Det går förrunt …

Johanna

 

De gick ut i morse, åkte till stan … shoppade loss på Ittala Outlet och se´n ner till hamnen för att äta lunch och så körde Mathias Skatan hem till våningen. Hon bytte bil, åkte och handlade mat (vilket tog sanslöst lång tid), bakade paj och nuuu … nu  … för nu är Skatan klar för att åka till Femöre för nästa insats … middag med Samuelssons 🙂

Det går förrunt som de sa i Borlänge … det går förrunt … 🙂

Hej och hå …

 

Äktenskapet

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skatan tog hand om ännu en telåda från Kina efter sin pappa. Den här är mindre än den hon redan har men hon hittade något stort och sant i den.

Skatans mamma Inga hade sparat det där. Två små urklipp och ett som Skatan nu går och nynnar på.

Äktenskapet

 

Äktenskapet är som att fånga loppor med tårna, lyckas det så lyckas det … (Gammalt finländskt ordstäv så det skall uttalas med sjungande dialekt)

Var ska Skatan börja …

Ja … var ska jag börja ?

Det var kallt som bara den i juni … alla frös och klagade på kylan … och på Sverige och på sommaren. Och jag hade ont i benen av mitt förbannade RLS (eller Willis-Ekbom Disease som det … gubevars … numera heter ). Det mesta var eländes elände …

och jag kände mig rejält låg … helt ur slag.

Kylan gav sig så småningom … vi köpte tomten till Femöre, hostan började ge sig … trodde jag … och  på onsdagen ringde Bella och sa att pappa ville tala med mig och räckte  över luren till honom …

– Eva …

Mycket mer blev det inte och jag sa till Bella att jag åker till pappa på fredag och tar den vägen om Stockholm när jag åker till Borlänge (där jag lovat att vara barnvak)  för att hälsa på honom några timmar.

Bella

Bella

Fredagen kom och jag hade nästan hostat lungorna ur mig på natten och bad Håkan åka upp till pappa istället för mig  (Pappa älskade också Håkan som sin egen son) och jag kunde åka till pappa på tillbakavägen från Borlänge på söndagen i stället.

Men när jag ringde till Bella för att berätta om ändringen av planerna bad hon mig komma i alla fall … trots hostan.

– Jag tycker du ska komma, Eva … jag tycker att du ska komma ändå …

Jag tog Örebroarnas bil (de var i Italien) som stod parkerad hos oss och efter en dryg timme var jag hos pappa. Där låg han med sin hand i Håkans och hans ögon lyste upp när han fick syn på mig och han log och när han fick syn på StinaFina släppte han min hand och pekade på henne  och han log ännu bredare.  Håkan lämnade oss och jag satt där och höll hans hand och han log så fort han tittade på mig och jag pratade  … pappa hade slutat att prata, orkade inte … men han log . Jag baddade hans läppar med vatten (Loka … han gillade inte kranvattnet) som jag sög upp med en tuss på en pinne och ibland sög han så glupskt på den att jag var rädd att tussen skulle lossna … men det var ingen fara, sa  Bella.

Syster och läkaren kom och undersökte honom och sa att han förberedde sig att dö, att det redan stod i hans journal att han sagt att han tyckte att han var nöjd med livet nu, att han levt färdigt  … Men när jag frågade om de ansåg att jag skulle stanna … om de visste om han skulle lämna livet nu … snart … och om jag skulle stanna kvar hos honom och ringa efter min bror som var i Stockholms skärgård någonstans  och min syster som var på sitt sommarställe i Strömstad sa de att nej … åk du till Borlänge och låt din syster stanna i Strömstad. Hans hjärta är starkt och slår jämnt och regelbundet och pulsen är jämn och stadig … det kan ta dagar eller veckor men också komma tidigare förstås.

– Det går inte att veta …

Så jag pratade lite till med pappa … som höll sig vaken med allt större svårighet … och sjöng lite och pratade lite till innan jag for till Borlänge där Sonen och Pa skulle gå på bröllop.

Flickorna

Alice och Cissi på Gammelgården …

På lördagen när jag promenerade i solen med Alice och Cissi på Borgarnäsvägen i Borlänge på väg till en medeltidsmarknad vid Gammelgården ringde min syster.

10384756_10204567551097113_3533844111620634101_n

Pappa avled nästan 102 år gammal en varm sommardag … varmare än sommaren 1912 … som ändå kallades Solskenssommaren …  det året han föddes

Pappa hade somnat in för några timmar sedan, lugnt och stilla …

Nu förstod jag varför pappa … som sällan själv ringde upp oss eftersom han hör så dåligt … hade ringt mig för att än en gång höra efter när jag skulle komma …

Min syster hade han träffat i midsommar och min bror en vecka tidigare och nu också mig …  dagen innan.

Han hade väntat in mig.

