Skatan meddelade alldeles nyss Mannen vad de ska göra någon gång denna sommar …
De ska på utflykt till Karlstad …
Helt klart.
Till Karlstad och det gamla danspalatset Sandgrund … som nu blivit Lars Lerin-museum
Bibliotek, målning av Lars Lerin
Man kan sannerligen slå klackarna i taket av många anledningar … och på många sätt och vis 🙂
Nej, det är varken StinaFina eller Skatan som återvänt till någon snö. Den bara kom tillbaka och puttade undan Våren helt och hållet objuden.
Och dom gillade det inte.
Matte Skatan krängde på StinaFina en tröja… eftersom hon är alldeles nyfrissad … så att hon inte skulle frysa 🙂
Det gillade StinaFina inte …
Hon gillade inte snön och hon gillade inte att vara extra påpälsad …
Hon gick och stod som en märla eller som en katt som skjuter rygg.
Men det är svinkallt fast det bara är nollgradigt …
Brrrr …
Fastighetsmäklaren som ska sälja Mannens och Skatans lägenhet var här för att titta, värdera och diskutera upplägget.
Skatan fick liksom se sin egen bostad i ett annat ljus. Med andra ögon.
I ett mäklarljus … med mäklarögon.
Skatan vet att hon har lite udda inredningdetaljer … 🙂
Det är inte direkt en avskalad minimalistik bostad med kohud på golvet och doftljus och så … utan ganska så udda med en uppstoppad skata i sovrummet, en uppstoppad ekorre i hallen tillsammans med björnhuvud (som är på låssas) och lite annat smått och gott.
Nu förstår Skatan bättre vad Mannen har fått stå ut med …
Men han har å andra sidan fått behålla sin matsal i ur och skur … trots att vi har världens största kök där man kan få rum lika många runt bordet som i matsalen …
Men en sak stod klar … helt klar efter mäklarens genomgång.
Alla uppstoppade djur måste bort … plus lite annat.
Hattarna ovanpå skåpet var däremot godtagbara accenter … lite kul så där 🙂 … ha ha haaa …
Men eventuella köpare kunde få ett första intryck av de där uppstoppade djuren och skatan … en uppstoppad skata i sovrummet … störtdykande … huuu …de kunde få ett första intryck som som sedan smittade av sig på lägenheten i stort … det finns ju folk med fobier …
Så nu går Skatan här och plockar … plockar bort och förbereder.
Det kan vara bra att inte vara ute i sista minuten … 🙂
Bodil Malmsten har hållit ett föredrag på Stockholms fantastiska Stadsbibliotek …
Man skulle varit där.
Föredraget handlade om Stefan Zweig som Skatan både har läst (Världen av igår och någon av biografierna … men det var ett bra tag sen) … inte mycket men dock … och gillar. Till skillnad från Bodil Malmstens andra idol … eller första idol … hur man nu ser det, Thomas Bernhard, som Skatan har svårare att ta till sig och inte riktigt ”lärt sig gilla” men ändå gillar ibland av det lilla hon ändå läst.
Skatan kan bara hålla med Bodil helt och hållet.
En ung Stefan Zweig … ung och en riktig snygging
Läs någonting av Stefan Zweig om ni inte redan gjort det!
För övrigt har Skatan nu Bodil Malmstens senaste loggbok i sin ägo att läsa.
Ja, för en hel vecka sedan … om hon ska vara noga.
Och det ska man ju vara.
Skatan läste Cordelia Edvardsons* kolumn i SvD den 27 mars och MÅSTE bara citera och hålla med och tycka och sent omsider ändå nudda vid den animerade debatten om ”hen” … ni vet.
Den debatten har väl inte undgått någon.
Det enda Skatan gjort hittills var en kommentar hos Mymlan som diskuterade ordet i en av sina kolumner.
Allt började med en sagobok ... Kivi & Monsterhund av Jesper Lundqvist och Bettina Johansson.
Debatten om hen alltså.
Och själva debatten … tycker Skatan … blev sedan något missriktad.
Genuspolitisk … om man så säger.
Hund!” tjuter Kivi. ”Ge mig en hund!
Annars sover jag inte en blund!”
