Kategori: Skatans Tankar

Det gamla vanliga … datorkrångel

Unknown

Gästabudsstaden AB är de som ska tillhandahålla nätmöjligheten för de som kommer att bo på Söderblick dit Skatan och Mannen ska flytta före jul. De använder sig endast av fiberlösningar fram till fastigheterna.

Det är alltså Gästabudsstaden som gäller, Gästabudsstaden och inget annat.

Då trasslade det förstås genast till sig.

För för Skatan och Mannen och de som bor på Söderblick finns det  inget annat val än det utbud som Gästabudsstaden erbjuder.

Och bland de sex leverantörerna att välja mellan finns ingen av de stora  … Telia eller Tele2.

800px-Fiber_optic_illuminated-300x187

Innan de for till Skåne kontaktade Mannen Tele2 som de använder för allt (mobilerna, internet, fasta telefonin …  med undantag av TV) och berättade att de inte längre kunde använda Tele2 för internet och den fasta telefonin men var angelägna att behålla sitt telefonnummer trots att det skulle bli så kallad IP-telefoni. Mannen fick besked att det var tre månaders uppsägningstid på det mobila nätet och det var ju som det var  … de skulle ju inte flytta förrän strax före jul  … och det var bara att finna sig i att betala för ytterligare två månader.

Döm om deras förvåning när de återvände från Skåne.

Tele2 hade ”klippt” av nätet … trots att de betalat och trots att de har tre månaders uppsägningstid.

När måndagen kom ringde en ganska irriterad man till Tele2 och träffade en tjänsteman där som var full av förståelse … hens kollega hade gjort fel … Mannen och Skatan  skulle få sig ett mobilt modem tillskickat och Tele2 skulle kreditera räkningen och hen bad sååå mycket om ursäkt.

Men inget mobilt modem har kommit och fyra telefonsamtal senare med olika personer …  som inte kan se vad den ena har lovat och vad som hänt i ärendet …  har de fortfarande inget modem men fortfarande ett löfte om ett sådant.

Man blir så trött …

Mobilt Modem

Skatan har ett gammalt modem (3) som fungerar bristfälligt … för att inte säga väldigt dåligt …

Det är i och för sig bara en (1) av anledningarna till det hackiga engagemanget på nätet.

Man blir så trött …

I morgon måndag hoppas de på bättre tider och på ett modem att hämta på posten (= ICA).

Annars får Skatan … blir Skatan … helt fruktansvärt galen.

En lista med svar från din bokhylla

 

Ännu ett tips på en kul lista med frågor som ska besvaras med titlar från bokhyllan.  Skatan läste den först hos Ingrid men hon tror Znogge var inspiratören den här gången också

Hej! – Godmorgon midnatt (Reginald Hill)

Hur känns det? – Instängd (Doris Lessing)

Hur har din dag varit? – Luftburen (Per Wästberg)

Vad har du på dig just nu? – En enda ros (Dorothy Parker)

Vad lyssnar du på just nu? – Det pepprade suset (Suzanne Brögger)

Vad ser du om du tittar till vänster? – De från norr kommande leoparderna (Bodil Malmsten)

Hur är vädret hos dig? – Snö (Orhan Pamuk)

Vad ska du göra i helgen? – Falla fritt som i en dröm (Leif G W Persson)

Vad önskar du dig till julklapp? – Kärlek (Toni Morrison)

Hur ska du fira jul i år? – En fest för livet Ernest Hemingway)

SD:s toppnotering i opinionsmätning skrämmande

Skatan blir verkligen rädd och skrämd … och förstår inte hur hela 8,6 av väljarkåren (statistiskt förstås och  mätt av TV4/Novus) överhuvudtaget kan tänka sig rösta på ett rasistiskt, invandrarfientligt parti som nu den senaste tiden i handling visat vad de går för …

Tillmälen, järnrör, lögner och ideliga ”avslöjanden” som SD:s partiledare Jimmie Åkerlund krampaktigt försöker skyla över genom att omplacera och  ”snacka en massa skit” … verkar inte skrämma bort sympatisörerna.

Och nu har också  äldre väljare  … som man tycker skulle vara något klokare  och som borde ha ett bättre minne om vad som hände på 30-40-talet ute i Europa … ( i Hitlers Tyskland, i Österrike, Ungern …) när pengarna tröt, arbetslösheten var hög och man behövde syndabockar (precis som nu … fast Skatan hoppas innerligt att vi öppnar ögonen innan det är för sent den här gången och att vi har lärt av historien) … nu har alltså också äldre väljare börjat lämna sina tidigare sympatier hos främst Moderaterna och Socialdemokraterna och skulle rösta på SD om det var val idag. 😦

I den senaste mätningen från Novus vinner partiet framförallt väljare bland äldre och i Stockholmsområdet. Väljarna kommer främst från Moderaterna och Socialdemokraterna.

