Tillsammans med Margith

Det var inte mörkt på Gustafs kyrkogård … man såg ljusen som stjärnor i mörkret … men där Margith ”vilar” var det kolmörkt.

Där syntes bara en enda flämtande låga.

Som en ledstjärna.

– Det måste vara hos Margith, sa Skatan.

Och det var det.

Sonen tände våra ljus och vi stod och pratade om henne och med henne en bra stund.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Alice  träffade aldrig Margith  … men har hört farmor Skatan berätta så mycket om henne att hon nog tror att hon också känner henne.

Det fick en fin stund tillsammans  i mörkret med de fladdrande ljusen …

Bäst att smida medan järnet är varmt

och huset ännu sover här i Borlänge.

Sen blir det andra bullar, har Skatan på känn och ingen bloggtid till övers.

Skatan, Mannen och StinaFina anlände till Borlänge och Sonen, Pa och Alice vid halvåttatiden igårkväll efter en svängom i Stockholm hos pappa och Stora E och en timmes krypkörning  i rusningstrafiken på avtagsvägen mot Rotebro mot E18 och lite snabbare vidare färd till Enköping-Sala-Avesta-Hedemora-Säter och Borlänge.

Snigelfart.

Mannen hade varit uppe i storstan dagen innan för att tömma och stänga pappas bankfack. Det var bara det att alla nycklar som han hittade hos pappa inte passade. Han hade farit som en skottspole med tunnelbanan mellan Hornstull och T-centralen och SEB på Sergels torg med en stor tom väska  i högsta hugg och några nycklar som han hittat hos pappa efter att ha provat  den första som han fått och som inte gjort det.  Ingen av de andra hade passat heller. Väl hemma i Nyköping hittade han en nyckel som han trodde var hans egen reserv  men inte visste säkert om det var så … så Mannen tog en chansning och de åkte upp till Borlänge via Stockholm för att prova denna sista. Skatan och StinaFina fick hänga med bäst de ville.

Och den passade.

Så nu sitter pappa i godan ro  och läser en bok som fanns där i bankfacket, en bok från 1700-talet om sitt älskade Göteborg.

Efter denna sväng  blev det en till till Stora E för att hämta ett fantastiskt emaljerat cafébord, signerat Gun Britt Lawurn. Det är gult med en blomma i vitt och det är Sonen och Pa som skulle få det. Stora E är i full fart nämligen att dela ut sitt ”samlade liv” medan hon lever … som hon brukar säga. Och brorsbarnen säger förstås inte nej därtill 🙂

Medan pappa läste i sin gamla bok hade Mannen och Skatan och StinaFina   sällskap av Lee Child och  Reacher och  Inget att förlora. Magnus Roosmans mörka stämma fyllde bilen så det gick ingen nöd på dom heller egentligen.

Det var bara de förbaskade RLS-benen som störde den lugna färden. Skatans ben förstås var det som hade börjat krångla. Som hon måste vifta med och hoppa med och  skaka och i Hedemora stod  inte Mannen ut längre … inte Skatan heller för den delen …  utan bilen fick stanna och Skatan fick leta rätt på sin medicin.

Väl framme blev de varmt mottagna förstås av en skuttande sötnos, Alice, en tjockis, Pa och så Sonen förstås och en fantastisk soppa med grönsaker, frikadeller och dumplings, som Pa hade lagat.

Alice (Foto: Sonen eller Pa)

De åt och pratade och sedan, ja sedan stöp de alla i säng och nu nu passar Skatan på innan huset vaknar …

Pa skall ha muntligt förhör på svenskan, Sonen jobba och farmor och farfar skall umgås med sitt … än så länge  … yngsta barnbarn.

Men först Morgonrundan med StinaFina …

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Äckligt, frånstötande, sanslöst

Skatan har inte ord för vad hon tycker om dagens förstasidesnyhet på SvD papperstidning.