Mappor och pammor och morbroster Jin,
en bryssling, en marfor, en halvkvartskusin,
små parvelpysor och storebröstrar;
alla står de runt sängen och tröstar
och visslar och tisslar och säger jovisst,
någon gång möjligen, nästan helt visst,
ska hen få en hund, kan de halvt säkert lova
– men bara om Kivi nu själv lovar sova.
Som ni ser är det inte bara hen, Kivi, som figurerar i rimberättelsen utan mappor och pammor och morbroster och marfor … Det är många begrepp som ställs på sin spets för en unge och som man kan fundera tillsammans kring.
Inte bara ”hen”.
Och den diskussionen och såna funderingar är väl inte helt fel …
Men som sedan diskussionen om hen har utvecklats måste Skatan instämma i Cordelia Edvardsons rubrik i papperstidningen
”Måtte jag ha dina bekymmer”
/…/ Därmed anländer vi vid dagens snackis: han, hon eller hen. Bland alla onödiga ingrepp i språkets anatomi tar ersättandet av han eller hon med hen nog priset. När skall ”hen” fylla en vettig funktion?
/…/ När genusmedvetna föräldrar retade sig på att personalen på deras barns dagis hejar på barnen med ”kom killar!” respektive ”hej tjejer!” tänker jag på ett uttryck som berlinaren med godmodig ironi använder när någon gnäller över obetydligheter: ”Deine Sorgen möcht ich haben” (Måtte jag ha dina bekymmer).
Den medfödda könstillhörigheten kommer knappast att manipuleras med språkliga egendomligheter, eller genom att en pojke får en docka i famnen, medan en flicka prackas på en leksaksbil. Pojken kommer i alla fall att växa upp till man, medan flickan blir till kvinna. Vilka sexuella preferenser de kommer att få har inte ett dugg att göra med dagisfrökens genusfostran. En homosexuell man vill vara en man, som har sex med andra män. Detsamma gäller förstås en lesbisk kvinna som vill vara kvinna, fastän hon föredrar att ha sex med kvinnor. (Givetvis finns det, mycket få, personer som sexuellt fötts i ”fel” kropp, men det är inte dem debatten gäller.)
Den gode och kloke fader Freud har satt upp tre mål som alla människor förr eller senare måste acceptera:
1. Det förhållandet att man är liten i förhållande till de vuxna, de stora.
2. Att det finns ett kön som man själv tillhör, och andra som tillhör ett annat kön.
3. Insikten om vår dödlighet. Att vi alla, utan undantag, måste dö, fastän ingen vet dagen eller stunden, kan ge ångest, men också tröst. Döden blir till vår mänsklighets sigill.
Så sant som det var sagt … så sant så sant sååå … tycker Skatan och ska nu gå ut till hen Mannen där ute i köket. Skatan tror att hen har dukat fram till kvällsmat … det känns i luften 🙂
* En av alla kloka kvinnor som Skatan beundrar sååå …
och har gått i ett enda huj …
– Vad var det med det då?
– Jo … en alldeles speciell dag var det …
Vad är det för en dag?
Är det en vanlig dag?
Nej, det är ingen vanlig dag
för det är Karl Axels födelsedag
Mannen och Skatan och StinaFina har varit med om en dag … Karl Axels 6-årsdag ... som gick i ett enda fläng från tidig morgon med sång och frukost på sängen och så presenterna förstås … det hett önskade och efterlängtade legot … och den STORA överraskningen … en CYKEL …
Mamma hade tagit ledigt från jobbet och Karl Axel hade förstås fått bestämma matsedeln … mormor Skatans lasagne 🙂 jo, jag tackar jag … som egentligen är Hirams köttfärssås mellan lasagneplattorna och ostsåsen … och Agnes och mamma gjorde tårtan som var den godaste tårtan Skatan ätit på länge … ja ända sedan Agnes födelsedag i augusti förra året.
Sedan blev det legobygge för hela slanten … Karl Axel och morfar hjälptes åt … cykeln måste provas i skogen och så var det fest på dagis … uppträde med dans, Zumba , med efterföljande mingel …
Karl Axel hade jobbat så hårt med legot att han fått nackspärr och nästan inte kunde dansa men när rytmerna och musiken dånade så kom han loss riktigt ordentligt.