Att man vill ha dömda brottslingar och rasister som representanter i den svenska riksdagen  … ja … det är inte bara skrämmande det är ofattbart … O F A T T B A R T.
***
Foto: AP
***
När kommer SD göra likaledes … de  vill redan kartlägga riksdagsledamöter med dubbla medborgarskap,  SD vill ha  bara ”helsvenska”  riksdagsledamöter …
***
Att Skatan har *** mellan styckena beror på att hon inte kan få radavstånden vid nytt stycke att fungera. Så då gjorde hon så här. Hon   gulmarkerar stjärnorna också … 😦 … som en PROTEST …
***
Om inte frågan Vart är vi på väg? ställs i ett helt annat sammanhang och mycket trevligare sådant så skulle Skatan ställa den här.
***
Hon gör det ändå.
***
VART ÄR VI PÅ VÄG?
***

Så vad säger det om ett land vars ledare tiger, då rasism och antisemitism brer ut sig? Vad säger det då vi inte visar tydlighet och tar ställning för människors lika rätt och värde? I en tid då civilkurage och att slå vakt om vår demokrati är viktigare än någonsin, vad säger det om dig och mig att det ser ut så i vårt land?

”Satans fega blötdjur”, har jag lust att ryta, som Kapten Haddock.

Henry Bronett © 2012

20 bästa om mina vanor

Znogge hade avslöjat sina  vanor/ovanor  så då avslöjar Skatan sina … härmed 🙂

bageriet, matbröd: Fazers danska rågbröd med en god ost. Eller surdegsbröd från Hellmans …
bageriet, kaffebröd: är inte mycket för kaffebröd … men saffransbröd så här års är alltid gott
blomsteraffären: blomsterbutiken på Stora torget … köper gärna gladiolus, tulpaner och nu mina amaryllis och hyacinter där.
smycken: ringar … alltid (inte vigselringarna 🙂 men andra som Skatan antingen fått av Mannen eller köpt själv. Örhängen och halsband efter känsla och tillfälle. Sällan armband.
pizzan: Pizza är gott men Skatan har ingen särskild favorit men det ska vara färska råvaror på (inte så´n där pressad skinka) och helst champinjoner  …
thaibuffén: Ja tack … Pas (Sonens hustrus) eller hennes mammas eller mosters …
fiskrestaurangen: Rökeriet i Yngsjö eller fiskbutiken i Kivik eller …
kameran: Canon EOS 550D med två objektiv hade Skatan … men den pajade i Thailand så hon har givit bort objektiven och fotograferar mest med sin iPhone. Har skaffat en Olympus som tål fukt … man kan dyka med den … ja, hur djupt kommer Skatan inte ihåg men den klarar i alla fall fukten i Thailand. Har inte fått in känslan för den ännu i alla fall. Vi får se hur det blir med det.
bil: Vit automatväxlad VW Golf
moped: har aldrig ägt någon eller kört någon
handelsträdgård:Rosendals trädgård i Stockholm
tv-serien: Six feet under, Borgen
på nätet: besöker hon bloggar, FaceBook, googlar, ser en och annan film, kollar missade TV-program på Play,
boken: Otaliga, olika men hon har sina favoritförfattare förstås … Bodil Malmsten, Paul Auster, Haruki Murakami … nej, det är så många men hon nöjer mig med de här tre just nu …
resmålet: Just nu Koh Chang, Thailand, dit Skatan gärna återkommer för värmen, människorna och musiken. Annars storstäder som London, Paris, Wien, Prag, Rom etc etc … Berlin har hon  kvar att flaxa runt i och uppleva 🙂
drycken: rött och vitt vin och vatten … och Chang i Thailand eller Singha … (öl alltså)
shoppingstället: inget speciellt …
staden att bo i: Sista anhalten: Nyköping där de  är så kallade ”återvändare”, Mannen och hon. Deras ungdoms stad …
storstaden: Stockholm , London
morgontidningen: Södermanlands Nyheter, Svenska Dagbladet

Lars Lerin och Sommarpratarna

Det är svårt att vara modig när du bara är ett mycket litet djur.

Igår tittade  Skatan på Sommarpratarna  med Sven Wollter, Lars Lerin, Elsa Billgren, Björn af Kleen ( som talade så fint på dalmål) och Astrid Assefa.

Detta fantastiska program där vi får möte alla dessa spännande människor som vi kunnat lyssna till i somras  handlade igår  om liv och död … och död och liv. Om ursprung och rötter …

Och om  mod.

Om KÄRLEK förstås …

Ja, om vad det är  att LEVA … helt enkelt  …

om livet 🙂

Och Lars Lerin var där ….