Sedan pratade jag med en sjuksyster … och Bella och fick höra  att han aldrig vaknat efter natten utan lugnt och stilla dött i sömnen med sin hand i nattsköterskans …

Jag ringde inte till Sonen för att avbryta deras bröllopsfirande när jag fick höra att jag kunde komma till pappa på söndagen och att han skulle vara kvar i sin säng …
10441322_10204566758757305_9024688815902608795_n

På väg

Jag startade tidigt på morgonen för att solen inte skulle hinna värma upp luften för mycket och jag skulle få en stund med pappa innan de hämtade honom. På vägen in plockade jag en ros som jag ställde tillsammans med blommorna vid sängen som Bella hade plockat. Där låg han i sin säng med skjortan som han tyckte mest om på sig och sommarbyxorna. Bella hade också plockat en ros som hon hade placerat i hans ihoplagda händer …

Pappa var så fin också i döden.

Efter tre timmar hämtade de pappa och Håkan kom  efter att ha fått lämna StinaFina hos vår räddare i nöden, Titti, och vi skulle börja röja.

Ja … just det röja.

Vi hade en … säger en …  vecka på oss att tömma lägenheten.

 

 

Je m´en fous

I don´t give a shit …

har varit Skatans ledord på sistone.

Hon är slut och färdig.

Hon har ont så in i helvete …

Ja, ja, ja .,.. här inne svär hon så mycket hon vill. Men hon vill ingenting längre.

Hon vill INGENTING.

Att smärta kan ta över allt annat hade Skatan ingen aning om. Nu är den det enda som upptar henne, som gjort henne less och deprimerad.

Och ELAK.

En riktig skata … en bitch (fast det låter lite för trendigt så … ) … en djävul i människohamn.

Dagen före midsommarafton klockan 16.00 sökte Skatan sig till vårdcentralen för hon hade så djävulskt ont i ett ben och hade gogglat (ja, vad göööör man?)  och Google hade svarat att det kunde vara dold blodpropp!!!.

På vårdcentralen sa den mottagande sjuksköterskan uttråkat att om en halvtimme stänger vi, kan du inte vänta till måndag, va? … vad sa du att det var frågan om …  jaså … ja, jag ska höra med läkaren då då … jo, det beror på när kan du vara här … jaså ja … om två minuter då.

Skatan hade varit ganska otrevlig för att få träffa den där läkaren måste hon erkänna.

Men hut (hot) gick hem.

Och väl ”inne” fick hon träffa en lugnare … inte lika ledighetssugen … läkare som efter att hon undersökt Skatan skrev en remiss för ultraljud till lasarettet som Satan … äsch felskrivet … Skatan  genast begav sig till.

Efter genomförd undersökning med negativt resultat … det vaaar ingen blodpropp …gick Skatan därifrån med lika ont i benet som före besöket.

Och alla dessa mediciner …  dessa värktabletter , sömntabletter och andra tabletter för sina RLS-ben etc etc som Skatan smäller i sig gör henne groggy och trött och alla planer,  allt som hon föresätter sig att göra på morgonen har gått om intet redan vid frukosten.

Det tär …

Och inte orkar Skatan med folk heller … hon som egentligen är så väldigt social.

Helt skulle hon vilja gömma sig i en grotta i skogen ett tag.

Tills hon blev lite snällare.

Hon sitter nu här och slölyssnar på sommarprataren Anders Bárány i P1 och när han spelar Charlie Parker och Miles Davis: Now´s the time faller hon nästan i gråt.

Hon försattes nämligen tillbaka till sin ungdoms jazzklubbar och just den här spelade hon mycket då på grammofon. Då hade hon hela livet framförsig (ja, det är väl inte slut ännu får Skatan väl hoppas) men allt var så mycket lättsammare …

Buuu uuuu … Skatan tycker synd om sig själv.

Skatan tar sig själv i kragen och läser Lilla Blå-bloggen, Lilla Blå som sätter ord på alla känslor så att de känns igen, hittar de rätta orden men som förstås också blir trött ibland… inte alltid kan hålla ångan uppe, blir trött på jobbet,  på bloggen och på sig själv. Trött, trött, trött.

Jag vältrar mig i självmedlidande och gnäll.
Äter skit.
Sprider skit.
Förlåt mig. (Lilla Blå)

Skatan har inte följt med sina bloggvänners bloggar på  så länge länge  nu …

Och när Skatan nu läser hos Lilla Blå skäms hon lite … hon är inte ensam om sina känslor …

Här i sin egen blogg behöver Skatan inte ta hänsyn till någon.  Här kan hon stjälpa ur sig … här kan hon faktiskt få klaga, säga vad hon tycker och känner, lätta på trycket och det är så skööööönt.

Skönt som en orgasm … skulle kanske Lilla Blå skriva … men Skatan är lite blygare och behöver såna som Lilla Blå som hjälper henne på traven.  Så då gör hon den jämförelsen …

Skatan har en bloggskribent till … HUVUDSAKER … som hon följer (han gör ofta också långa blogguppehåll) och som så ofta ger henne tröst utan att han själv  har en aning om att det är det han kan skänka andra människor när han utelämnar sitt innersta utan ”skyddsnät”.

Igenkännande.

Tröst.

Min terapeut har fått mig förstå att det handlar om det, att jag inte behöver gå med skuldkänslor gentemot någon annan för att jag behöver vara ensam för en tid och hitta hem till mig själv.
Det känns inte lätt. Men jag måste göra det. Jag kan inte fortsätta svika mig själv.