Det var en trött mormor och morfar som nu är på hemmaplan igen … för att inte tala om StinaFina som ligger helt utslagen i Mannens fåtölj.
Snipp snapp snut … så var snart Karl Axels födelsedag slut …
”Beundran förblindar, sade Reger igår, den gör beundraren själlös. De flesta människor kommer inte ur beundrandet igen om de en gång hamnat i beundrandet och är därför själlösa. De flesta människor är själlösa hela livet bara för att de beundrar. Det finns ingenting att beundra, sade Reger igår, ingenting, ingenting alls.” (Gamla mästare, Thomas Bernhard)
Alltså är Skatan själlös …
Verkligen …
Hon är ett tomt skal, en kropp bara … hon som beundrar så många … levande och döda …
Pressfoto – Bernhard – Schmied
Skatan beundrar Bodil Malmsten, som beundrar Thomas Bernhard … hmm … som har skrivit ovan citat i sin bok Gamla mästare och antagligen menar det. Nu har inte Skatan läst Thomas Bernhard särskilt noga och mycket … han är väldigt svår att komma in i och inpå livet på … hon har försökt och försökt både på svenska och tyska … och ska inte ge upp eftersom Skatan beundrar Bodil Malmsten som beundrar Thomas Bernhard …
Cordelia Edvardson
Skatan beundrar Cordelia Edvardson som har en stor själ … men Skatan vet ju inte om Cordelia Edvardson beundrar någon …
Skatan beundrar Bob Dylan, Bob Marley, Tom Waits, Adele, Patti Smith, Joan Baez … oj oj oj .. med flera, med flera, med hur många fler som helst … det är så många som Skatan beundrar … Hemingway, Paul Auster, och och … hon kan inte räkna dem alla …
Skogsnuvan
Skatan beundrar sin vän och bloggaren Skogsnuvan som beundrar Skatan och har skrivit de finaste ord om henne som gjorde henne djupt rörd och väldigt väldigt glad:
Det som fick mig att tänka på det är min bloggkompis Skatan som är den mest sociala jag vet. Hon kommer hit till vildmarken till människor hon aldrig sett och efter en stund så känns det som man känt henne i hela livet.
Hon lyssnar och intresserar sig och får den mest tystlåtna person att börja prata med sig. Det kan jag känna är social kompetens. Det är faktiskt inte bara att kunna prata men måste kunna lyssna och ha ett genuint intresse för människor och sådan är hon ”Skatan” en helt fenomenal människa som jag beundrar.
Skatan beundrar förstås många många bloggvänner av olika anledningar … Lilla Blå … den mystiska ord-och-tanke-konstnären, Znogge … som skriver om sin vardag, sin familj och sina hundar så att man tycker man har känt dem i hela sitt liv fast Skatan inte ens vet vad de heter på riktigt … om hon så säga. Znogge med den stora integriteten … Och Ingrid förstås … som Skatan fått följa genom livet på Gotland och på Stenstugu tillsammans med hennes man Åke … om flytten från gården och om Åkes svåra sjukdom och bortgång … om livet på Gotland … om själva LIVET nu efter sjuttio …
Skatan beundrar Turez den yngsta av sina bloggvänner som blev mamma för ett år sedan och skriver så fint om sin lilla familj … i med- och motgång.
Skatan beundrar fotografen, konstnären, poeten, skådespelaren … you name it … tusenkonstnären Maria-Thérèse och fotografen och poeten Maria Rosenqvist. Hon beundrar förstås Loll …en så engagerad själ och som också lärt Skatan mycket om livet, hon beundrar Eldklotter … hon beundrar så många så hon kan inte räkna dem alla …
Ingen mera nämnd … och ingen glömd … kära vänner …
Ingen glömd …
Skatan kaaan ju inte räkna dem alla …
Av olika anledningar …
Hon beundrade Margith … som nu efter sin död nästan har fått helgonstatus … och nu skojar Skatan inte till det. Nej Margiths sidor framträdde … liksom Skatans mammas sidor förresten, som hon förstås också beundrar .. … ännu tydligare och klarare och så beundrandsvärda sedan Margith och mamma inte längre finns här. Först efteråt insåg Skatan vilken enastående, fantastisk människa Margith varit … som så många av hennes släktingar är .. de som Skatan nu träffar i Kärringgänget … och som Skatan beundrar …
Livet är fullt med människor och företeelser som Skatan beundrar … häpnar över … älskar.