Lars Lerin ja …

Han den största av  akvarellkonstnärer i Sveriges avlånga land … denne lågmälde, ödmjuke konstnär från Värmland som kan skildra vintern och kylan och ödsligheten och ensamheten och avskildheten och … och melankolin så mästerligt.

Och som ser detaljerna …  de små små detaljerna 🙂

När Lars Lerin  skulle säga något om Björn af Kleen  … som han kanske var mest nyfiken på att få träffa eftersom Björn af Kleen var den som var  ”mest svår att förstå sig på” ,  som han också var lite spänd ( ”halvskrämd”) inför att möta ….  så  var det  Björns  mun (”han har en lite rolig mun, tycker jag”)  som han lagt märke till och kommenterade 🙂 .. Björn av Kleens mun alltså.

Björn av Kleen var lika nyfiken på Lars Lerin.

Den här gången rörde sommarpratarna vid något djupt inne i Skatan och det berodde väl på samtalsämnena förstås … de existentiella  … hon hade tårar i ögonen många gånger under programmet … när Elsa Billgren berättar om sin barn- och ungdomsvän … sin bästa vän … som tog livet av sig.

– Det var min bästa vän Carolin som tog livet av sig när hon var tjugoett

När Astrid Assefa talade om sin far som hon först träffade som tjugotvååring och trott vara död … om hur viktigt det var det här mötet för att förstå sig själv … och .. vad det betydde .

Ja … allas samtal berörde …  Sven Wollter talade om sin dotter som dog tidigt av annorexia och diabetes före trettio års ålder, och Björn som bär ett adligt namn efter sin mor men inte ”platsar” i Riddarhuset eftersom hans pappa inte var/är adlig och som skrivit en bok om dagens adel som väckte stor uppmärksamhet när den kom ut … talade bl a om hur han känner sig lite hemlös i sin identitet genom det här … han talade om tillhörighet och utanförskap.

Men ”störst av allt är kärleken” och det i programmet som ändå etsade sig fast hos Skatan var när  Lars Lerins berättade  om sin kärlek Junior, hur han vågat ta steget, kastat sig ut … och träffat rätt …

Programmet gav också en Lars Lerin-effekt på Skatans Tankar. Från att ha några hundra läsare som mest åkte plötsligt antalet upp till över 2000 … och de alldra flesta hade sökt på Lars Lerin som ju Skatan bloggat  om några gånger tidigare…

Intresset för konstnären och människan Lars Lerin är skyhögt 🙂

Handlingsförlamning

Hemma igen i Villa Skogsberg och flyttröran …

och det grå … gråare … nej,  gråaste väder man kan tänka sig.

Skatan blir alldeles handlingsförlamad.

Så förutom att hon gjort vissa ärenden så ligger hon som en död skata … inte som den döda skatan som flyttat in i lufttrumman hos Sonen och dött där och som Mannen hittade när han höll på att renovera hos Sonen i Borlänge  … inte sååå död …

men … i alla fall handlingsförlamad.

Och det enda hon egentligen behöver tänka på idag är vad de skall äta till middag.

Skåningarna är inga fiskälskare som Mannen och Skatan så härhemma  kommer det  nu att serveras fisk  hela veckan lång …

Dagens rätt blir torsk med äggsås …

I morgon någon laxrätt … i övermorgon tonfisk …

På torsdag … hm … ja den dagen den sorgen.

Märker ni hur mycket Skatan har på hjärtat …

Inte så mycket att komma med men ord ord ord i alla fall.

Och så ska hon ligga på sofflocket och lääääsa. Också.

Hon läser sista delen på 1Q84 av Haruki Murakami … ja det går långsamt när man läser så mycket annat  emellan … tidskrifter mest  … Den är fortfarande  spännande och överraskande men som Skatan ändå tycker kunde varit en hel del kortare …

Fast då hade det kanske inte blivit någon trilogi förstås.

Imorgon sätter hon igång igen ordentligt och röjer … det tar emot ordentligt … men hon mååååste ju …

Du Puh, vad är det första du tänker när du vaknar på morgonen?” frågade Nasse
”Jag undrar vad jag får till frukost”, sa Puh.
”Vad tänker du Nasse?”
”Jag undrar vad det skall hända för något roligt idag”, svarade Nasse
”Mmm”, sa Puh tankfullt, ”Det är samma sak”. (Källa: Nalle Puh)

Skatan lämnar Svenska Kyrkan

 

När Skatan var så där 13 eller 14 år åkte hon regelbundet  från Nyköping till Eskilstuna och reglerade sina tänder.

Hon åkte buss dit och hem …

En gång när hon var på hemväg från Eskilstuna och gick mot busstationen dök det plötsligt upp en man vid hennes sida som började knuffa på henne och skrika åt henne, jaga henne  och till slut slå henne med en ihopvikt tidning.