— – –

Säg bara som det är till dina vänner. Dom kommer att förstå. Dom kommer till och med att känna igen sig. Varenda en av dom har någon gång själva mått dåligt. Tror du inte?
Jag vet inte, sa jag. Alla andra verkar så egendomligt lyckliga. (Halvar)

Det är bara det … en sak till … att även om hon drar sig tillbaka och försöker vara ensam för en tid och hitta hem till mig själv, som Halvar skriver så är hon nästan aldrig ensam … hon har Mannen som inte förstår ett skit utan avbryter henne när hon läser, avbryter henne när hon målar, avbryter henne när hon skriver. Inte för att vara dum … han tänker bara inte. Och så har hon en stor familj som då och då behöver henne, hennes hjälp och ja, vad har man en familj till om man inte finns där för varandra.

Just idag är Skatan lägre än låg. Hon väntar på besked om sin pappa som snabbt blivit så svag och orkeslös att ingen av Skatan eller hennes syskon har hängt med i svängarna. Idag ska läkaren titta till honom och Skatan väntar på ett samtal från sjuksystern för att få veta lite mer. De senaste dagarna har hon suttit i telefonen  för att höra hur det är samtidigt som hon inte kan kasta sig i bilen och åka dit och se för sig själv.  Som hon allra helst skulle vilja förstås. Men Skatan hostar  från djupet av sitt bröst, en skrällande hosta och snörvlar  och fast hon inte har feber kan hon ju smitta och då får pappa lunginflammation. Det räcker med att han är gammal och svag och bara sover. Han ska inte behöva sluta sina dagar med hosta eller med lunginflammation … Han äter dåligt, dricker bara lite och kanske kanske får han ”bara”  somna in och inte vakna. Det vore skönt för honom att få dö så, tycker Skatan.  När Skatan försökte tala med honom i telefon gick det knappast. Är det du, Eva är du frisk, Nej … jag hostar, Hur mår du där i Örebro . Jag är hemma på Femöre … låååång tystnad … hallå pappa hallå … hör du mig … nej jag hör inte … ja hej då pappa jag ringer sen … hej då.

Pappa.

Månadsbilden

bild-5

Igår var det den 19 juni och Skatan var i stan och tog Månadsbilden.

Men allt sket sig. Skatan bor ju på landet nu och har inget trådlöst (wifi) utan en så´n där sticka och kommer alltså inte åt sina bilder från iPhonen. Det visste hon och tog med datorn till stan. Men det sket sig där också. Varför vet hon inte annat än att Mannen stod och stampade i hallen och de måste iväg och …

Därför blev junis månadsbild konstig i sitt format  …

Och därför blev den inte heller utlagd hääär förrän idag.

Lite grönare, lite lummigare än den 19 maj … och tagen lite senare på dagen (inte på Morgonrundan som Månadsbilden för maj.)

Det hade regnat till och från och himlen var låg (… som Skatan) men just vid fotoögonblicket lyfte den (himlen alltså) på täcket och det ljusnade en aning …

Inte så tokig bild ändå …

Fred & Kärlek & Yttrandefrihet

”Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.”

Sentensen brukar tillskrivas Voltaire, men i själva verket formulerades den av den brittiska författaren Evelyn Beatrice Hall som skrev hans biografi. Viktigare är emellertid att orden i hundra år väglett människor som bryr sig om yttrandefrihet. Än i dag gör ju inte alla det. På senare tid har det visat sig att oroväckande många inte ens förstår konceptet. (Sam Sundberg, SvD)

Skatan tyckte det var bra att Kartellen avbokades när Dalarnas Tidningar sa upp sitt samarbete med Peace & Love-festivalen häromveckan.

Hon hade tyckt att det var fel av Peace & Love att boka Kartellen från början om hon hade känt till gruppen då.

Men nu har hon läst på.

Och blev förstås djupt upprörd när sedan Peace & Love ”vände kappan efter vinden” och hälsade dem välkomna tillbaka till Peace & Love-festivalen igen.

Skatan har beundrat (och beundrar fortfarande ”konceptet”)  Peace & Love och allt vad de stått för genom åren, beundrat och beundrar fortfarande alla som kämpat och kämpar för festivalens överlevnad, inklusive förstås eldsjälen Jesper Heed, hon har följt dem genom åren, har varit på de flesta festivalerna, lyssnat på intressanta föredrag av intressanta människor  och i och för sig inte tidigare heller känt till vad alla artister stått för i sin musik och hade inte gjort det den här gånge heller om inte Dalarnas Tidningar sa upp sitt samarbete och Peace & Love avbokade Kartellen   och blev kanske därför extra besviken av vad som följde härnäst.

Kovändningen.

På Peace & Love-festivalerna  har Skatan haft några av sina största musikupplevelser: Patti Smith, Ola Salo, Bob Dylan, Robyn, The Waterboys  m fl m fl och Borlängemusikerna förstås: ”Stommen” i Stonecake, Mando Diao och SugarPlum Fairy och  lyssnat till idoler som Suzanne Brøgger, och Lars Eliasson

Så här säger Peace & Love  om Årets Fokusområde:

Därför har vi i år valt att fokusera på en hyllning till mångfald och ett ställningstagande mot våld och rasism. Vi ser en värld där vi behöver påminnas om allas lika värde och allas rätt till respekt, där vi behöver samtala med varandra och dela med oss av våra erfarenheter.

