk har jobb, även invandrare, och de flesta står som frågetecken och ingen vet varför …  och här i Borlänge … där jag nu befinner mig … har SD gått framåt i områden som inte alls har de flesta invandrarna … T o m många kurder lär ha röstat på SD. Kanske blandade man ihop SD med S … men … trots det …

Sköter nu  inte politikerna den här ”sitsen”  efter bästa förmåga så kommer politikerföraktet att stiga ännu mer …

Var så säker …

och Skatan kommer att bli ännu räddare för att våra demokratiska värden helt och hållet skall gå upp i rök.

*

En sak är i alla fall  säker …

Alla har vi fått en god lektion i hur vårt valsystem fungerar, mandatfördelningen, utskottsplatser, rösträkningen etc etc …

Alltid något … alltid något

Skatan och StinaFina är i Borlänge

Vi for hit efter Skatans behandling hos Kinesen  igår … och nu är vi alltså här.

Alice är helt underbar … lilla AIK …

Och så har Skatan glömt kameran 😦

Hon skall också äta lunch med järngänget här i Borlänge: lilla a, Bonden och hans fru och Göran ”Djupingen” Bength.

Vi skall gå på Peace & Love Caféet …

Nu väntar Morgonrundan för StinaFina och Skatan …

Ses!

Anns utmaning

Ann eller Dansann som Skogsnuvan kallar henne har utmanat bland annat Skatan. Och hon antog utmaningen …förstås.

Vem kan motstå en sådan?

1. Kärleken i mitt liv: Först och främst min familj … hela stora familjen med Mannen, barn, ingifta och barnbarn, pappa och syskon, syskonbarn, svägerskor …  … och så vännerna , gamla och nya … och StinaFina förstås

2. Min favoritfärg är: Svart och vitt och lila och rött …

3. Jag är fantastiskt glad: för det mesta

4. Jag vet fortfarande inte: vem jag är, och var jag kommer att landa när jag tagit reda på det … 🙂

5. Min dröm är: att klara av att bli så fokuserad att jag tar till vara mina talanger på ett mer ”koncentrerat” sätt så det blir nåt  … 🙂

6. Jag tror:



7. Jag kommer förmodligen aldrig: att kunna sluta ”flaxa” …

Skatan utmanar i sin tur:

Znogge, Åsa med sina osorterade tankar, Lilla Blå, Anne i Nyköping, Frunatmaken, Boppan och Ingrid


”Folket” har INTE röstat in Sverigedemokraterna

Men en tillräckligt stor del av ”folket” har lagt sin röst på SD … och sett till  att de nu finns  vår riksdag …

Och ansvaret vilar tungt på de sju etablerade riksdagspartierna att så många ändå röstat på just SD.

Ingen har inte kunnat undgå att höra hur missnöjet med den obefintliga integrationspolitiken …bland folk ute i förorterna, i stadsdelar och städer där invandringen och den obefintliga integrationspolitiken har gjort en skillnad för ”gammelsvenska” människor som bor där och frustrationen  har växt sig starkare och starkare …

och missnöjet

Just detta … att ingen har tagit tag i det här … har skrämt upp människor ordentligt.

Våra sju riksdagspartier som inte velat ta debatten med SD  … inte velat ta i den ”med tång”, försökt titta åt ett annat håll, stuckit huvudet i sanden  … , har då drivit en del av det ”röstande folket” i famnen på SD.

Att SD nu  är där … i riksdagen … beror alltså mest på våra politiker i de sju etablereade riksdagspartierna … tror Skatan. De har inte tagit integrationsfrågan på allvar, tagit tag i ”frågan”  och gjort något ”på riktigt”.

De tog inte  fajten med SD … ansikte mot ansikte … i TV-debatter etc …

De lyssnade inte på ”folket” …

Nu blev många många så  frustrerade av att deras oro och problem inte togs på allvar. Skatan  hörde en intervju med folk utanför Rosengården  i Malmö och alla de som blivit tillfrågade hade röstat på SD … och det var just det de sa …

– Ingen annan lyssnar på oss

Vad säger det!

Är de reflekterande människor som är nynazister?

Tror inte det … Det är rädda människor, offer för  en dålig integrationspolitik. Som upplever att ingen lyssnar på dem …

… och det är invandrarna som får ta smällen …

För det är ju såna här diskussioner det blir i klassrummen om 70 % är invandrarbarn från länder där många vuxna är analfabeter … inte deltar i skolan … och  barnens förväntningar på vad man kan göra tillsammans för ”klasskassan” … de flesta förut har haft råd med … grannskolan som inte har mer än 20 ” invandrarbarn  kan göra etc etc …

Och vem blir barnen och deras föräldrar ”förbannade” på …

Inte är det på politikerna i alla fall … som föst ihop människor på ett och samma område för att det är där ”bostäderna” finns … eller …

Nej, det är invandrarna som får ta smällen …

Till och med i  landsortsstäder som t ex  Borlänge  där man skulle kunnat sprida ut mottagandet och tilldelningen av lägenheter och där det aldrig är längre än gångavstånd om man vill träffa sina landsmän i ett annat område i stan … har man ”buntat ihop” sina invandrade nyinflyttade  …
I Borlänge som är en socialdemokratisk kommun … som alltid varit en socialdemokratisk kommun … röstade drygt 10 % på Sverigedemokraterna eller närmare bestämt 10,9 procent

NÄSTAN 11 %

Det talar sitt tydliga språk …

Gör vi inget nu … gör vi inget kraftfullt nu … är faran större än man anar … tror en kraxande Skata …

Ta människor på allvar!

ALLA MÄNNISKOR!

Just nu är Skatan så evinnerligt trött på politiken. Och att hon påverkades av slutdebatterna och ”fegade ur” och ändrade sin förtidsröst på Piratpartiet … som driver den viktigaste frågan av dem alla … integritetsfrågan … en viktig och ”brännande” fråga som inte heller de sju ”har tagit i med tång” …

Skakig resa

… väntar Skatan idag …

För hon skall åka tåg till Stockholm och med en massa erfarenhet i bagaget vet hon hur det kan gå till.

Skakig resa får också Alliansen som minoritetsregering och med SD i riksdagen.

Fy f-n … är det minsta man kan säga …

Faktiskt.

Om nu MP säger att de inte vill samarbeta med SD på något sätt och inte heller med Alliansen och blir tillfrågade om ett samarbete för att just göra SD maktlöst, hoppas Skatan verkligen att de på något sätt kan ändra sig och samarbeta  så att inte SD får någon roll i riksdagen.

Som det ”onda” av två  ”onda” ting … liksom …

Att samarbeta med ett demokratiskt valt block med demokratiska värderingar som halva antalet svenska väljare valt … men inte tillräckligt många  ändå … eller ”passivt” stödja … som det ju blir om man inte stödjer Alliansen här  … att ”passivt” stödja SD, ett rasistiskt parti  … måste bli ett moraliskt dilemma för MP …

Om man skall tala om ”ansvar” alltså …