– Jävla judeyngel, judesvin … din morsa skulle ha gasats ihjäl så att man slapp se så’na som dig gå omkring

Osv osv …

Skatan snubblade fram och karl´n efter. Till slut slank hon in i en affär och sjönk ihop … alldeles ifrån sig. Hon skakade i hela kroppen och hulkade fram vad som hänt.

Mannen hade försvunnit … någon kanske följde Skatan till bussen … hon kommer inte ihåg men hon kommer ihåg hur utsatt hon känt sig … hur hemskt det var …

Det glömmer hon aldrig så länge hon lever.

Och hon började läsa om judarna, om andra världskriget, om Israel …

Hon läste också skönlitteratur t ex  Exodus av Leon Uris flera gånger.

Skatan identifierade sig med judarna.

Och blev nästan besviken när hon inte var judinna när hon äntligen tog mod till sig och tog reda på sina biologiska föräldrar.

Israel-Palestinakonflikten är ingen enkel konflikt … och Skatan är ingen Mellanösternexpert. Men en sak är hon alldeles säker på. Och det är att det inte bara handlar om en ockupationsmakts övergrepp. Att Svenska Kyrkan tar så klar och tydlig politisk ställning för ena parten i ett så komplext skeende gör att Skatan bara inte kan vara med i Svenska Kyrkan längre.

Hon går ur …

Kyrkomötet om Israel-Palestinafrågan
Kyrkomötet har idag beslutat att uppdra till kyrkostyrelsen att:
• sända Kairosdokumentet och internationella nämndens svar till kyrkomötets ledamöter.
• fortsätta sina ansträngningar att kräva ett slut på den israeliska ockupationen av Västbanken, Östra Jerusalem och Gaza och i att rekommendera församlingarna att följa uppmaningarna i Kairos Palestina-dokumentet att avbryta investeringar, införa sanktioner och bojkotta företag och produkter från de israeliska bosättningarna på de ockuperade palestinska områdena, (Skatans markering) Västbanken och Östra Jerusalem samt i att stödja de krafter i Gaza som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter och kräva att den pågående israeliska blockaden av Gazaremsan hävs.
• fortsätta att kräva ett slut på den israeliska ockupationen av Västbanken, Östra Jerusalem och Gaza.
• uppmana den svenska regeringen (Skatans markering … Om ett par veckor kommer dessutom FN:s generalförsamling att rösta om ett erkännande av Palestina som en FN-stat med observatörsstatus. Något som både Israel och USA ser som ett allvarligt hot mot framtida fredsförhandlingar (en annan politisk uppfattning) att verka för att Palestina upptas som fullvärdig medlemsstat i FN.)
• fortsätta att aktivt verka för en fredlig och rättvis lösning på konflikten Israel-Palestina.
• uttala att Svenska kyrkan kräver ett slut på den israeliska ockupationen och att en palestinsk stat etableras sida vid sida med staten Israel i enlighet med FN-resolutioner utifrån förhandlingar mellan parterna. Svenska kyrkan stöder fullt ut Israel som en suverän stat inom internationellt erkända gränser liksom vi fullt ut stöder en suverän palestinsk stat i Gaza, på Västbanken, inklusive Östra Jerusalem. Det innebär en tvåstatslösning baserad på 1967 års gränser.
• uttala att Svenska kyrkan kräver ett slut på både palestinskt och israeliskt våld mot civila och att mänskliga rättigheter och internationell lag efterlevs av båda sidorna i konflikten.

Vad säger Svenska Kyrkan om ockupationsmakten Kinas övergrepp mot Tibet … vad säger Svenska Kyrkan om detta, vad sägs om vad som händer i Syrien …

"Den störste fanatikern är den störste tvivlaren. Han vet det inte.
Han är en pakt mellan två
där den ene skall vara synlig till hundra procent och den andre osynlig.
Vad jag avskyr uttrycket ”till hundra procent”!

De som inte kan vistas någonannanstans än på sin framsida
de som aldrig är tankspridda
de som aldrig öppnar fel dörr och får se en skymt av Den Oidentifierade
gå förbi dem!"
(Tomas Tranströmer, ur dikten Guldstekel)

År efter år beskjuts Israel med raketer från Gaza och Hamas … som inte vill  ha en tvåstatslösning utan se Israel utraderat från kartan helt och hållet. De använder  t o m  sina barn som sköldar.

I Israel har visserligen inte  lika många liv skördats av rakterna  som palestinierna i  Gaza förlorat genom Israels bomber…

Och …

Mord av civila i en konflikt är oacceptabelt. Detta oavsett vem som begår det, regeringen i Syrien, Hamas eller den israeliska armén. Det är vår rätt att anklaga de som begår dessa dåd för mördare.