Försvinner hon då själv … blir själlös?
Nej det kan hon då aldrig tro … hon FÅR ju av de hon beundrar …
… StinaFina och Skatan …
I barret alltså …
Skatan är ovanligt kortklippt … men det är bara för att snabba på förloppet att få bort de gulaktiga topparna och få fram det riktigt vita och stålgrå … Det hjälper nämligen inte att färga de gulaktig topparna stålgrå … de blir gula med tiden likt förbannat … fick hon lära sig nu sist.
Så det är bara att stå ut.
är det också för StinaFina att bli vårfin.
Hon ser ju ut som en golvmopp … minst sagt …
Och det är helt och hållet matte Skatans fel.
Men idag så …
Idag ska StinaFina trimmas och bli lika vårfin som sin Matte …
StinaFina blir svart-med-lite-rött-i också i fortsättningen … medan Matte Skatan nu är mer peppar-och-salt än svart-och-vit.
Nu stundar först Morgonrundan i nollgradigt väder men med skinande vårsol …
Fastän tvärtom då … förstås.
För bloggen är inte Verkligheten för Skatan.
Inte ännu.
Men nästan så.
Dåligt foto med blänk men en underbar bild av Camilla Pyk … just nu på Sjöhästen
Nu har Skatan i alla fall gjort en djupdykning ner i den verkliga Verkligheten några dagar, träffat Folke och Joy, ätit och druckit och pratat och pratat, varit på Femöre och på vernissage på Galleri Sjöhästen och promenerat i hamnen och sett Bryggeriet och NK-villan och Nyköpingshus och …
inte vet Skatan hur hon ska berätta om allt detta …
Det är svårt att komma igång igen efter några dagars uppehåll …
Och det vaaar längesen hon hade riktigt flyt härinne, Skatan … men men …
Ups and downs … that´s life …
En liten bildkavalkad får det bli så länge … med blandad kompott som både Folke och Skatan knäppt … (fast Skatan glömde förstås att knäppa för det mesta … utom ibland)
… och dags för storrenovering …
Buuuh … huuu
…
Skatan har varit på LYX och renoverat sig … både gjort ansiktsbehanding hos Sara …
… och klippt sig hos Ida … som inte fastnade på någon bild … men är den bästa av frissor som Skatan någonsin haft …
Om några timmar kommer besök från Skåne … Skatans halvbror Folke * med sambo Joy … för första gången hit hem.
De träffades ju senast på White Sand Beach på Koh Chang …
See you later Alligators …
* Det kanske inte syns så bra på den här bilden … men ”folk” har faktiskt tagit fel på Leif G W Persson och Folke … Nej … det syns faktiskt inte alls på den här bilden men Skatan kan hålla med om det … ibland så …
med en hårsmån.
När hon kom till Galleri Sjöhästen för sitt första deltagande i styrelsen för Galleri Sjöhästens Vänner fick hon höra att hon missat Prins Charles med en hårsmån.
Han befann sig inne i residenset och Skatan spejade från galleriets fönster för att se om hon kunde få en glimt av honom när han tog sig därifrån.
Men ki fick hon … Men hon fick shi … men ski fick hon …
(Hur i hela fridens namn stavas ki/shi/ski???)
I SvD står det att han ska komma till Sverige först i morgon men han lär ha varit på Saltå Kvarn redan idag. Fast också i SN står det att han kommer först i morgon.
Så … kanske Skatan inte missade honom ändå … kanske det var något annat högvilt som krävde hela den där säkerthetsstyrkan. Alla de där svartklädda männen i sina svarta bilar …
Kanske hade de tagit fel …
När hon var på väg till bilen för att åka hem och gick över torget tänkte Skatan att hon ändå bodde i en vacker stad … med ett torg som är och ser ut … i stort sett … som det alltid har gjort …
och när hon kom hem till sitt och klev ur bilen mötte hon en blå himmel så vacker att den inte kan återges rättvist på bild … en riktig vårhimmel …
Lite besviken blev Skatan allt på Bodil Malmstens insats i Babel sist …
Hon behöver sannerligen inte vara ställföreträdande ilsken. Vi är många som är ilskna alldeles för oss själva. Speciellt om vi har blivit illa behandlade …
Saker är som de är … många gånger … säger hon i programmet. T ex att hon har korta ben. Och de är ju onekligen som de är. Liksom Skatans näbb m m m m .