Våld eller hot om våld är aldrig villkorat. Ändamålet helgar inte medlen. Och Kartellens våldsförhärligande texter talar för sig själva…  hur man/de tycker man ska/kan lösa samhällsproblem. Med våld.

Sam Sundberg skriver idag i SvD en krönika, Redan Voltaire insåg att Kartellen har fel och Skatan citerar:

Att en sponsor inte vill stödja ett evenemang som anlitar artister med kriminell bakgrund och våldsförhärligande texter kan aldrig rimligen beskrivas som ett hot mot yttrandefriheten. Ett hot mot yttrandefriheten är det däremot när man hotar folk på grund av deras åsikter. Just det som Kartellen gjort karriär på. Från twittrande om att döda Jimmie Åkesson (frontmannen Sebbe Stakset dömdes för olaga hot för det) till t-shirts med bilder av en misshandlad SD-partiledare och text- rader som ”Nästa sverigedemokrat jag kommer se, han slår jag sönder”.

Att Katellen har kriminell bakgrund tycker Skatan inte har med saken att göra … men våldsförhärligandet …

Stefan Sundström är emot våld. Men han har inget problem med Kartellen. De hotar ju bara sverigedemokrater. Det är väl att stå upp för mänskliga rättigheter? Eller? Hade hoten rört något annat parti hade varken festivaler eller artistkollegor tagit i Kartellen med tång. För är man verkligen emot politiskt våld så har man problem med gruppen.

Efter artistflykten vände Peace & Love kappan efter vinden ytterligare en gång. I söndags meddelade de att Kartellen åter är välkomna till festivalen, som i programförklaringen marknadsförs som ”ett ställningstagande mot våld och rasism”, en påminnelse om ”allas lika värde och allas rätt till respekt”.

Det är på något plan mänskligt att vilja ge alla respekt utom de som är kokobäng och att avsky allt våld utom det som riktas mot praktpuckon. Men det är en inställning som hör mörka krafter till. Så mycket insåg redan Voltaire.

”Nästa sverigedemokrat jag kommer se, han slår jag sönder”.  (Sebbe Stakset)

Nej … ändamålet helgar inte medlet.

En ensam sko

p-l-hc3b6gersko

 

Skatan har  ”samlat” på borttappade skor … ensamma skor. Det har hon gjort i flera år. En gång fann hon 19 (nitton) skor inom en timme på WSB. Skatan har förstås inte samlat på själva skon …” Das Ding an sich”  … bara tagit ett foto av den där den legat i sin ensamhet.

– Varför?

För att de ensamma skorna  har talat till henne på något plan … just för att de är ensamma, borttappade.

Idag läser Skatan Karin Thunbergs krönika i SvD … En ensam vante är mer än bara en vante. Och Karin T har satt ord och svarat på det där Varför? på ett sätt som nog Skatan aldrig skulle ha kunnat formulera så bra. Och samtidigt satt igång en frågefontän i skallen på Skatan.

Själv tänker jag mer på att vi knappt ser det som ligger bortglömt, borttappat. Vi skyndar förbi på samma sätt som vi, så många av oss, skyndar förbi gatornas utsträckta muggar och tiggande ögon. Stannar till ibland för att döva vårt dåliga samvete. Vänder lika ofta bort blicken. (Karin Thunberg)

Varför hittar Skatan inte svaret på varför hon gör det ena eller andra. Varför måste det vara någon ”annan” som ger henne den där aha-tanken att …javisst ja … det är därför hon tycker skorna är så talande … prompt vill säga henne något så att hon helt enkelt m å s t e  fotografera dem.

Skatan går för det mesta helt och fullt på känslan när hon gör än det ena än det andra. (Fast i ”tester” är hon inte en känslomänniska utan ”klassas” som  analytisk och  ”intellektuell” … *suck* )

Nåväl … Det är som det är. Kanske är det så för alla … att svaren kommer flygande någonstans ifrån …  från en tidningskrönika, ett samtal vid cafébordet intill eller en rad ur en bok …

Igen människa är en ö …  liksom

”Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig.” (John Donne)

Det var längesen nu som hon hittade några borttappade skor … en och annan kanske … men väldigt sällsynt. Ska Skatan behöva vänta på en krönika, ett samtal vid ett cafébord intill eller en rad ur en bok för att förstå varför hon inte längre hittar några borttappade skor …  varför alla dessa borttappade skor tycker de förgäves har försökt säga något till Skatan … ja  tjatat  ….t o m skrikit sig hesa … för att  Skatan skulle förstå någonting viktigt och nu har gett upp … eller är det så  att de tycker att de inte behöver det längre.

Hon är ju stendöv … den där Skatan … Va  Va … Va  …Va …

14-vc3a4nster

Det är något naket, sårbart, över ting som hänger ut sig i all sin ensamhet. Många vet, som August Strindberg. Sommarvinden väcker liv i hans ord bredvid skor och vantar: ”Där hänger på boklådsfönstret en tunnklädd liten bok. Det är ett urtaget hjärta som dinglar där på sin krok.” (Karin Thunberg)

Nej det är nog ändå så att hon undermedvetet har förstått budskapet … och därför inte längre behöver de borttappade skorna.