Men så ofta när det gäller Israel-Palestina konflikten, väljer kritiker att se Israel enbart som en ockupationsmakt och inte som ett ”vanligt land”. Jag tänker både på journalister och på mina vänner som liksom mig tillbringat många år att studera och leva i Israel och Palestina. Ett populärt citat som har börjat cirkulera på Facebook i samband med Israels bombningar av Gaza är av den berömde amerikanske aktivisten, Noam Chomsky, som i princip tar ifrån Israel rätten till självförsvar. Vad Chomsky menar är att eftersom Israel är en ockupationsmakt, så kan den inte rättfärdiga sina attacker i de ockuperade områdena som självförsvar.

—

Det handlar inte om vem som har rätt eller fel. Det handlar om två folk som lider av en konflikt. Den konflikten är dock lika verklig i Gaza som den är i södra Israel, i städer som Sderot som har beskjutits med raketer i många år. För två generationer av israeler som är födda efter Israels skapelse 1948, är Israel ett verkligt land, det är i deras ögon deras hem. De ser inte Israel enbart som en ockupationsmakt. Detta måste vi förstå. När dessa israeler ser raketer skjutas mot deras hem, så är det första de tänker inte att ”vi är en ockupationsmakt och vi har inte rätt att försvara oss”. De tänker på att försvara sitt land, för att de bryr sig om sitt land och värnar om det. (Salam Karam)

"Det kom en dröm. Han var på en sjöresa.
I det grå vattnet uppstod en rörelse
och en röst sa: ”Det finns en som är god.
Det finns en som kan se allt utan att hata.” 
(Tomas Tranströmer, från I Nildeltat)

Anna Laestadius Larsson

är ibland i radikalaste laget för Skatan … men ofta ofta gör hon tummen upp för hennes åsikter.

Oftare och oftare … faktiskt.

Idag har Anna skrivit en kolumn i SvD som Skatan inte bara gör tummen upp för utan Skatan håller med och tror hon har heeelt rätt och hoppas verkligen att den ska få spridning och läsas av ALLA …

… och kanske främst av politikerna i kommunerna och Jan Björklund förstås.

Och FÖRÄLDRARNA och mor- och farföräldrar …

Rädda pojkarna – gör kvinnor av dem

Glappet mellan flickors och pojkars slutbetyg i grundskolan ökar. Tjejernas genomsnittliga meritvärde är numera 223,8 av maximalt 320. Killarnas är 199,5. Det visar Skolverkets statistik från vårens avgångsklasser. Utbildningsminister Jan Björklund skyller på de nya undervisningsmetoderna som lägger större ansvar på individen. Han menar att en återgång till den gamla klassiska katederundervisningen skulle gynna pojkarna eftersom de har svårare än flickorna att koncentrera sig och ta ansvar. Och så kan man ju se det.

—

Flickor lär sig redan från bebisstadiet att bli ”duktiga flickor”. De får ligga ensamma längre och ammas inte lika ofta som pojkar. När de blir större får de lära sig att äta själva, klä på sig och pottränas tidigare än pojkar. Inför pojkarnas behov är vi mycket mer lyhörda, samtidigt som vi uppmuntrar dem att busa, stoja och ta plats i högre grad än flickorna. När de inte kan sitta stilla, när de dunkar en plastspade i huvudet på ett annat barn i sandlådan, när de inte vill läsa boken vi gett dem skrattar vi och säger överseende ”boys will be boys”.

Sedan när de blir lite äldre och ska få betyg, i årskurs sex från och med i höst, förvandlas allt det där pojkiga till något dåligt. Att vara pojke – med allt det vi låtit det stå för – som tidigare bara var charmigt blir plötsligt ett problem. Bums så blev det allvar. Dags att sitta still. Läsa långa texter. Sluta spexa och jobba fokuserat i grupp. Som om det är möjligt så där bara över ett sommarlov.

—

Det finns så klart ganska många pojkar som inte lever upp till ”bad boys”-idealet. Som är duktiga i skolan. Pluggar, fast kanske i smyg. Inte alls känner sig så tuffa och vill ta så stor plats. Killar som smälter in i väggen eller spelar ett spel i rädsla för att kallas fikus eller kärring. Visst kan vi satsa på katederundervisning och mer disciplin. Fler lärare skulle verkligen inte skada. (Skatans kursivering) Men vill vi hjälpa pojkarna på riktigt bör vi börja redan när de är bebisar. Och göra ”kvinnor” av dem.