Men om hon nu tycker att det mesta är som det är, är det ju djäkligt energislukande att vara ilsken över saker som är som de är.
Eller … ?
Det finns sådana som är ilskna och gör något åt det … försöker förändra … det de är ilskna över.
I och för sig gör Bodil Malmsten väl det med sina böcker som ALLA älskar … och läser och reagerar på.
Och slipper på så sätt agera ut sin ilska mer än att reagera på ett litterärt sätt … och låta andra ”ta över”. Det är hennes sätt … och det är väl … ja, det är väl bra… men
Men … ?
Hon har flyttat hem till Sverige men verkar inte gilla sitt hemland särskilt mycket längre … I sitt senaste inlägg i sin blogg Finistère tycker hon till om med att Land du välsignade, Sverige, ska läggas ner …
är rubriken och så länkar hon till en artikel som får mitt ? att bli ännu större
I snart ett års tid har SvD Näringsliv granskat myndigheten Invest Swedens verksamhet, vars syfte är att locka utländska bolag att investera i Sverige. Det har handlat om fusk i myndighetens statistik över skapade jobb, hjälp till kinesiska skalbolag och tjänstemän som utövar påtryckningar för att blufföretagen ska få stanna i Sverige
Är det inte bra det … att man lägger ner en myndighet som visat sig fuska stort … eller ?
Vad MENAR Bodil Malmsten?
Nu har Skatan beställt Bodil Malmstens loggbok som ska bli lika kul att läsa som allt annat. För hon är inte Bodil Malmsten för inte . Hon får Skatan att reagera … på ett eller annat sätt. Och det gillar Skatan. 🙂
Det stämmer till eftertanke … onekligen … 🙂
Nu är det andra leksaker som gäller … både för stora och små …
Det har en mormor/farmor redan förstått. Fast att läsa ”riktiga” sagor eller bygga lego … det slår än så länge ut det virtuella …
Hmm .. vet Skatan … i alla fall 🙂
Tror Skatan … i alla fall 🙂
nu , Lilla Blå.
Skatan kunde hämta sitt exemplar av Dubbelexponering idag på bensinmacken som lämnar ut paket …
Den lovar verkligen gott …
Skatan kastade sig över den och har redan läst några sidor så hon vet …
Dubbelexponering av Suzanna Dilber är
… en drabbande roman om vad kärlek är, eller inte är
Suzanna Dilber debuterar som författare med den här boken men är också skådespelare, regissör och översättare … och som om inte detta skulle vara nog också bloggare 🙂 …
Men då heter hon Suziluz.
har bara fortsatt och fortsatt och blivit etter värre och Skatan håller på att bli verkligen tokig. Nu har rastlösheten krupit uppåt och det kryper och härjar i armarna också.
Är det inte det ena så är det det andra …
Trots fantastisk behandling av DansBritt och Maja.
Nu var goda råd dyra om inte Skatan skulle flaxa iväg och göra något oförlåtligt, oåterkalleligt … som att hugga av sig sina bråkiga lemmar. Till exempel. Så … Skatan ringde till Kinesen som tyckte att Skatan skulle tala med hans fru, Linnea, som är utbildad kinesisk läkare och en fena på akupunktur.
Skatans gube, Mannen, som är en mycket skeptisk man … skeptisk mot allehanda alternativa behandlingar, naturmediciner etc etc blir smärtbehandlad med akupunktur av henne och har fått påhejarrop från etablissemanget, de skolade läkarna, smärtläkarexperterna … så då förstår ni.
Det är lugnt.
Hon kan sina saker.