Våning till vd:n för 22,5 miljoner

Storbanken Nordea har betalat 22,5 miljoner kronor för en lägenhet där vd Christian Clausen ska bo. Våningen ska nu rustas upp för mångmiljonbelopp. Bostadsköpet sker samtidigt som Nordea minskar antalet anställda med 2 000 personer.

Den aktuella lägenheten ligger på Narvavägen i stadsdelen Östermalm i Stockholm och är på sammanlagt 256 kvadratmeter fördelade på sex rum. Våningen inrymmer enligt bostadsannonsen bland annat ”ett stort vardagsrum med vackert dekorerad kakelugn och fantastiskt burspråk” samt ”unik cirkelformad hall med välvt tak och fiskbensparkett.” Fastigheten inrymmer i dag flera ambassader.

Inte bara det privata näringslivet och finansmarknaden roffar åt sig …

De politiska partierna gör allt för att roffa åt sig och skor sig … gapet till ”vanligt folk” gapar allt vidare. ..rent ekonomiskt alltså men …. och om inte annat … så försöker man roffa åt sig väljare.

Inte genom att framhäva sina värderingar och sin ideologi …  Nej, numera  pejlar man läget för att se vilken politik man skall föra.

Vart tog då ideologierna vägen?Värderingarna?

Och det är inte bara Alliansen. Miljöpartiet gör sitt bästa också  för att fånga in så många fiskar i sitt nät som möjligt.

– Fy för den lede, säger Skatan som tappat all tro … och t o m räknar sig till de desillusionerades skara.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

En bloggare, en klok man från Västkusten, Anders Nilsson, socialdemokrat, har också bloggat om det här … på sätt och vis …

Men bakom denna fars döljer sig en helt annan och djupare dimension. Var går frontlinjen mellan regering och opposition? Där Miljöpartiet ständigt försöker formulera det nya, det tillväxtbefriade samhället och Vänsterpartiet kommenderar höger-vänster om marsch tillbaka till ett samhälle och ett system som så grundläggande har visat sig misslyckas både med demokrati och välfärd, i denna opposition, var står socialdemokraterna?

Nyköpings västra

kallades området i  Nyköping sydväst om Nyköpingsån

Namnet  fram till 1952 Nyköpings västra, från 1953 (då Nikolai/Sankt Nicolai införlivades) är namnet Nyköpings Sankt Nicolai.

men man bor på Väster eller Öster … om man nu bor i Nyköping.

Skatan och Mannen bor på Väster idag … där Mannen också bodde när han växte upp.

Skatan bodde på Öster i sin ungdom.

De är båda idag så kallade ”återvändare”, ”hemvändare”.

Nyköping 1690 ur Suecia antiqua et hodierna

Stora torget ligger på Väster och ser i stort sett ut som det gjorde då (1840) om man bortser från Stadshuset (som byggdes 1962-1969) förstås… och det gör de flesta affärerna också. Ligger på Väster alltså.

Hittintills.

Stora torget. Gravyr av Elias Martin (1840).

Detta var sannerligen en lång introduktion bara för att visa några bilder från Nyköping som Skatan tog när Mannen och hon intog sin bröllopsdagsfirarlunch på NK-villan som ligger på Öster och promenerade ner till hamnen längs Nyköpingsån och tillbaka längs ån vid Nyköpingshus som ligger på Väster, knäppte några foton på Mannen och StinaFina med Bryggeriet (på Öster) i bakgrunden … där Mannens far var verksam som disponent tills det köptes upp och han gick i pension.

Så …

– Sätt igång då!

– Kör!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Vi måste ha blivit bönhörda

… alla vi som bönat och bett…

– Inte en vinter till .,.. inte en så´n vinter till … som i vintras … som förra vintern

– Inte en vinter till … med så´n kyla och sååå mycket snö …

Vi måste ha blivit bönhörda.

Nu slås det värmerekord på löpande band och vi har redan den 3 november 2011

Fast vinter förstås … det är ju liiite tidigt att börja snacka om vinter redan den 3:e november.

Men varmt har vi i alla fall ännu.

Ovanligt varmt.

Inte ens höst.

