Annika Inga Cecilia

… ska det nya lilla barnbarnsknytet heta …

… och hon kallas redan för Cissi … (uttalas Sissi 🙂  … förstås).

Annika … efter faster Annika, Inga … efter gammelfarmor och Cecilia … alldeles efter sig själv …

Åååh … Cecilia …

Skall farmor Skatan avslöja något så är Cecilia  ett av hennes absoluta favoritnamn men en av hennes bästa vänner ”hann före” … om ni förstår. Och lilla e fick i stället ett annat av hennes absoluta favoritnamn.

Nu kom det till slut i alla fall en Cecilia till oss.

Cecilia … Cissi …

Välkommen till den allt större flocken  Anderson/Samuelsson/Börjesson…

Välkommen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det blev en liten flicka …

Skatan måste bara berätta det innan hon går och lagar en något försenad lunch.

Hon har blivit Farmor en gång till.

En liten flicka kom till världen den 17 november klockan 09.10 och vägde 3410 gr och var 47 cm. Hon är väldigt lik sin storasyster Alice som vägde 3160 gr och var 48 cm vid samma ålder.

Den nya lilla tjejen hade liiite större ”näbb”. Annars var de väldigt lika.

Nu ut i köket och laga till maten … Det blir

Falukorv och potatismos.

Skatan är flaxigt glad och vet inte riktigt var hon har sina vingar, ben och sig själv …

Sååå glad är hon.

 

Alice längtar efter mamma

och efter pappa

… och snyftar till och med i sömnen.

– Pappa jobbar … pappa jobbar …

Alice är van att pappa inte är alltid är på plats även när hon inte är på dagis och upprepar ett tröstande mantra …

– Pappa jobbar … pappa jobbar …

Men mamma!

När längtan efter mamma blir övermäktig snyftar hon inte bara maaammaaaa … utan snyftningarna skakar hela den lilla kroppen …

Då tar farmor Skatan henne i famnen med snuttefilmen och vaggar och sjunger och sjunger och nynnar och sjunger. Den ena sången efter den andra …

När Trollmor har lagt de elva små trollen och bundit fast dem i svansen. Då sjunger hon sakta för elva små trollen de vackraste ord hon känner … Ooo ajajajaj buff … Oooajajajaj buff  … Oooajajajajbuffbuff … ooo ajajajaj buff

Nu har farfar bytt plats med farmor … klockan är snart halv nio …

Väntan är olidlig … för dom allihopa.

Även om Alice nog inte har riktigt klart för oss vad de väntar på …

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Dan före dan

Mannen och Skatan landade sent igår kväll i Borlänge hos Sonen och Pa och Alice som till och med var vaken och på benen och dansade en  riktig krigsdans och upphävde höga  indiantjut när vi klev innanför dörren.

Av glädje alltså.

Det blev en sen ankomst  för de hade blivit  sittande med kaffe och hembakad bulle och nötkaka hos Titti och Jägar-Kent …  Skatan kunde helt enkelt inte  motstå, du Znogge … så´n är hon 🙂 . Där lämnade de så småningom  en glad StinaFina … hos de fem … eller är det sex egna hundarna.

StinaFina  älskar att vara där i den stora flocken.

När Mannen och Skatan åkte vidare var det kolmörkt … men … en måne stor som … som … stor som … jääättestor …  fast inte full  men  orange och stjärnklart var det …

De åkte på annorlunda småvägar … kringelikrokar … och lyssnade på Lee Childs Inget att förlora. Fortfarande är det samma gamle Roosman som läser om  Reacher som jagar samma gamla bovar … och den är faktiskt riktigt, riktigt långtråkig … tycker både Mannen och Skatan.

Men man kan ju inte annat än lyssna färdigt … tycker både Mannen och Skatan.

Såna är dom.

De åkte vilse förstås men hittade så småningom till Eskilstuna och så vidare norrut.