Underlig

images

Var han inte lite underlig, sa pappan osäkert.

Han var  m y c k e t  underlig, försäkrade Lilla My. Råddig i bollen.

Mamman suckade och försökte räta ut benen.

Men det är ju de flesta vi känner, sa hon. Mer eller mindre.

(Ur Pappan och havet)

Unknown

Skatan var Lilla My som barn … Hennes pappa kom hem men en liten, liten Lilla My gjord av trä och garnhår  … hon har tyvärr  kommit bort .. gömt sig … försvunnit … och han sa …

–  Det här är du .. Du är precis som Lilla My. En riktig argbigga.

Och det var vad hon var Skatan. En arg Lilla My.

Länge.

Sen, senare  … i tonåren … blev hon ännu arggggare, drogs ibland  till det lite ”farliga”, umgicks då och då med inte så ”lämpliga” personer och …

Ja … Skatan  kunde verkligen fortfarande bli väldigt argggg. Precis som Lilla My. En gång slängde hon faktiskt ett ägg mot sin mamma … som träffade henne i pannan men då gick ilskan över och Skatan blev rädd över sin ilska men blev lättad och började också skratta  när mamma efter en förskräckt min började skratta

Sen, ännu senare när hon var fru och mamma och mamma och mamma  … blev hon lite mer ”anpassad” och inte längre så arggg. Skatan kanske ibland var lika  argggg då men hade lärt att behärska sig.

Och så … sent i livet blev Skatan den där argbiggan igen …. Lilla My.

Men hela tiden …  hela livet … har Skatan alltid känt sig lite … hm … underlig. Elle uppfattat sig själv som lite  … hm … underlig.

Ja, helt enkel ”råddig i bollen” som Lilla My kallar det.

Ännu mera Buffalo Man

Skatan letade och letade för att finna bilden när hon och Mannen besökte Buffalo Man i hans hem och restaurang nu i vintras där han stolt visar upp sin son. Buffalo Man med junior på knät Vägbeskrivningen var inte den bästa … men trägen vinner.

Det var verkligen på vippen att de gav upp när Skatan frågade en ung kille i en bar om han visste var en trummis bodde, en trummis som brukade spela på Oodies på WSB.

– Ah yes … next restaurang, sa han och pekade

Visserligen hade de tidigare blivit hänvisade än hit än dit … thailändare vill liksom inte erkänna när de inte vet utan pekar åt något håll bara 🙂 Men den här gången stämde det.

Buffalo Man låg på golvet och lekte med sin son i ett bakre rum och blev glatt överraskad att de ändå dök upp. Hans fru fick de aldrig träffa men hon lagade en jättegod thailändsk rätt som de åt med förtjusning … och sonen satt i Buffalo Mans knä hela tiden.

Då berättade han att han hade ont i ett knä och det hade vi ju sett och tidigare hade vi också förstått att han haft hjärtproblem …

Men att de inte skulle få träffa honom igen … det hade de inte en tanke på. Så är det ju. Man tror att alla ska leva alltid … att det ska vara som det alltid varit.

Nu är inte Buffalo Man kvar på Oodies längre … han är inte ens kvar i detta livet. Och Elen … Thai-Tina Turner  … är hemma på Fillipinerna och Alex hemma i England med sitt band … The New HawLeans Jug Band.

Men Skatan kan lyssna på Elens och Alex paradnummer om och om igen … som hon redan gjort många gånger när hon läntar till Thailand, Koh Chang och Oodie´s …

Skatan satte igång och letade bilder på The Buffalo Man … som förresten fått sitt namn av Alex och som egentligen heter något annat (Mr P Wrak) men som Skatan bara känt till under sitt nya namn.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Slutligen … till sist har Skatan kopierat Alex Tedescos minnesord över The one and only Buffalo Man (mest för hennes egen skull att ha kvar) :

R.I.P THE BUFFALO MAN OF KO CHANG

With great sadness I learnt today that my brother and drummer P Wrak The Buffalo Man passed away.
For those of my friends lucky enough to have met him you will know how much he will be missed and particularly by Oodie,Tien,Elen and myself.
I hope I can say on behalf of all of us and others that played with him what a great privilege and honour it was to have him in the ‘engine room’.
As a singer it was an amazing bond;always turning to give him a wink and no matter how tired he was he would always give me a smile and a wink back…and such a knowing smile…I will miss that immensely.
For 8 years we were a band of brothers and a sister living and working together.
Oodies Place was a home to us all,a family that couldn’t be broken and a love and spirit that reflected on the thousands of people who came to Ko Chang and to whose faces The Buffalo Man always brought a smile…its ok,its ok,its ok he would always say.
If the measure of a human being is how he touched other peoples lives then he’s right up there with his music.his spirit,his generosity and his heart.
I named him The Buffalo Man and at first he was slightly offended as its a derogatory term in Thai culture but I eventually convinced him it was because I thought he was strong and rock steady as a drummer…he was simply the best!
On behalf of Oodie,Tien,Elen and Alex….we love you x

10352790_10154199475225494_1861984259277582812_n

Buffalo Man R.I.P

Oodie´s Place at WSB and Koh Chang  the first years we spent one  month a year there … with Oodie himself of course, with Tien the extraordinary guitarist, with Elen the vocalist , who we called Thai Tina Turner, and Alex and of course Buffalo Man …

Elen & Buffalo Man & Tien sing and play Do Do Do …

Oodie´s will not be the same without Buffalo Man … and Elen (who just now lives in the Philipine with her family) and Alex who lives in England  with his jug band …

This I got from Elen just now …  That shows how it often was at Oodie´s … Crazy …

I miss Koh Chang and WSB and Oodie´s as it was … but Times they are a´changin … and we have got to change with them …

 

Skatan är i Furuboda några dagar

Det kanske ni har märkt?