När Skatan berättade för Linnea om den behandling hon fått av sina vänner med de magiska händerna, DansBritt och Maja, sa Linnea att det inte är så ovanligt med sådana reaktioner som Skatan fick och beskrev ingående varför …
Allt handlar om balans …
När man sätter igång med massage eller annan helande behandling försöker kroppen återställa en balans som är på svaj. Då kan det hända … och det är ganska vanligt … att det blir värre innan det blir bättre … Kroppen trilskas lite … vill inte vara med på noterna. Och så bad Linnea Skatan att noga ge akt på hur hon reagerar den här gången, anteckna och komma ihåg … hon satte många nålar i huvudet på Skatan, ska ni veta … OCH på benen … OCH på armarna. Men utan att slå på strömmen 🙂 … Nu ska behandlingen långsamt anpassas så besvären verkligen försvinner, sa Linnea …
Skatan skulle ta sin tablett i god tid innan besvären BRUKAR sätta igång men hann inte riktigt med utan pirret hade redan börjat när hon intog kvällens första … Nästa tabeltt skall hon ta två timmar … cirka … före sängläge sedan. Det gjorde Skatan också mycket riktigt.
MEN …
Skatan kände att hon inte skulle orka med en usel sprattlande natt till så hon slängde i sig en sömntablett som hon hittat bland gömmorna också … och somnade … och sov som en stock … HELA NATTEN.
Men I KVÄLL ska Skatan skippa sömntabletten så hon får se ” på riktigt ” … och på torsdag ska hon till Kinesen igen … ja, till den kvinnliga halvan av kinesparet … yin …
Det ska bli spännande. Då ska Linnea ha med sig en bild på hur det ser ut därinne i hjärnan och sambandet med krypandet i benen … och hur balansen ska kunna återställas. Och i morgon … i morgon ringer Skatans husdoktor och berättar om remissen … om hur det går med den. Men förr eller senare … på ett eller annat sätt … SKA Skatan komma till och få bli undersökt för sina ”restless legs” och sova i Avesta … Kosta vad det kosta vill …
mötte StinaFina och Skatan på dagens Morgonrunda.
Och sen kom blåsten … stormen.
Det var inte riktigt klokt som det blåste. Skatan hade fullt sjå att få hatten att sitta kvar på huvudet när hon gick hem från Kinsesen. Eller rättare sagt från Kinesiskan … för det är hon som är läkare och hon som behandlar Skatan nuförtiden för det ena och det andra …
Men nu gick hon händelserna i förväg.
Och så mycket i förväg att de faktiskt får vänta till en annan gång. För alldeles strax är det styrelsemöte i Villa Skogsberg och hela huset är ju med i styrelsen … fler är vi inte …
Varken hackat eller malet blev det … som vanligt när det gäller Skatan … varken bu eller bä …
Krax!
… som bakgrund till sin jordnära skata.
Hon ääär helt enkelt för mycket luft och vind för att gilla det illandes gröna …
En kompromiss … får det bli.
Lite luft … eller vatten eller … tja, ta det som ni vill.
🙂
svävar onekligen för jämnan omkring högt uppe i det blå …
Ibland med ett tydligt mål och med huvudet på skaft … men för det mesta lite hit och dit … i sick-sack.
Och Skatan har uppenbara svårigheter att sätta ner fötterna … också de svävar lite planlöst över marken … har liksom svårt att rota sig … förankras.
– Nu ska det bli andra bullar … Moder Jord!
Om hon så ska tvingas sätta tyngder på dom så …
Balans är vad livet går ut på att finna … balans … ying och yang …
I Kina … (鹊 què = skata på kinesiska) … är Skatan vare sig tjuvaktig eller en “olyckskorp” … På grund av sin svartvita fjäderdräkt har den setts som en symbol för yin och yang. (Wikipedia) och är snarare en lyckobringare … vilket den här Skatan ju hellre ser sig som
Som en början på Skatans förankring har hon tagit fram planteringsjord och blomkrukorna för att plantera om sina stackars misskötta växter … inte många … men ändå … de ska ju också hållas vid liv.
Och som ett tecken på sina allvarliga intentioner har Skatan bytt färg från det luftiga blå till det livgivande gröna här i bloggen och bild på en skata som lugnt spatserar omkring i det gröna …
Foto: Agneta Hallberg
Skatans tankar 