I Hedemora stannade de inte på Lappens … men väl på McDonalds ( Znogge !!!) och åt sin middag 🙂

Klockan är åtta redan … alla sover, tyst det är i huset … StinaFina har säkert gått sin Morgonrunda med de andra hundarna och Titti,

och Skatan skyndade sig att skriva ner det här. För när huset väl vaknar, det blir full rulle igen så  kanske det inte finns en chans.

Idag är det dan före dan … ni vet … dan före Pas kejsarsnittsdag … och Sonen och Pa åker in till Falu lasarett och BB redan idag …

Nedräkningen är nästan över …

Det är spännande …

Nuuu blev det full rulle …

Hej då …

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Man hinner med mycket

… när man är uppe med Tuppen …

Nej, med Skatan menar hon förstås.

Man hinner med mycket då.

Som att läsa lite runt bland bloggar och i tidningen och …

Och hinna bli upprörd … ja, mer än upprörd.

Att bara kunna tänka tanken ???

Att Astrid Lindgren skulle vara rasist …

RASIST !

I FÖRRA VECKAN rapporterade både svensk och utländsk press om hur en teolog klassat böckerna om Pippi Långstrump som ett uttryck för vit, kolonial rasism och därmed som olämplig litteratur för dagens barn. (Kjell Åke Hanssons Blogg)

Skatan gör som Astrid Lindgren gör …

Räcker ut tungan.

Räcker ut tungan åt all dubbelmoral, moralism, moralpanik, skenhelighet, … etc etc …etc

När allt är så enkelt … kan vara så enkelt …så …

”Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.”

(Astrid Lindgren i ett inlägg i en debatt om barns rättigheter)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Skatan känner sig lite ruggig

och har bestämt sig för att krypa till sängs tidigt som bara den …

Godnatt!

StinaFina tittar lite undrande på mig där hon sitter i soffan bredvid … och tittar sedan besviket bort …

Ska Matte gå och lägga sig redan?

Detta bildspel kräver JavaScript.

Läs även andra bloggares åsikter om

Grafitti eller …

eller …

muralmålningar eller bara ”simpelt” klotter.

Det är frågan.

Själv tycker Skatan om grafitti och finner att mycket som verkligen är vackert reduceras till just klotter av klåfingriga politiker.

Själv har Skatan och Mannen och deras bostadsrättsförening  fått låta tvätta väggarna mot gatan stup i kvarten när de bodde centralt i Stockholm,

Och det var både dyrt och onödigt kan man tycka.

Men då rörde det sig om verkligt klotter.

Typ …

Visst tycker Skatan det skulle vara  lätt att skilja på grafitti och klotter.

Fast förstås … ”Kilroy was here”  anses som det  mest ”berömda” klottret  …

Kilroy was here” är ett av de mest kända klottren. Ursprunget var att allierade soldater skrev det på intagna ställningar under andra världskriget. Kilroy tros syfta på James J. Kilroy, fartygskontrollant i USA. Enligt före detta arbetskamrater ska han ha skrivit sitt namn på de skepp som han kontrollerat. Sedan lär hans före detta arbetskamrater ha tagit med sig uttrycket till armén då de blev inkallade. Sen spred sig uttrycket över världen. Det kan kanske vara på sin plats att påpeka att en avsevärd mytbildning också har följt fenomenet. (Wikipedia)

Nu går vaktbolagen t o m ut på stan och provocerar  i jakten på klottrare skriver SvD idag ... och då har det verkligen gått för långt.

Som så mycket annat nu för tiden  *  …

Topplistor över hur många klottrare som varje anställd gripit ska även hetsa fram ren brottsprovokation.