I morgon ska invånarna på Johannagården åka till Göteborg och Ullevi. Håkan Hellström ger sin enda konsert och då gäller det att ”ta plats”.

Flickorna ska tälta.

Skatan ska ta hand om hundar och hästar 🙂

Och hon behöver startsträcka.

Skatan vaknar … sträcker lite på sig …

IMG_4274

… hittar blocket och en penna och gör sin dagliga blindkontur …

den där nallen i fönstret.blindkontur

Örat kom visst lite på sniskan men …. tja … Skatan är ganska nöjd ändå. Nalle I följdes av Nalle II, III, IV, V men ettan blev ändå bäst.

Efter frukost går de Morgonrundan så Skatan ska få ett hum om rundorna och rutinerna …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det var det det … Skatans morgonrutin i Furuboda.

Ha det bra idag!

Godmorgon!

Kvällsrundan i Furuboda

De gick kvällsrundan med småhundarna efter stranden och genom skogen och så hem. Flickorna joggade bitvis upp och ner för de brantaste branta sanddynorna medan Skatan tyckte det räckte bra med att ”pulsa” i sanden längs vattenbrynet.

De mötte också en igelkott som snabbt pilade iväg mellan furorna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skatan älskar verkligen den här stranden …

Maya Angelou

Maya-Angelou-Quotes

Phenomenal Woman

by Maya Angelou

Pretty women wonder where my secret lies.
I’m not cute or built to suit a fashion model’s size
But when I start to tell them,
They think I’m telling lies.
I say,
It’s in the reach of my arms,
The span of my hips,
The stride of my step,
The curl of my lips.
I’m a woman
Phenomenally.
Phenomenal woman,
That’s me.

I walk into a room
Just as cool as you please,
And to a man,
The fellows stand or
Fall down on their knees.
Then they swarm around me,
A hive of honey bees.
I say,
It’s the fire in my eyes,
And the flash of my teeth,
The swing in my waist,
And the joy in my feet.
I’m a woman
Phenomenally.

Phenomenal woman,
That’s me.

Men themselves have wondered
What they see in me.
They try so much
But they can’t touch
My inner mystery.
When I try to show them,
They say they still can’t see.
I say,
It’s in the arch of my back,
The sun of my smile,
The ride of my breasts,
The grace of my style.
I’m a woman
Phenomenally.
Phenomenal woman,
That’s me.

Now you understand
Just why my head’s not bowed.
I don’t shout or jump about
Or have to talk real loud.
When you see me passing,
It ought to make you proud.
I say,
It’s in the click of my heels,
The bend of my hair,
the palm of my hand,
The need for my care.
’Cause I’m a woman
Phenomenally.
Phenomenal woman,
That’s me.

mayaangelou2

Skatan har inte läst något av Maya Angelou och knappast något om henne heller … förrän nu. Nu när hon lämnat denna världen. Men det är inte för sent … det är aldrig för sent att lära sig av STORA kvinnor … eller män heller för den delen. Men vi kvinnor behöver egna förebilder …  förebilder av starka kvinnor att ta efter, likna.

tumblr_mjvb3dvsOo1s2r3qgo1_1280

Skatan är gammal nu men det är aldrig försent att ta till sig och försöka införliva tankar av en sjusärdeles ”Phenomenally woman”  som Mlaya Angelou och inte heller försent att  försöka efterlikna …

Och det viktigaste av allt …  ATT HA KUL  🙂

Glöm för all del inte det … ATT SKRATTA LÄNGS VÄGEN!

angelou_vert-bc26b934aaca10709208bdfc75d94df518351e83-s6-c30

Valboskap

Varje val blir Skatan mycket medveten om att klassamhället finns kvar och hon tillhör ”en klass” i samhället som har fått vissa epitet klistrade på sig, liksom andra har sina.  Och tycker hon annorlunda blir hon misstänkliggjord av sina ”egna” och överhuvudtaget inte tagen på allvar av de hon kanske solidariserar sig med.

Skatan pratar här om politiska åsikter förstås.

Misstänksamheten gäller mest mellan höger visavi vänster, rött visavi blått och mellan blocken. Det är där man är som mest oförsonlig  … från båda sidorna alltså …  om man går över skaklarna.