Skatan tycker sig se i sin närmaste omgivning att det har blivit mycket bättre med jämlikheten om hon jämför med sin egen generation … men det sitter ändå så djupt. Inte ska man behöva klä pojkar i rosa … om de inte vill förstås, leka med dockor … om de inte vill förstås … liksom flickor länge har kunnat leka med tåg och bilar utan att någon har höjt på ögonbrynen … men … och det är ett viktigt MEN … man måste ha SAMMA krav på empatiinlärning, hjälpsamhet … självständighet  som man har på deras systrar …
Annars gör man dem en björntjänst …
Och så en sak till  … tuffa killar gråter visst …
Så det så …

I Skåne

Dagarna går i en jämn lunk med sina rutiner …

Uppe med tuppen, ut med hästarna och hundarna, frukost, Skatan skjutsar Ida till skolan, middagshö till hästarna, mocka, handla, städa och feja och så lunch och hämta Ida och så middag, ta in hästar  och så kväll… då Skatan ofta knappast ser nyheterna ens utan drar sig tillbaka, läser och somnar ovaggad (som det ju heter) fast sängen är mjuk och gungande som en vagga … inte bra för ryggen men Mannens rygg är i sämre skick så han får ligga i en lite hårdare binge.

Det var det det …

Och så kommer det morgnar däremellan som den idag … när Skatan kom ner till en sprakande brasa, nybakade scones och kaffet som sprider sin arom ända upp till sovrummet där hon sovit sött hela natten 🙂

Och solen är som en stor orange apelsin som trängt sig fram  igenom dimman … som nästan varje morgon beslöjat åkrarna …

Detta bildspel kräver JavaScript.

I Bodil Malmstens fotspår …

Det är inte första gången som Skatan går i Bodel Malmstens fotspår …

Har Skatan en guru så har hon …

Just nu har hon beställt en bok som Bodil Malmsten rekommenderat både nu och tidigare … som både Bodil själv och Nick Hornby läst:

Nick Hornby har läst How to Live: Or A Life of Montaigne in One Question and Twenty Attempts at an Answer och prisar han Sarah Bakewells Montaigne sida upp och sida ner:
”How to Live is a superb book, original, engaging, thorough, ambitious, and wise…” (Bodil Malmsten)

Michel de Montaigne ( 1533 – 1592 ),   en mycket uppskattad favorit hos Bodil … har också brunnar av visdom och klokskap att citera … t ex …

If there is such a thing as a good marriage, it is because it resembles friendship rather than love.

…

I quote others only in order the better to express myself.
Michel de Montaigne

Tänk vad fantastiska

alla dessa sociala medier är ändå … bloggarna, facebook, Spotify, YouTube …

Man öppnar sin dator och flaxar runt lite … får impulser där,

associationer här … tips på musik …

och så har det blivit lite fart i Skatan igen också  denna från början så trötta, lata söndag   …

Vad var det för en dag

Var det en vanlig dag?

Nej det var ingen vanlig dag

för det var Cecilias födelsedag

HURRA HURRAA HURRAAA

HURRA HURRAA HURRAAA

Grattis älskade lilla Cissi

på din 1-årsdag

så långt hemifrån (oss)

att vi inte ens kunde nå dig på telefon

Hoppas mamma och pappa kramade om dig ordentligt

och att du fick blåsa ut ett ljus från tårtan

Farmor Skatan har INTE glömt bort dig

fast hon skriver det här en dag för sent.

Hon börjar bli lite gammal vet du …

och så var du ju inte hääääääär.

 

En pensionärstillvaro eller lite flax utöver det vanliga

Ur kalendern:

Vecka 46:  

Mannen i Borlänge, Skatan har ingen bil … långt till affär´n …

Bortbjudna den 17/11. Skatan får gå ensam

(OBS Cissis 1-årsdag den 17:e)

Vecka 47:

19/11 (dagens namn är Elisabeth OBS!)  StinaFina till Titti och Jägar-Kent klockan 08.00, vidare färd mot Skåne.

I Skåne hela veckan …

Vecka 48:

Mannen till Stockholm den 27 …

till Västerås den 28 – 29,

Skatan och Mannen till Stockholm den 30.

Pappa ska till hörcentral och kolla sin hörsel för ev ny hörapparat,

den 1 december till Örebro för dansuppvisning (Agnes) … deeet ska bli roligt och …

sen är det 1:a Advent ju på söndagen den 2:a  för oss i Örebro.

Vecka 49:

Julbord på lokal den 3 december med nya grannar och med nya styrelsen klockan 19. Spännande att möta dom … fast de har redan träffat en hel del förstås … 🙂

Torsdagen den 6 december. Besiktning av lägenheten i Söderblick. Sen hotar Mannen med att åka tillbaka och jobba lite till i Borlänge … 😦

Vecka 50:

Har de säkert fullt upp med flytten … den 14:e december får de flytta in !!!

Vecka 51:

Flytt den 18 december … Julkul (gröt + skinkmacka + musik) på Galleri Sjöhästen klockan 18.00. Hoppas Skatan och Mannen känner att de kan gå då … Koppla av lite efter kånkandet (med de har förstås  en flyttfirma som kånkar det värsta).