–Jag vet att det resulterat i att väktare ställt fram pennor och sprejburkar på tunnelbanan och väntat på att folk ska använda dem, säger Anders. (SvD)

Skatan uppskattar i alla fall det lagliga klottret i järnvägstunneln här hemma.  Men det är ju förstås inte klotter utan grafitti …

Detta bildspel kräver JavaScript.

men hon gillar också klottret i ena änden av ”hennes” tunnel under motorvägen och tycker verkligen att man skall gå fram med urskiljning.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Man kan  misstänkas som pedofil och för barnpornografibrott om man har tecknade serietidningar (manga)  i sin ägo …  … och man kan inte lägga ut semesterfilmer … oskyldiga sådana märkväl … utan att kunna bli misstänkt som pedofil och sexuellt missbrukande. Osv osv …

Morgonrundan i Novembersol

Novembersolen

lyser starkt och bländande

De  ger den ryggen.

                        …

I Tranströmers dikt

simmar hans jätteskugga

som en blå hägring.

                   …

Novembersolen…

min jätteskugga simmar

och blir en hägring.

Första raden i

höstsolsversen  är samma

Sen är den hennes.

Skatan har härmats 🙂 … fast bara lite.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Agnetas skator

Skatan antar att ni sett den fina skatan alldeles här till höger … som får illustrera Tomas Tranströmers skat-haiku som Skatan tagit till sitt hjärta och gjort till sin alldeles egna programförklaring.

En svartvit skata

springer envist i sick-sack

tvärs över fälten.

(Tomas Tranströmer, Den stora gåtan, 2004)

Den fina lilla skatan som spatserar där i gröngräset har jag fått av Agneta … blippa på bilden så kommer ni till henne och hennes fantastiska hemsida som rymmer ALLT …

Kanske inte ALLT men i alla fall väldigt väldigt mycket.

Det var inte ”bara” den här lilla skatan som Skatan fick och  genast tog till sitt hjärta utan flera fina bilder …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Hemma igen

från träningen på Sunlight House

När Mannen och Skatan var unga och bodde här i Nyköping var Sunlight AB en fabrik som gjorde tvål och tvättmedel och sån´t … och man sa inte att man jobbade på Sunlight med uttalet som sanlajt…  om man jobbade där … utan man sa sunlajt. Så sa inte bara de som jobbade där. Så sa alla. Och så säger Skatan fortfarande fast hon vet bättre …

Sunlight heter det med ”u” … så det så.

Detta var en parentes.

Mannen och Skatan var sålunda på sin första träningsomgång idag  … och Skatan tog ut sig ordentligt på de där maskinerna som hon och Mannen fått instruktion om hur de skulle använda för några dagar sedan av en erfaren tränare.

Nu var de lämnade åt sig själva.

Och Skatan är  mer än otränad.

Det skall bli spännande att känna hur det kommer att kännas i morgon 🙂 …

Spännande och spännande förresten. Hon vet att det kommer att kännas rejält …

Både här och där. 😦

Anläggningen är förstås superduperfin …  med  en stor träningssal med redskap och flera bassänger av olika slag att ha vattengympa i eller bara ligga och skvalpa i … separata yogarum och cykelrum och …

Och så finns det en hel massa olika pass att välja på förutom att träna på de där maskinerna. Pilates, Rockcykel !!!, Rygg och mage … det skall Skatan gå på först och främst … Aerobic osv osv … och Mindfulness med fokus på” andning och meditativ känsla”… osv …

Mannen och Skatan har bestämt sig för att träna musklerna två dagar i veckan och så gå på något/några pass däremellan. Och de har skaffat klippkort så de inte behöver känna att de missar något när de är på resande fot.

I morgon får det bli en vilodag … och fortsättning följer sedan på tisdag …

Men på onsdag blir det resdag norrut … till Borlänge, Sonen, Pa och Alice … för på torsdag kommer det ett litet barnbarn till och då får farmor och farfar vara på plats och hjälpa till.

Spännande värre …

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Miraklet i Lourde

 

Miraklet i Lourde 

Skatan såg det österrikiskt-tysk-franska dramat, en Jessica Hausner-film …efter Så mycket bättre.