Risken är att dikena vi gräver blir djupare och brantare, när verkligt framåtskridande handlar om respekt och tolerans, särskilt när det gäller uppfattningar som strider mot våra egna. (Marcus Birro)

Skatan har för länge sedan tröttnat på valrörelser … p g a just detta … oförsonligheten, hätskheten …   och ändå bryr hon sig om dem. *suck*. Hon kan liksom inte låta bli. Och att rösta … ja, det känner hon att hon bara måste göra om hon så skulle rösta blankt. Det är hennes demokratiska plikt helt enkelt.

images

Att Skatan är Piratpartist ses nog av många som ”ett skämt”, en åsiktsdagslända, en nyck. Hon tillhör ju verkligen inte den grupp som visade sig vara den som mest röstade på piraterna till EU-valet nu senast …  nämligen unga människor  och då mest unga män. Men hon brinner för deras spjutspetsfrågor … kampen mot övervakningssamhället, friheten på nätet, liksom deras kamp för verklig jämlikhet (även om hon inte håller med om allt i partiprogrammet … men vem kan tycka om ALLT i ett parti som man solidariserar sig med.)

Vi vill skapa ett mångfaldssamhälle – Vi vill se människan bakom åldern, könet, ursprunget, sexualiteten, religionen och allt det där andra som i dag ofta används för att sortera bort människor. Vi sorterar inte bort någon. Sharing is caring. Vi vill dela vårt samhälle med så många olika människor som möjligt. (Piratpartiet)

Av piraterna togs hon emot med öppna armar, de lyssnade på hennes kommentarer och åsikter om än det ena än det andra inför EU-valet.  Skatan togs på allvar trots sin höga ålder och trots sitt kön. Apropå politisk färg finns det  pirater som har hjärtat mer till vänster,  en del har det mer till höger, det finns liberaler och socialliberaler…  en salig blandning av blått och rött

Piratrörelsen: lila eller ”piratlila” används av svenska Piratpartiet samt alla internationella piratpartier. Färgen är menad att markera att partiet varken är höger eller vänster. Om man blandar rött med blått får man lila. (Wikipedia)

Skatan fick syn på  Markus Birros krönika som fördjupade det här resonemanget om våra ”skyddade enklaver” där fel i politiska åsikter hos min kompis förvandlar hen till min fiende.

Vi lever i skyddade enklaver och kan därför solidarisera oss med människor, stadsdelar, kvarter och rörelser som vi aldrig på allvar behöver bli en del av. Vi definierar oss själva efter hur progressiva vi är och gör alla som tycker olika till fiender.
Vi kokar ner människovärdet till en fråga om politisk hemvist. Om du tycker fel i politiska frågor är du min fiende. Alla dina tusen förtjänster betyder ingenting om du envisas med att rösta på fel parti.

Men de som röstar på SD röstar på fel parti.

Det tycker du och det tycker Skatan.

Men är verkligen alla rasister om de har röstat på SD?

Alla dess unga män som röstade på SD … är de rasister?

Är inte de flesta bara människor som ingen annan lyssnar på? Som SD talar till på ett språk som de förstår.

Morgondagens förlorare är inte förfördelade kvinnor i storföretag, eller ens de som inte kvoteras in i mansdominerade bolagsstyrelser. Morgondagens förlorare är redan här och det är unga män på landsbygden som halkar allt längre efter i skolan, som blir kvar i småstäder utan jobb och framtid medan kvinnorna söker sig till högskolor och städerna.
Vem lyfter då de unga männens frågor? Vem tar deras tystnad på allvar?

Men frågan är i så fall varför Sverigedemokraterna är dubbelt så stora som Fi. Problemet med att klassa SD som ett rasistiskt parti är att man samtidigt klassar alla de som röstar på dem som rasister och jag tror helt enkelt inte att det är så enkelt.
Jag tror att SD lyckats bli de många tysta männens populistiska alternativ. Jag tror att de hittat ett parti som talar på ett språk de förstår, och dessutom talar om sådant som de känner igen sig i.

 

Skatan har också läst en annan blogg idag, Herrummet som skriver om 483 människor i Malugn som är rädda, rädda människor … som röstade på Sverigedemokraterna.

BSS och Sverigedemokraterna

De omvandlar den inre skräcken till ilska. Den sortens Ilska som föder och göder fientlighet och förakt. När ens känslor slutar att reagera på ett empatiskt och värdigt sätt kan det lätt skapas plats åt annat. Man ställer sig frågor om hur det kommer sig att andra har det så bra när man själv måste vända på varje krona. Hur kan dom där ha råd att låta sina barn gå klädda i nya jeans när mina barn inte kan få några. Och vad fan är det för pervers karl i klänning som vinner schlagerfestivalen! Jag fattar inget!

 

1604756_10152016613113090_872398759_n

Foto har Skatan tagit från Herrummet

Min lilla värld är inte en isolerad ö utan ingår, och har i alla tider ingått, i ett större sammanhang.
Vill man inte förstå det utan i stället väljer att se det som finns bortom ens egen värld som farligt och hotfullt, ja då förstår jag att man blir rädd.
I Malung röstade 3532 personer i EU-valet. 3049 av dessa ville framåt mot något livskraftigt.

Här har nu Skatan citerat två män som ser SD-röstarna från två olika håll och tror mer än någonsin att man inte bara kan vända ryggen till SD. De allra farligaste SD-väljarna är inte de rädda eller de tysta och marginaliserade. Det är de pålästa som VET vad SD står för helt och fullt.  De är inte många men det är dom man MÅSTE DRA FRAM  I LJUSET och KONFRONTERA.