Flyttstädning den 19 december.

Till Örebro den 23:e … det är ju julafton alldeles snart …

Vecka 52:

Julafton i Örebro … och juldag … ja, och sen får vi se … om annandagen där också …

… och sen är det nytt år och då …

Ja…  då … är det nytt år … och nya tag 🙂

Hoppjerka

När man håller på att flytta så hittar man bland allt som måste rensas ut ofrånkomligen saker som man fullständigt glömt bort … och blir försjunken i drömmar och minnen om hur det var … hur det blev … och hur det kunde ha varit kanske …

Efter att Skatan på sitt  allra första jobb sa upp sig tvärt och slutade på studs p g a en chef som inte var riktigt klok … fick hon lika snabbt jobb  … lätt som en plätt … som sekreterare  på produktionsavdelningen på STB

Svenska Telegrambyråns annonsavdelning, som grundlagts i juli 1891 av redaktör Carl von Utfall och Alfred Fichs systerson löjtnant Valdemar Hansen, fortsatte dock sin verksamhet som större reklambyrå under namnet AB Svenska Telegrambyrån (STB), (Wikipedia)

Då … 1970 …  var det arbetstagarnas marknad   … inte arbetsgivarnas som idag. Förresten vet Skatan inte vems marknad det är idag … det är nog ingens just nu … men definitivt inte unga människors arbetsmarknad i alla fall.

Skatan hade  världens roligaste jobb i två år … ja, det var rena lekstugan … Hon jobbade som sekreterare åt chefen på produktionsavdelningen, Björn Hedler,  bland alla spännande kreatörer, art directors, copywriters, filmare …

Björn Hedler vid någon julfest de där åren

Det hände saker hela tiden och det var mer än omväxlande arbetsuppgifter även för sekreteraren ( helt rätt jobb för Skatan alltså) … det var brainstormings där Skatan fick var med och ”storma”, det var filminspelningar för reklamfilmer … ja,  Skatan fick t o m prova på att skriva en och annan text …

Hon kommer bland annat ihåg en gång hur hon satt i biosalongen på byrån (STB alltså)  och tog stenografi för  en reklamfilm om VW-bubblan med Janne ”Loffe” Carlsson  och Gösta Wällivaara och de bollade repliker och idéer mellan sig … och Skatan skrev sin stenografi så pennan glödde … ända tills hon började uppfatta på vad de egentligen sa …

– Snygga ben har hon … eller vad tycker du?

– Jo … men hyllan då … och du … kolla häcken när hon reser sig …

Osv osv … i samma stil. 🙂

När Skatan förstod och påpekade  att det här snacket nog inte ingick i den där filmen och nu fick de allt lägga av .. . hon blev verkligen jättegenerad … men tog egentligen inte illa upp …kände sig nog bara smickrad … och när de inte gjorde det … la av alltså … så reste Skatan sig resolut och tog sitt block och gick till sin plats i kontorslandskapet och började skriva ut stenografin i klartext …

Det dröjde inte länge förrän de kom krypande och ville att de skulle fortsätta jobba och nu ”på allvar” … ha ha …

Det arbetade som sagt en drös skickligt folk där … copywriters och art directors … t ex Hilding Pawlo och Erik Heffer   som var bland de äldre på byrån.  Den sistnämnde var art director och myntade förresten begreppet hoppjerka  … åtminstone påstod han det för Skatan … och fick  Platinaägget 1991   🙂  )

Det var förresten Erik Heffers teckningar som Skatan hittade som satte igång hela minneskarusellen…

Här är ett porträtt av Skatan på den tiden … med sin omisskännliga profil  och

här hans porträtt av Hilding Pawlo som förresten var tvillingbror med skådespelaren Toivo Pawlo … om någon kommer ihåg…

När de inte åt lunch på Lord Nilsson (STB låg på Kungsgatan 18 i Stockholm  och Lord Nilsson snett mitt emot ) …

så åkte de ofta ut till Djurgården på sina luncher  under den varmare årstiden.

De här luncherna kunde vara i flera timmar och Skatan fattar fortfarande inte hur det gick för sig. Men det jobbades hårt.  Också.  Och sent in på nätterna kunde det bli.

Tjejen på bilden ovan  med sina barn är Bie Seipel som nu … när Skatan googlade på henne visade sig vara projektledare får något som heter Verkstaden här i Sörmland.