(…)  Christine som inte väntar sig någonting, men ändå får uppleva ett kortvarigt mirakel, snarare åstadkommet av jordisk kärlek än gudasänt. Jessica Hausner har gjort en djupt rörande och djupt mänsklig film om allas vår osläckliga längtan efter ett kärleksunder som inte lämnar någon oberörd. (SvD, Jeanette Gentele, 3 mars 2010)

Ett ögonkast, några ömma ord, en smekning …

Tro, Hopp och Kärlek …

Kärlek …

– STÅ UPP!

Ett Kärleksmirakel.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Läs även andra bloggares åsikter om

Mera dimma och så ANDRUM

Men trots dimma … både utvändigt och invändigt … bestämde sig Mannen och Skatan för att gå på vernissage, på förvernissage,   på Galleri Sjöhästen och få lite…

ANDRUM

Det fick de.

De fick möta två konstnärer, N. Jonas Englund, med sina ”mästerligt målade fåglar som ger associationer till både kyrkokonst och abstrakt expressionism” … som en del av presentationen löd på inbjudningskortet … och Ulla Hultberg med ”lyriska glasbilder och unika skulpturer, frusna i tiden”.

Och plötsligt skingrades dimman …

De mötte en konst av en nästan andlig dimension.

Denna trut *  … denna Larus Argentatus … med sin blick långt bort i fjärran eller … eller meditativt inåtvänd … (nu tar Skatan till … hon veeet)  men …

Är han inte fantastisk?

Larus Argentatus

B I O G R A F I

N. JONAS ENGLUND föddes 1960 i Göteborg och växte där upp i en mycket kreativ och konstnärlig hemmiljö. Han började sin yrkesbana som musiker och kompositör, men måleriet tog så småningom överhanden. Den första separatutställningen gick av stapeln 1983 i hemstaden.

Jonas har under en stor del av sitt konstnärskap varit bosatt och verksam i USA, där hans säregna stil tog mera fast form. Tiden på Hawaii kom att betyda mycket för kolorit och ämnesval. Men tiden i Amerika resulterade också i en utökad repertoar som i mycket anspelar på klassiskt måleri. Nutida tolkningar av renässans- och barockmåleri, starkt färgade av uppväxten i popkonstens sextiotal.

Sedan ett par år tillbaka har begreppet ”exotism” genomgått en vidare utveckling i Jonas måleri. Under de många utlandsvistelserna kom den svenska faunan att gradvis te sig lika främmande som den tropiska. Att måla det hemtama med nya ögon blev en stor utmaning. Dessa funderingar har, tillsammans med ett nyvaknat intresse för det sakrala, kommit att resultera i en serie ”sekulära helgonbilder”, med i huvudsak nordiska fåglar som centralgestalter.

Det är ikonliknande, minutiöst målade fågelstudier med egentillverkade handgjorda ramar som förenar konst – både realistisk och abstrakt – religion och vetenskap. Ett måleri med rötter i klassiskt naturmåleri och holländsk guldålder, men med en klart modern framtoning, influerad av både abstrakt expressionism och popkonst. Dessutom har latinet åter kommit till heder, både som typografiskt element och som garant för vetenskaplig saklighet.

 

Medan de sippade på vinet och åt pajer av allehanda slag och ostbollar på gott bröd berättade Jonas och Ulla om sin konst för oss som andäktigt lyssnade … men redan innan hade en så´n där lite röd plutt hamnat vid nedre högra hörnet av den som skulle bli Mannens och Skatans egen ” ikon” …  truten Larus. (  * Inte samma ”Larus” som Jonas har på sin blogg och som Skatan visar här ovan men … vår alldeles egen trut … som också heter Larus 🙂 )

De hade inte kunnat ”stå emot”.

Och i morse efter Morgonrundan tog sig Skatan en egen runda för att titta på deras nya fågel … i ett annat ljus.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Dimmigt

En hel dag igår och en hel dag idag har liksom gått som i dimma.

Rent bokstavligt på vår vanliga Morgonrunda, StinaFinas och min, men också liksom en tjocka runt huvudet, inuti huvudet … tjockt tjockt och ogenomträngligt … och hela långa dagarna.

Detta bildspel kräver JavaScript.