Knappast ens höst.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det märks på Skatans skall

… att hon inte hör till det unga gardet längre.

Man skola skriva ska istället för skall ... om man hänger med i tiden.

Skatan hänger med … men gillar sitt skall.

Hur har det då gått för skall?
Av DN:s pressarkiv att döma går det ett skall på sex ska – förutsatt att de flesta beläggen för skall inte är hundskall. (Jag kan inte sortera 61.568 förekomster.)
Kanske vore det dags att jag släppte formen skall. (Ska och skall – vad skiljer dom? – DN.se Kultur 2007-01-18  Catarina Grünbaum)

Så  … Skatan skall skriva skall

För det är svårt att lära gamla hundar sitta …

Även om det inte är hopplöst 🙂

Ska-musik

Tut tut … train to Skaville … Tut tut …

Men Skatan skall inte hänga på det tåget … till Ska-ville … hon skall skall-a vidare … med sitt skall.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Vem minns inte Manhattan Transfer?

Skatan minns i alla fall …

 

Ratarataraaa …

Nu kommer de till Stockholm igen

Vokalgruppen Manhattan Transfer slog igenom i New York 1974. Men det sångerskan Janis Siegel minns mest är vistelsen i Stockholm. –Sverige var ju det första landet vi åkte till, säger Janis Siegel som imorgon uppträder med Manhattan Transfer i Stockholm. (Harry Amster i SvD 1/11-11)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Ottar och Kärleken

Maggan påminde Skatan i sin kommentar där hon gratulerade Skatan  till deras  långa äktenskap, hennes och Mannens, att Ottar och Kärleken, biografien, kommit ut idag.

Maggan tyckte vi skulle blogga om Ottar.

Skatan tyckte inte hon var tillräckligt påläst ännu men Maggan har redan skrivit sitt inlägg …

Läs och begrunda hos Maggan och skänk Ottar en tacksamhetens tanke, flickor … och pojkar!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

– Jag var så full så jag hörde inte vad hon sa …

– Jag kommer inte ihåg…

Det kan man alltså påstå och skylla ifrån sig ansvar i framtiden om man har begått ett brått, våldtagit, misshandlat och rånat eller … ja …

och bli URSÄKTAD och  GÅ FRI …

Det är fullständigt SANSLÖST!

Skatan trodde inte sina ögon när hon nyss läste Brännpunktsartikeln i SvD som skrivits av Madeleine Leijonhufvud och Suzanne Wennberg, professorer em i straffrätt.

 

Man är naiv om man inte inser att en åtalad person, som har allt att vinna på att säga att han varit starkt berusad eller drogad, också kommer att göra den invändningen.

Madeleine Leijonhufvud och Suzanne Wennberg

 

Man är inte bara naiv, man är fullständig urblåst däruppe … om man tror nå´t annat.

I brottsbalkens 1 kap. 2 § står det: Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott. Detta har sedan decennier, också av HD, tolkats så att domstolen när den prövar om den åtalade har handlat med uppsåt ska bortse från misstag som beror på berusningen.

 

Nu har denna grundläggande regel satts ur spel … nu har det gått så långt att man kan ta sig en blecka,  ”sätta på kärringen”,  skylla ifrån sig, … och ursäktas, gå fri …

En dom i plenum hade inneburit en större garanti för att domstolen skulle ha överblickat konsekvenserna av tolkningen. Men att sammankalla hela HD – i september månad – ansågs tydligen ogörligt.

Frågan om tolkningen av bestämmelsen om straffansvar vid rus har varit aktuell i flera lagstiftningssammanhang under senare år. Men lagstiftaren har inte vid något av dessa tillfällen valt att göra någon ändring. Efter HD:s radikala vändning i tolkningsfrågan får vi hoppas att denna vilja aktiveras. Det uppkomna rättsläget är oacceptabelt.

… avslutar professorerna em. i straffrätt sin upprörda artikel …

Och Skatan instämmer förstås …

Vad sjutton är det som händer?

Detta känns sannerligen som en kupp.