De andra, de tysta och rädda får vi inte lämna i sticket utan  vi måste PRATA med dom, TALA, ÖVERTALA med ORD och ARGUMENT så att de rädda inser att de inte behöver vara rädda  och de tysta kan höra en annan röst som de kan förstå.

VI FÅR ALDRIG GE SVERIGEDEMOKRATERNA FRITT SPELRUM!

ALDRIG …

 

EU-valet

Skatan blev så trött efter slutdebatten på SVT igår … så innerligt trött och förstår inte vad hon håller på med.

Efter förra valen (till riksdag, landsting och kommun)  bestämde sig Skatan för att inte engagera sig direkt i någon valrörelse, inte babbla om vad hon tycker och tänker, inte argumentera, inte kampanja, inte försöka övertala, förklara vad hon menar etc etc. Hon var verkligen innerligt trött på allt vad politik heter, vad den gör med människor som annars respekterar och gillar varandra.

Om det bara var olika åsikter som blöttes och nöttes var det väl OK. Om man LYSSNADE på varandras argument med respekt och tog ställning var det OK.

Men det är ju inte så. Det är fula tricks, avbrutna diskussioner, tillmälen, slag under bälten etc etc …

Bara för att vinna ett eller annat poäng.

anna

Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet tar sig för huvudet … 

Det enda parti som har som signum att vara resonabla, inte ge andra fula tillmälen etc verkar vara Piratpartiet. (Igår var det inte ”gubbarna” som passade in i jämställdhetsdebatten t ex. Är inte ”gubbar” också människor som ska behandlas som människor eller … Nej, det var gubbar hit och gubbar dit på ett aggressivt och lågt sätt. Ska inte jämställdhetsmålet vara att vi ALLA .. som ju har samma värde … behandlas lika, kvinnor som män)

Och vad har då Piratpartiet  vunnit på att försöka vara sakliga, nå ut med sin politik utan att racka ner som galningar på andras åsikter  … mer än sin egen självaktning. Partiledaren Anna Troberg har om och om igen försökt lugna ner brushuvuden i partiet och bett dem om att i t ex de sociala medierna bemöta andra som de själva vill bli bemötta. Hon var också förvånad över det låga engagemanget hos media och riksdagspartierna inför EU-valet och hur de negligerar vissa partier så gott som helt och  skriver rena felaktigheter om t ex Piratpartiet trots dess två mandat i parlamentet

Partierna blir inte heller lika behandlade i media   …

Piratpartiet (alla som läser det här vet att Skatan är piratpartist även om hon i bloggen inte har skrivit så mycket om just det den här gången)  fick inte vara med i en stor partiledardebatt i SVT någon dag innan EU-valet slog upp sina portar med förtidsröstningen. Och det i en public service-kanal!  Tyvärr hittar inte Skatan svaret hon fick men det var ett standardsvar som inte sa ett skit …

Så här mailade Skatan i alla fall  till Agenda om snedvridningen:

Hej!

Det är beklämmande att inte bjuda in Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet, till partiledardebatten tre
dagar innan förtidsröstningen till EU-valet börjar, och tre veckor innan själva huvudvaldagen med förklaringen
att debatten inte ska behandla EU-valet.

Piratpartiet har två platser i EU-parlamentet, lika många mandat som kristdemokraterna och centerpartisterna tillsammans, medan SD inte har något.

Menar ni alltså att riksdagspartierna inte har FÖRDEL inför EU-valet av att få vara med i Agendas debatt. Om ni ska vara opartiska och behålla inställningen att det bara är riksdagspartiernas partiledare som ska få delta i debatten hos Agenda tycker jag ni ska lägga den debatten EFTER EU-valet.

Med vänlig hälsning

Eva Anderson
Piratpartist

Sverigedemokraterna får hundra gånger mer plats i media (trots att den många gånger är kritik som utdelas … men dåliga nyheter är också nyheter heter det ju … och martyrglorian växer och partiet med den)

nsq4kjhdhqbpjvettacz

Christian Engström och Amelia Andersdotter, Piratpartiets representanter i EU-parlamentet 

Piratpartiet har två mandat i EU-parlamentet men lär bli utan efter valet i morgon om opinionsinstitutens siffror håller och  OM det inte sker ett mirakel. Men partiet har inte heller behandlats lika som de andra partierna  och inte heller  fått lika stor plats som de partier som samtidigt är representerade i riksdagen.

Vad är det för ordning?

Skatan såg slutdebatten i TV igår.

*suck*

NÄSTA val ska inte Skatan lägga sig i och berätta vad just hon tycker och tänker om än det ena än det andra. Hon ska ligga lågt, gå och rösta på det parti hon tycker är bäst och försöka lugna ner sig lite, inte ta allt så personligt, skriva och tänka på annat, måla, njuta av familjen och sommaren och bara vara. Hon blir ju nästan sjuk av sitt engagemang och ändå är hennes röst viktig … ALLAS röster är viktiga och det är VIKTIGT att vi röstar om vi så röstar blankt …  trots att den är som ett sandkorn i öknen.

Tro´t om du kan.

Skatan tror hon kan det.

Just nu i alla fall.

soffa_liten