Och han som sittter med solbriller på fotot ovanför blev så småningom chef för hela STB och heter Göran Tamm Jr …

Ja jösses …
Skatan skulle kunna skriva hur mycket som helst … det ena minnet efter det andra dyker upp … och det konstigaste av allt är att hon har förlorat kontakten med alla som jobbade tillsammans med henne där … inte en enda har hon kvar …
Hon stötte på Kim von Platen för några år sedan när han skulle hålla ett föredrag  om sin bok Svenska samlare på Hedengrens och bytte några ord …  men alla de andra … Monica, Stellan, Stickan, Bie, Ole, Hans  …
Det var en period i Skatans liv … två år .. som tog slut i och med att hon flyttade med Mannen till Söderfors … men en period som har betytt sååå mycket för hur  hon ändå  kom att se på sig själv … och utvecklas. 🙂

Ett citat som grep tag i Skatan läste hon

… i SvD Under Strecket häromdagen.

Det var ett citat ur en Under Strecket-artikel skriven av  Magnus Hedlund, författare och översättare, om poeten David Gascoyne som Skatan omedelbart relaterade till … trots att hon inte kände till David Gascoyne  sedan tidigare …hon hade aldrig hört talas om honom …  och ännu mindre läst något av honom.

Han var en av surrealismens banbrytare i England fick hon i alla fall veta.

Med ett märkligt levnadsöde.

Hans intellekt var av den absorberande sorten, som också inbegrep en fatal brist på självkänsla, inte bara under ungdomen utan nära nog hela livet. Det ledde till att han från tid till annan stod under starkt inflytande från andra diktare  …

Det var de här meningarna som stod i ett förklarat sken för Skatan.

Och de enda som Skatan kommer att citera från artikeln.

Så inte handlar det här så mycket om David Gascoyne inte.

Skatan kände direkt att det var så här man kan beskriva henne också (inga jämförelser i övrigt förstås).

Hon är och och har alltid varit  ”den absorberande sorten” med dess följdverkan … ”en fatal brist på självkänsla” …

Hon har alltid inspirerats, varit en receiver … ett ”läskpapper” som har haft lätt att idolisera människor som hon beundrar. Hon har inte sett vad hon själv har bidragit med … eller kunnat bidra med.

Därför har Skatan kunnat ”snöa in sig fullständigt” på någon/några och det är därför hon är så flitig med att citera. Hon hittar sina innersta tankar uttryckta med någon annans ord.

 Bodil Malmsten  t ex … Skatan älskar Bodil Malmsten och känner igen sig i Bodel Malmsten och citerar Bodil Malmsten.

Men varför kan Skatan inte formulera ”sanningen” om sig själv … själv.

Varför känner sig Skatan alltid så  ”hemlös” ?

Trots att Skatan känner sig själv ganska bra vid det här laget … trots att hon vet att hon är en flaxig, kraxig typ  och att  hennes egen sanning och hennes egna  tankar om hur livet som hon levt det hittills …  format henne till  vad hon är och står för … så vågar  hon ändå inte släppa fram dessa tankar … på något sätt …  för att inte verka pretentiös …

Då är det lättare att gömma sig bakom andras tankar … och citera 🙂

Skatan är adopoterad in i en högborgerlig, liberal familj med högt i tak … är priviligerad och har alltid på något vis haft skamkänslor för sitt öde på något oklart, fullkomligt ogrundat vis. (Hon kom ihåg på 60-talet när  ”direktör” var ett skällsord och hon knappast vågade tala om sin adress i vissa kretsar … osv osv)  Guilt by association  kallas det visst… Speciellt i valtider dras alla ”borgarbrackor” över en kam … och det kan låta hätskt värre … Inte ens vänner som känner Skatan väl kunde då avhålla sig från att misstänkliggöra hennes åsikter p g a hennes bakgrund.

Och det är klart … Genom sin bakgrund kan hon ALDRIG på djupet förstå och sätta sig in i hur människor som t ex Susanna Alakoski har haft det. Hon kan försöka se åtminstone och inte blunda för  det Fattigsverige som Susanna Alakoski inte bara skriver om utan själv har upplevt  …  och hon kan känna samma känsla som kvinnan som Elise Karlsson beskriver i sin recension när hon skänker pengar till någon som tigger … skam över att vara den lyckligt lottade …

En man går omkring och ber de människor som sitter och väntar på tåget om pengar. En kvinna räcker honom något, sedan böjer hon huvudet, ser ned i sitt knä, på sina händer.

Det ser ut som skam, hon vågar inte möta de andras blickar. Det är inte skam över samhället, eller över hemlösheten. Utan skam över att ge. Skam över att hjälpa.

Fast inte riktigt så ändå känner Skatan …  inte ”skam över att hjälpa” … utan skam över att BEHÖVA hjälpa … att KUNNA hjälpa … att vara den priviligerade

Skatan  vet  … som sagt … mycket om sig själv vid det här laget … men känner sig ”instängd”, fången …och hemlös …  just för att hon inte kan få ur sig en samlad hel ”personbeskrivning” .

Men vem kan det?

Fortsättning följer alltså … i sinom tid.