Det ääär en kupp!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Stormigt värre …

var det för 42 år sedan … och värre blev det. *

Mannen och Skatan gifte sig alltså då … den 1 november 1969 …  när det var den värsta höststormen i mannaminne, den s k Allhelgonastormen **,  med blåst och regn och snö och hagel … och åska om vartannat.

Och har överlevt …

Tre underbara ungar, Karin, Lilla E och Sonen och så fem barnbarn, jämnt fördelade mellan de tre … 2 + 2 + 1: Ida, Johanna, Karl Axel, Agnes och Alice … och snart, snart ett till …

Den 17 november skall  Alice få ett syskon …

Skatan får inte heller glömma sina fina svärsöner: Svärson I och Svärson II och sin gulliga svärdotter, Pa, … som ju aldrig heller kommit i hennes väg utan att hon, Skatan, träffat Mannen och fått barnen och …

Hon känner sig rik … som hennes pappa brukar säga.

– Jag känner mig rik, jag känner mig verkligen rik som fått så fina barn och barnbarn, säger han med jämna mellanrum.

Så Skatan skall inte klaga  … och det gör hon inte heller.

Utom ibland, förstås.

– Mannen då?

– Jo,  tackar som frågar. Vi är alldeles som nygifta … då och då  och emellanåt …  🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

* Nej, Skatan, bara skoja´…  men en och annan liten orkan har väl dragit förbi och överlevts 🙂  om man så säger.

** … för exakt 42 år (…)   ”sedan har vi också ett beryktat oväder, ”Allhelgonastormen”. Ett djupt lågtryck på ner mot 960 hPa (millibar) passerade Svealand och drog ut över södra Bottenhavet. Vid Upplandskusten uppmättes medelvindar på över 35 m/s och i Stockholm lika mycket i byarna. Ovädret orsakade stora materiella skador i framför allt inre och östra Svealand, Östergötland och på Gotland.”

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Willy deVille … Da Capo

Skatan måste ju vakna denna måndagsmorgon i tid till Morgonrundan med StinaFina  trots en timmes respit klockan är ju egentligen inte sju, ju … och vad får henne att sprätta med ben och fjädrar om inte musik … och då menar hon musik som får det att rycka och sprätta …

Så … vilken tupp blir det som Skatan vill skall gala? Jo, Willy deVille , den nyligen upptäckte … om igen och om igen … spelar hon denna morgon …

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Skatan skulle förstås ha bloggat idag

… om tiden som för en gångs skull backat en hel timme … om något hon läst i tidningen … om gårdagen då den stora oredan i trädgården gick av stapeln: Årets höststädning … men … men …

det blev bara för mycket.

För mycket ilska i Skatan.

Så Skatan stegade in till sig, loggade på datorn och gick snabbt in till Facebook och kopierade bilden som hon ”knyckt” hos Momo Skogstroll och läste och läste och försökte lugna ner sig …

Skatan är ju lat av naturen så … fast det blev fööör svårt. Helt enkelt.

(Denna bild på Villa Skogsberg måste ha tagits tidigt om våren … häcken är gles och trädet har inga blad … )

Gårdagens städning gick galant … det var inte mycket att göra, solen sken, löven på gräsmattorna skulle ligga kvar och klippas sönder av gräsklipparen. Vi fixade med perennerna i rabatterna, plockade bort vissna rosor och njöt av de som satt kvar, klippte lite grenar än här än där. För den stora häckklippningen skulle sparas tills idag och skyliften var upptagen för hustvätten …

Idag däremot …

Skatan gick med StinaFina en timme senare och efter frukost på Morgonrundan

Detta bildspel kräver JavaScript.

och gick sedan med glatt mod ut i den småduggande morgonluften redo och kavat. För att jobba. Hon greppade en sekatör och började klippa och jämna till den där häcken. Genast kom herr Polis och undrade vad jag höll på med.

– Det ser du väl, sa Skatan

– Ja men det blir inte bra, ojämnt ser du väl, det skall vi klippa med maskinen …

– Jaha .. , sa Skatan och tog och började plocka grenar istället som en annan granne klippt från det höga trädet och släpade bort till kärran som så småningom skulle bort.

– Nej, så kan du inte lägga dom, så här skall de ligga, fick Skatan genast veta.

Det var i och för sig en välment kommentar men ändå … så jäkla onödig. Åt ena eller andra hållet var väl skit detsamma … men Skatan rättade sig förstås och lyfte om hela sjoket så att de lättare kunde greppas när de skulle lastas av.

Så började hon plocka bort vissna syrenblommor …

Nej, nej … du måste vara noga med att inte klippa för långt ner …

*suck*

Och så höll det på … och så fortsatte det.

Skatan och Mannen gick in och åt lunch … trötta i armar och rygg. Man är ju trots allt inte vaaan vid hårt kroppsarbete 🙂

När de kom ut igen sprutades det vatten hej vilt mot deras sovrumsfönster med högtryckstvätt och … det var bara det att de visserligen hade stängt fönstret som stått på glänt men inte ventilerna …

– Herreminje …

Försent! På hela den vita rullgardinen rann rännilar av smutsvatten, fotografierna av deras fina barn och  barnbarn var prickiga och genomblöta och mitt fina ömtåliga konstverk av vrakdelar, Hans Estviks skrotfågel, som jag köpte på vår utställning i somras … ja, det var väl inte sååå farligt med den … men så arg som jag blev har jag inte blivit sen … sen … jag vet inte.

Om man nu skall till att tvätta huset får man väl också se till att ge klara och tydliga instruktioner vad man skall göra, vad som skall förberedas etc etc … och hänga upp bland alla andra lappar och föreskrifter på anslagstavlan …

Så det blev droppen som fick den berömda bägaren att rinna över.

Och Skatan stegade in, Mannen torkade, torkade fönsterlister och fönsterbleck och Skatan fotografierna och blomkrukorna med Saint Paulorna (som ju inte skall vattnas ovanifrån har min svärmor lärt mig) och sen gick hon tillsammans med sin konstnärsgranne Johanna och mutade in sitt utlovade rum i källaren som ateljé och har inte satt sin fot utanför dörren igen …

Utom med StinaFina förstås …

Allt på en gång

Skatan hann inte mer än innanför dörren efter att ha hämtat StinaFina hos Titti förrän det var dags för nästa evenemang …

Hon har varit på Flax sedan i onsdags.

Då tog Skatan bussen till Stockholm, … inte tåget som hon brukar. På bussen  kan hon åka på pensionärsbiljett och den är bra mycket billigare, hon råkar inte ut för lövhalka och blir timmar försenad som hon kan bli om hon åker  tåg  och den, bussen alltså, ”går som på räls ”… 🙂 …

Ha ha nu var väl Skatan rolig va?

Väl  i Stockholm hälsade hon på pappa  och sedan … sedan tog hon bussen till L på Bondegatan, lämnade in sin väska och gick ner till ”stan” … Gamla Stan … och köpte sig ett par skor.

Ett par röda!

Nu är Skatan röd från topp till tå med lite svart däremellan …

L mötte upp, de gick på café och sen shoppade de loss (L alltså) nere på Sturegallerian. Skatan själv nöjde sig med skorna. De tog bussen hem och bytte om och satt i lugnan ro och pratade när telefonen ringde.

– Va, var det inte klockan sju?

– Nej klockan sex. Och vi sitter här och väntar på er.

Det blev en taxi till Östermalm och Matlagningsgänget som skulle träffas hos E R den här gången.

Men slutligen när alla var samlade blev  de bjudna på en fantastiskt god måltid … bestående av en pumpasoppa, därefter fläskfilé, med potatisgratäng, brysselkål, sallad och små tomater tillagade på något finurligt sätt som inte Skatan vet hur, kiwi- vindruv- och- en- slags nötter-fruktsallad med grädde till … kaffe och Chokobananer !!!

Och lite annat smått och gott.

Och vin!

Alla samtalade som vanligt högt, högre, högst … och sen tog de taxi tillbaka till söder när det var så dags.

Skatan hörde L och M ligga och prata tills klockan slog halv tre utanför i Sofia kyrka … tror Skatan att den heter …

och  så var det morgon igen och dags för returen till Nyköping med buss …  byte till bil och ut för att hämta StinaFina hos Titti, och  tlllbaka, Eftermiddagsrunda  … tupplur … och bryskt uppvaknade av att det slog i dörren och Mannen hade kommit hem (från Österrike).

Klockan halv åtta var det dags för nästa begivenhet

Tom Petty på Nyköpings teater.

Där rockades det loss.  Några av Nyköpings lokala musiker som Skatan  inte vet vad de heter stod för ”fiolerna”, nej .. för gitarr- trummor och sång förstås. Ingenstans ståtar de med namn … (SKANDAL! om ni frågar Skatan. För inte hinner man uppfatta något när man sitter där och blir presenterad för bandet 😦 )  …

Detta bildspel kräver JavaScript.

”Tom Petty-kväll
Kom och njut av Pettys musik och några av Nyköpings bästa lokala musiker” …
Det var allt som stod i annonserna!

Och det var tur att Skatan inte hade hörapparaten på sig för jösses …

De var bra!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Vad kul det är ändå att blogga …

… och tänk vad mycket nya människor Skatan har ”lärt känna” i den här NIRL-världen (Not-In-Real-Life-världen).

Nu sist när hon besökte Selma … som hon känt en tid …  och som blivit utmanad av Annieverse att beskriva sitt bloggeri,  fick Skatan lära känna Annieverse också och Annieverses skrivarblogg En roman blir till.

Och vips hade Skatan en ny vän … Om sedan vänskapen blir ömsesidig återstår att se … (det bästa med vänner på nätet är ju att de alltid finns där … kvar … även om man inte är så frekvent med besöken 🙂  )

Skatan hoppade också på utmaningståget … som Selma lämnade över till den som kände sig manad  …

Så … här kommer Skatans svar på frågorna …

1. Varför började du blogga?

Det är så längesedan så Skatan kommer faktiskt inte ihåg … av nyfikenhet och skrivarlusta … antar hon att det var … och att hitta bloggvänner. De  äldsta av hennes bloggvänner hänger faktiskt med från den allra första bloggen som Skatan hade …

2. Vad har du för mål med bloggen?

Skatan har inget mål alls … Möjligtvis att utveckla sitt skrivande. Men det behovet  kom allt eftersom …

3. Vilka bloggar följer du?

Många många många. Och väldigt olika. Men det som är gemensamt för dem alla är att de är personliga … precis som Selma skrev …

Gemensamt har det att de människor som skriver dem känns som riktiga människor. (…) Levande komplexa människor med upp och ner, sådan bloggar vill jag läsa.

4. Vad har du för favoritfärg?

Svart, vitt och rött …

5. Vad har du för favoritfilmer?

Eftersom Skatan haft en svacka i sitt biotittande är hon lite ”bakom” i fråga om filmer. Men en favorit som hon har sett många många gånger är Jules och Jim (Francois Truffaut) …

… så den filmen är hennes absoluta favorit.

6. Vilka länder drömmer du om att besöka?

Oj … ja det är många det. Kina, Japan, Australien … Ryssland kanske … många länder i Sydamerika. Skatan gillar att resa … och reser också gärna tillbaka till sina favoritländer Thailand, Österrike, Italien …

Så … det var det det.

Nu skall Skatan skicka den här utmaningen vidare är det meningen och gör det lätt för sig och erbjuder den till de av hennes bloggvänner som känner sig … manade … utmanade.

Shoot!

Läs även andra bloggares åsikter om

Bara så ni vet …

På lördag kväll kommer en som kallas Skatan ligga däckad …

Skatan säger då det …

– Vi skulle ju inte klippa häcken i år …

– Vaffö vaffö vaffö … gööör de på detta viset … 😦

Det ska i alla fall inte regna

– Säger dom nuuu ja …

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

De